feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Min man

Publicerat: 2005-08-21 10:41

Så snäll han är ändå. Min man. Håller mig i famnen och tröstar mig. Trycker ispåsen mot mitt svullna öga så det inte ska bli en bula. Tar hand om mig. Älskar mig. Vill inte lämna honom.

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Relationer.

Dela

Jag gråter tyst mot hans axel. Hans starka armar kramar mig och han viskar tröstande. Isen gör ont mot bulan, vill inte ha den där. Han säger att jag ska låta den ligga en liten stund till bara, annars blir det en sån stor bula, då kan jag ju inte gå ut. Jag kryper närmare. Han är så snäll mot mig. Min man.

Backar bandet lite. Tittar i backspegeln. Men vad fan. Varför ligger jag där? Varför låter jag honom pyssla om mig såhär. Det är ju han som.... Error. Inte tänka längre än så. Blir för jobbigt. Och nu är han ju så snäll.

Det fortsätter så de kommande dagarna. Särskilt de dagar jag inte kan gå till skolan. Eller till centrum. Han handlar mat. Lagar den. Kliar rygg varje kväll. Talar om för mig hur vacker jag är, hur mycket han älskar mig. Bättre kan det väl inte bli? Blir arg när vännerna undrar om blåmärken. Snäser åt dem att de inte förstår. Att de överdriver. Att de har fel. Kom hit så får ni se hur snäll han är...

Höjer rösten åt honom. Blir så arg när han vägrar lyssna. Meningslöst tjafs urartar till gräl. Hans ögon blir svarta. Rädd. Han höjer handen. Säger åt mig att vara tyst. Jag kan inte vara tyst, är för arg. Kan inte vara tyst trots att jag vet vad som kommer hända. Ligger i sängen. Händerna för ansiktet. Snälla snälla inte i ansiktet igen. Jag kan ju inte gå ut då, alla ser. Förstår. Knytnävar i magen, på benen, revbenen. Han vet ju trots allt nu. Vet ju var man kan slå utan att det syns. Utan att de blir märken. Utan blåmärken är skulden mindre.

Gråter. Ligger i hans famn. Han viskar förlåt. Om och om igen. Han ska inte göra såhär mer. Men han kan inte hjälpa det. Jag gör honom bara så arg så han inte vet vad han gör. Varför gör jag så mot honom? Älskar jag honom inte? Jag gråter och säger förlåt och att det gör jag visst. Jag ska inte göra så mer. Jag ska försöka sluta vara så elak och provocerande mot honom. Sluta få honom till det här. Han håller mig som ett barn. Han tar hand om mig. Älskar mig. Min man...

Magga

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?