feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Lisa

Publicerat: 2006-04-22 19:43

Mitt namn är Lisa - kort för Elisabet. Jag är sexton år och om en timme ska jag dö.

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Övrigt.

Dela

Mitt namn är Lisa, det är kort för Elisabet. Jag är sexton år och om en timme ska jag dö.

Ni tror mig inte va? Eller hur? Ni tror inte på mig? Nå, titta då, titta noga. Ser ni mitt badrum? Det är vitt kakel på tre av fyra väggar - väggarna kring badkaret faktiskt. Karet står på lejonfötter, men det är i själva verket bara nåt år gammalt. Min pappa köpte det på den där finska badrumsaffären i Täby Centrum. Vad hette den nu ..? Nå, det gör detsamma. Den fjärde väggen är gulbeige, eftersom det var den färg min mamma ville ha i badrummet.

Egentligen ville hon måla över kaklet också, men det fick hon inte. Istället satte hon (och jag, som var en sån där snäll dotter när jag var femton) upp små vackra lila och blå fiskar på kaklet. Nu tycker jag att de där fiskarna - cicklider och clitorisar brukar jag kalla dom (bara för att reta mamma, som inte tycker om sex) - är ganska osmakliga. Som att bada i ett akvarium, ungefär. Men elementet är gult. Det målade min syster Gabby en kväll när hon var ensam hemma och ganska full. Ja asså, hon hade tullat på pappas spritskåp med några kompisar, och ... Ja, det gör detsamma. Men hon bor inte här längre i alla fall. Förresten brukade hon ge mig stryk, när ingen såg. Och när ingen såg brukade hon gråta också, fast hon var hora. Eller om det var just därför.

Badrumskåpet är för övrigt från IKEA. Ni ser säkert det, eller hur? IKEA har ju en sån där särskild prägel av ... Ja, av ny svenskhet. På nåt sätt. Inte vet jag. Och i det där skåpet vet ni - ja öppna det, var inte blyga! Där, bra! Ser ni? Dolcontin för mammas migrän, och pappas kondomer, och mammas krämer och parfymer och Sensor Excel. Och fodralet till pappas rakkniv. Och hans Lagerfeldt som luktar fackpamp på stadshotell, eller lärare. Det är i praktiken samma sak. Pappa är lärare i träslöjd. Och mamma är tyskalärare. Jag är Lisa, och min syster Gabby är skinhead.

Visst har vi en fin badrumsmatta? Formad som ett hjärta, mörkröd med vit text - VI ÄLSKAR VÄRLDEN!. Patetiskt. Ungefär lika patetiskt som mammas bodies i leopardmönstrad trikå. Eller hennes raffsets från Ellos. Jag menar, om hon nu inte tycker om sex, eller i alla fall inte vill prata om det, varför har hon då såna där påstått sexiga kläder? Förresten VET jag att hon tycker om sex. Jag har nämligen hittat videofilmerna hon och pappa spelat in. Fast det vet dom inte. Men badkaret är snyggt, bekvämt, faktiskt. Jag brukar bada ofta, åtminstone en gång per kväll. Bara ligga och lata mig i en timme i varmt, nästan hett vatten, inte tänka på nånting utom möjligen ... Äsch, sak samma.

Visst har jag en snygg kropp? Säg att jag har det. Smalt ansikte, långt svart hår, mörkbruna ögon. Okej, kanske lite krokig näsa, men det har ju vi svartskallar. Just det, jag är adopterad. Född i jag tror det är Sri Lanka, men inte helt säker. Jag menar, jag vet ju inte! Jag kan inte ett ord singalesiska! Vet knappt var Sri Lanka ligger. Men mitt eftermiddagste kommer därifrån, det vet jag. Ceylonte. Men det var inte vad jag menade, liksom.

Jag menar - jag är snygg, eller hur? Tillräckligt snygg för Big Brother, till och med. Smala läppar (i ANSIKTET, alltså, kring MUNNEN, okej?). Dom andra är ... Lite mer fylliga. Det kan ni se, om ni vill. Om ni ändå kunde se genom ... Ja, sak samma. Men visst är jag fin? Smala axlar och armar, schyssta bröst, platt mage (och det tog en hel del sit-ups för att få den så snygg, jag säger bara det). Slanka ben, finlemmade fötter ... Tobias kallade mig gudinna, första gången vi badade ihop, innan han tog min oskuld. Det var, få se ... Två år sen. Och ni killar kommer nog att bli lite småkåta nu, när ni ser hur jag särat lite på mina ben, hur min högra hand vilar lite lätt strax ovanför ljumsken, så mina långa fingrar kan komma åt och smeka mig, om jag vill ... Men nej, visst ja. Ni ser nog inte det.

