feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Drömmen om att få bli en fin flicka.

Publicerat: 2005-08-04 17:40

En gång hora alltid hora...

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Sexualitet.

Dela

Vem är fin flicka och vem är hora, vem bestämmer det? Hur är det att tillhöra dom andra, dom fina flickorna? Vad har jag missat genom att vara en hora?

Det var inte förrän många år efteråt som jag insåg när jag blev hora. Jag blev det när jag var 5 och min styvfar våldtog mej. Ännu minns hur mamma öppnade dörren för att komma in till mej i barnkammaren och tvärstannar när hon ser honom ovanpå mej. Hur hon vänder och smyger ut ur rummet och stänger dörren tyst så det inte hörs. Jag känner hur något i mitt hjärta dör och inte förrän flera år senare förstår jag vad som hände just i den stunden. Det som dog var min mamma. I mitt hjärta dog hon och fanns inte längre. Den som jag litade på mest svek mej totalt. Just det ögonblicket glömmer jag aldrig och jag minns varje detalj knivskarpt. Men av själva våldtäckten minns jag inte så mycket, inga detaljer. Bara den fruktansvärda skräcken och en enorm fysiskt smärta som fyller hela min lilla kropp. Men inga detaljer. Den största smärtan var den i mitt hjärta, den nästan utplånade mej.

Dom kommande åren skulle följas av flera övergrepp. Mamma berättade för andra vad som hänt. Varje gång hon gjorde det så reagerade människor. Olika reaktioner hos olika människor. Fasa, avsky, förackt, äckel, förnekelse, avståndstagande, vämjelse, ifrågasättade, tårar, ilska, upphetsning, kåthet.... Dom två sista reaktionerna var dom värsta, för då visste jag vad som kanske väntade. Då kanske jag skulle bli utnyttjad igen. För jag var ju redan använd. Jag var ju en hora. En "sådan där". En som man kunde göra vad man vill med. Jag var någon utan värde. En som inte hade rätt till sin egen kropp. En som inte hade rätt att säga nej. Dom sa saker som,"Du gillar det va?", "Visst vill du själv?" eller "Konstra inte nu, du har ju gjort det förr!".

Så hur är det att vara en fin flicka, att slippa vara hora? Att få lov att säga nej. Att ha ett värde. Att ha rätt till min egen kropp. Att blir respekterad. Hur är det? Hur känns det? Kan jag få bli en fin flicka? Hur gör man då? Eller är det för sent?

Om man vill vara en fin flicka så skall man se jävlet noga till att inte blir våldtagen eller hur? För blir man det är det ens eget fel och då är man en hora eller hur? För all framtid va? Man kan aldrig mer bli en fin flicka va? Man har förverkat sin rätt till det va? Oavsett ålder så är man ändå en hora.

Men om jag aldrig mer låter någon få veta vad som hände då kan jag väl vara en fin flicka? Tills någon kommer på mej, då är jag en hora igen... Jag är en värre hora då för jag har ljugit och låtsas vara en fin flicka. Då är jag en skam för alla fina flickor.

Varje år önskar jag av tomten att jag skall få bli en fin flicka som mamma älskar igen. Snälla tomten låt mej få bli en fin flicka! Jag ber till Gud om att få blir en fin flicka som mamma älskar igen. Snälla Gud låt mej få bli en fin flicka!

Men inget hjälper för jag är en liten hora som mamma vänder bort sitt ansikte från...

Eva P

Njuta av livet.

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?