feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Självstympning som norm

Publicerat: 2005-07-06 23:56

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Kvinnligt/Manligt.

Dela

Jag har en dotter som är snart tio år. Hon har ett neurologiskt funktionshinder vilket gör att hon tolkar omvärldens signaler och uttryck mycket konkret. Under några dagar har hon gjort saker som gjort mig förtvivlad eftersom jag tycker hon har stympat sig själv. Hon har klippt sina långa svarta, naturligt perfekt formade ögonfransar till stubb och hon har tagit bort hår i sina vackra ögonbryn så att där lyser kala fläckar.

Idag såg jag sambandet: för någon vecka sedan började hennes storasyster att raka bort hår från benen. Systern är tidigt utvecklad, mörkhårig men endast tretton år gammal.
Sedan länge har både den äldre och den yngre systern varit medveten om att jag avlägsnar hårväxt både här och där, då och då, på min kropp. Jag är själv inte så attraherad av mina skäggstrån exempelvis.
Att det skulle vara skillnad på olika kroppsbehårning ser inte min yngre dotter. Hon har inte menat att stympa sig mer än vad jag och hennes äldre syster gör när vi avlägsnar hår från våra kroppar. Normen är att vi SKA stympa oss på vissa delar av kroppen men inte på andra. Min yngre dotter är helt oförstående inför detta. Hår som hår, tycker hon. Och jag tycker hon har helt rätt!

Åsa Broms Holmquist

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?