Vattnet är för rött.

Mitt namn är Lisa. Jag är sexton år. Om femtio minuter ska jag dö. Så - enkelt, inte mer med det, eller hur? Bara att ta ett djupt andetag ...

Andas in
(,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,).
Och andas ut
(..............................).

Hajar ni prylen? Dom säger det i nån teve-reklam, tror jag. Eller om det vara radio. Jag vet inte. Jag vet inte så mycket. Tjejer behöver inte veta så mycket. Mer än att jag ska dö om fyrtioåtta minuter ...

Just det, ser ni! Jag har pejl på tiden, minut för minut. På min vänstra hand (som ni ser att jag vilar på badkarskanten) har jag ett Cartier-ur. Det var min konfirmationspresent. Min syster fick ett par killers, tjugotvåhåls, som hon önskat sig ett helt år, när hon tog konfirmationen. Vad hon fick när Janne tog oskulden på henne vet jag inte riktigt, men hon gick till skolsyster flera veckor i sträck efter det.

I min vänstra hand Har jag också pappas rakkniv. Ett arv från morfar, som jag tyckte om. Han kunde faktiskt skjuta prick med sockerbitar i sin kaffekopp. Vet ni hur han gjorde? Jo, han la kaffeskeden på en sockerbit så han fick som en sån där stenslunga, som i riddarfilmer. Så la han en sockerbit i skeden, och slog till med pekfingret. Och sockerbiten for upp i en båge och hamnade jämt i kaffekoppen. Då skrattade jag, alltid. Min syster med, förresten. Innan hon blev vuxen. Eller i alla fall flyttade hemifrån, för att slippa tjatet om att hon vägde för lite, eller vägde för mycket.

Gabby är sjutton år. Hon ville svälta ihjäl när hon var fjorton, men fick inte för psykologerna. Så nu är hon istället tjock och skinhead. Jag tror det mest är för att reta mig. Men jag älskar henne i alla fall. Och nej, det är inte på grund av henne eller hennes kompisar som retat mig, som jag ligger här, och har skurit upp min högra handled. Det gjorde jag för att ... Äsch, sak samma.

Nu tror ni säkert en del om mig, som till exempel att jag ska ta livet av mig för att jag gjorde slut med Tobias i förra veckan? Eller kanske nåt ännu värre, som kanske att pappa badat med mig efter att jag var tre år? Eller att det jag gjort är för att jag inte är älskad av min syster eller min mamma? Okej, mamma har lite svårt att förstå att jag håller på att bli kvinna, liksom. Men det är inte därför. Och nej, jag har inte blivit våldtagen, nej jag har inte haft ätstörningar. Nej, jag är inte odefinierat olycklig, och nej, det är inte för att jag är adopterad och längtar hem. Nej, det är inte för att man retar mig i skolan. Inte heller för att JAG retar (och slår) andra. Nej, det är inte för att mina föräldrar fick hämta mig på TNE i Lördags. Nej, det är inte för att jag druckit GHB hos Tobias för en månad sen, inte för att jag raveat, inte för att jag rymde hemifrån när jag var femton. Ni kan fråga mig vad fan ni vill! Som ... 'Varför vill du dö, Lisa?'.

"Därför att jag vill." Kommer jag att svara. Därför att jag vill.

Inget mer med det. Jag är inte särskilt olycklig, även om jag är lite ledsen för att jag och Tobias gjort slut. Visst, jag älskade honom väldigt mycket, men inte så mycket att jag tänker dö för det kräket! Nej, det här gör jag för min egen skull. Därför att jag är Lisa. Och är sexton år.

Om fyrtio minuter ska jag dö.

Jag skar lite för långt upp, tror jag. Men inget är som väntans tider. Och det är skönt i det varma vattnet. Om jag vågade skulle jag skära en gång till, men det gjorde fasligt ont förra gången så det gör jag inte om. I den där filmen Heat (med Pacino och sexbomben Val Kilmer) såg jag hur man skulle göra om man VERKLIGEN ville lyckas. Låret är viktigt, mitt fina lår. Bägge är fina, förresten. Där går, tror jag, kroppspulsådern. Jag har läst i en Stephen King-bok att man inte ska skära i halsen, för då misslyckas man nästan jämt. Självmord kan bevisas genom att man oftast ser flera snitt, av vilka de flesta är för svaga för att vara dödliga. Det sista brukar inte vara särskilt snyggt heller. På CSI såg jag att det där sista snittet brukar slita sönder köttet, och det måste göra otroligt ont. Och vaddå!? Jag är tjej, okej?

Vaddå? Tror ni att jag är glad? Nej, alltså - det är klart jag gråter. Ni skulle se mina tårar om jag inte svettades så mycket. Det gjorde ont, och då brukar jag gråta. När det gör ont, alltså. Men okej, jag är inte direkt ledsen, men inte glad heller. Bara neutral, liksom. Jag har tagit steget till ett stort äventyr. Det är så jag tänker - Döden är ett äventyr.

Det kanske är mammas Dolcontin, som gör mig neutral? Jag vet inte ... Varken vad som dödar mig, eller vad för anledning det finns. Och förresten!

Det finns egentligen ingen anledning alls. Jag vill bara dö - inget mer med det. Kom inte och påstå att det behövs nån anledning! Jag menar, varför måste det finnas anledningar till allt? Det är ju vad ni vill att vi ska lära oss - anledningar. Anledningen till att vi går i skolan är för att få bra betyg så vi kan få en bra utbildning få bra jobb mycket pengar inga svältande barn och lyckliga människor och snygg kille som knullar mig så jag får barn som växer upp och hamnar i badkaret med lejonfötter. Anledningen till att man arbetar är för att man ska betala skatt och få omvårdnad när man är gammal och skröplig som min morfar som de sög slem ur dagarna innan han dog. Ensam.

Min morfar var åttionio år när han dog, ensam, i en sjukhussäng på långvården. De sista tre veckorna hade man sugit slem ur hans lungor, och gav honom morfin för att han inte skulle känna smärtan i halsen när han hostade. Varför gjorde man det, tror ni? Därför att vi tror att det är medmänsklighet att hålla liv i något, som borde ha dött för länge sen. Som mig. Blattehora. Kvinna. Knullmaskin (det var vad Tobias kallade mig när han blev förbannad på mig. Innan han slog.)

Men, sak samma. Åter till min bästa vän, näst efter Klara. Min morfar. Han och jag brukade äta i kapp när det gällde fläskstek med potatis och brunsås och inlagd gurka. Okej, han åt syltlök också, men jag tycker att där är det bara blä, liksom. Och på långvården fick han saftkräm, och så sög man slem ur honom tills han dog, ensam. Man kostade på honom ett ljus när han hade dött. Han hade en anledning att ligga där: Han hade jobbat häcken av sig hela sitt liv och betalt sin skatt, aldrig gjort nåt dumt. Och så gav man honom saftkräm och ett ljus, efter att man sugit slem ur lungorna på honom.

Man dör utan anledning, så enkelt är det. Och man föds utan anledning, så enkelt är DET.

Jag är Lisa. Jag är sexton år utan någon anledning att leva vidare. Om trettio minuter ska jag dö.

Men alla har pratat med mig. Mamma har pratat med mig. Pappa har FÖRSÖKT pratat med mig. Gabby har också pratat med mig. Men mest har skolkuratorn pratat med mig, och andra akademiker. Min lärare tyckte att jag borde skolka mindre och plugga mer. Det finns ingen anledning för dig att vara lat, sa han. Och jag frågade då, varför det behövdes anledningar. Fast då blev han lite purken, och sa att han skulle IG'a mig om jag inte kom på lektionerna. Och Tobias frågade vad anledningen var att jag gjorde slut med honom, men jag bara sa, att vaddå? MÅSTE du ha en anledning, eller?

Sen slog han.

Man måste ha en ANLEDNING för allt, säger alla. Men vad har man för anledning att leva, egentligen? För att föra vår art vidare? I så fall är ju bara vi nån form av maskiner som ska knullas och föda barn som ska knullas för att föda barn. Det är väl ändå en ganska usel anledning att leva, eller hur? Eller att knulla för att göra barn med dom som knullas. Visset, liksom.

Andas in
(,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,)
Och andas ut
(........................)

Enkelt. Bara man tänker på att andas så ... Vet ni, i förra veckan låg jag också i badet, och tänkte att undrar hur det känns att drunkna? Så jag tog ett djupt andetag

(,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,)

och gled ned under vattnet, långsamt. Jag hade ögonen öppna, och det var inget bra. Den där kvällen hade jag nämligen badskum i vattnet, och det var inte köpt på Body Shop så det började svida i ögonen som på en kanin på Smittskyddsinstitutet. Det gjorde ont, så jag avbröt min drunkning, steg ur badet och såg på TV i en timme istället. Sen gick jag och lade mig, men nästa kväll gjorde jag om det, fast utan badskum då. Jag tror att det gick ... Ja, kanske tre minuter, så fick jag lust att öppna munnen för att andas. Men då kom mamma in och slet upp mig och började skrika på mig. Så jag gick in på mitt rum och ringde Klara.

Klara är död. Klara dränkte sig i Trekanten (sjön där vid Liljeholmen) för ett år sen. Men hon och jag pratar i telefon i alla fall, ibland. När HON vill svara. Då brukar jag höra hennes (min absoluta bästis) röst, och då längtar jag alltid efter henne. Ibland är vi fula, och har telefonsex. Det är rätt mysigt - ni killar skulle se (och höra mig, om jag är ensam hemma) då!

Klara var en av dom som faktiskt hade en ANLEDNING att dö. Hennes pappa hade inte slutat att bada med henne efter att hon var tre, inte förrän hon var tolv slutade han. Men då fick han ett av de där dåliga korten i Monopol. Gå i fängelse, gå direkt i fängelse utan att passera gå. Klaras mamma gifte om sig med en plastpappa, som var jättesnäll mot både Klara och mig. Han brukade köpa ut åt oss när vi var tretton, fjorton. När vi var femton och just slutat skolan satt vi på skidbacken där vid Liljeholmen och drack lite vodka och champagne, som han köpt ut, och Klara blev, ni vet ... Lite ledsen? Gråtmild, tror jag en del kallar det.

Så hon är död nu - och jag såg det. Såg rätt spännande ut, faktiskt.
"Du får inte göra nåt, Lisa!" sa hon när hon stod till midjan i vatten. "Om du gör nåt så ska jag aldrig mer pratat med dig!"

Och Lisa gjorde inget.

('Tyst! Tyst på dig, Klara!')

Andas in
(,,,,,,,,,,,,,,,)
Och andas ut
(..... .. ...... .........)

Lugn ... Men Klara tröstade mig när mamma skällt på mig, och sen nästa dag var mamma ledsen för att hon skällt på mig och köpte nya byxor åt mig. Ni vet - en av de där Diesel-jeansen? De som aldrig spricker? De dyra? För oavsett hur ledsen jag är, så blit allting bra bara man köper något dyrt åt mig. Tror de. De vet inte ett skit.

Jeansen. Dom ligger hopvikta på toalettstolen nu. Jag är rädd om mina kläder. Fast en gång var jag lite oförsiktig, men det var egentligen inte mitt fel. Det var Guds fel. Eller naturens. När jag var tolv år hade jag på mig vita trikåer medan jag dansade jazzdans, och ... Ja, ni kan väl gissa vad som hände utan Libresse, va?

Men Klara, som gick i förväg. hade fortfarande inte fått nån mens när hon gick och kastade in handduken efter sin sista dusch. Vaddå? Tycker ni jag låter ...

Aj - aj!

Aj, det där sved ... Det där sved ..! Okej, jag råkade skära mig igen, i låret - men det gör ju hon i Heat, så ...

Andas in
(,,,,,, ,,,,,,,,, ,)
Och andas ut
(........ ...... . .... ..)

Jag är Lisa. Jag är sexton år. Om två minuter kommer någon och räddar mig...

(,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,)
(..................)

Oj ... Vilken rusch! Jag menar - snart kommer nån i alla fall och räddar mig, och då tror jag att jag ska bli masoschist! Ha ha! Det var faktiskt lite upphetsande, blev lite småkåt. Alla älskar undergivna slynor!Jag blev varm ... Men ... Det luktar lite illa om vattnet. Blod luktar inget gott. Jag har visst bajsat på mig, tror jag. Och kissat med. Oops, som Mel Gibson säger i Dödligt Vapen nånting ...

Vänta -ska parfymera det...

Oj! Yrsel ... Oj ... Nå, jag blundar så ... Så går det över ...

Dom räddade henne i OC när hon låg i badkaret ... Just innan hon förlorade medvetandet räddade dom henne, det avsnittet såg jag ... Tror jag ...

(,,,,,,,,,,,,,,, ,,,,,,,,,,,, kommer snart)

(......... .......någ ..... ..... on att rädda)

(,,,,,, ,,,,,,,,mig? ,,,,,,,,,,,,,,)

(...........sna...............rttt....................... .......... .......)

(Snart........ .... .... .. .. .)

(,,, sn,,,,äll,,,,a,,,,)

(.. ...... ... ......................)

Joakim Andersson

Författare

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?