feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Den manliga blicken

Publicerat: 2005-06-15 19:08

Vi har lärt oss se på oss genom manlig blick. Man börjar tukta redan små flickebarn till lydnad genom dess tyranni. Vi repeteras att behaga, vara snälla och beundra denna falskhet så att vi själva inte lever vårt liv utan ’livet lever oss’.

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Politik & Samhälle.

Dela

Donna Haraway och situerad kunskap

Donna Haraway pratar om den manliga blicken (eller det manliga stirrandet), som glor på oss över allt. Vart som helst vi går, var som helst vi är så följer denna blick oss över allt. Vi andra har blivit offer för denna blick som övervakar oss, våra göromål, vårt tänkande och alla interaktioner i samhället. Det manliga stirrandet använder oss alls andra som objekt för sin egen objektivitet, men det inkluderar inte sig självt under samma stränga betraktelse. Det är mannens och den vita rasens hegemoniska sätt att se världen på alla plan.

”This gaze signifies the unmarked position of Man and White, one of the many nasty tones of the world ‘objectivity’ to feminist ears in scientific and technological, late-industrial, militarized, racist, and male-dominant societies, that is, here in the belly of the monster, in the United States in the late 1980s.” (“The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective” Donna Haraway f 253)

Haraway kritiserar denna manliga tankegång och som ett motargument till den, belyser hon ett annorlunda sätt att se på världen, nämligen feministisk objektivitet som betyder helt enkelt situerad kunskap. Den manliga blicken har genomsyrat hela västvärldens vetenskap. Den har lossnat från kroppen och den har namnlöst fängslat allas vårt medvetande och den övervakar oss från ingenstans. Vi är så vana vid den att vi inte ens kan kritisera den utan vi brukar stillastigande accepterar dess makt och ta den givet. Den har blivit som en evig sanning utan motstycke.

Den manliga blicken har lämnat kroppen, blicken från ingenstans, den svävar lite ovanför oss vanliga dödliga. Vi når inte den vi vet knappt att den finns, men vi alla är slavar under den. Vanliga människor har inte någon som helst möjlighet att förstå dessa otaliga finesser som vetenskapsmän håller på med någonstans där borta bakom andra sidan ridån. Enligt Haraway har alla manliga vetenskapen samma grunder och de är, patriarkalism, kapitalism, statssocialism och militarism.

Haraways poäng med feministisk objektivitet eller situerad kunskap är att den feministiska blicken inte är distanserad och den svävar inte ovanför individerna. Blicken är knuten till plats så att subjekt/objekt förhållande upphävs. Den som är vetenskapsman eller -kvinna eller forskare tvingas bära moraliskt ansvar som individ efter som kunskapsproduktionen har ägt rum på en speciell plats.

Men detta betyder inte alls att feministisk objektivitet skulle ha likhetstecken med relativismen. Enligt Haraway är objektiv vetenskap och relativism lika totalitära
”The alternative to relativism is partial, locatable, critical knowledges sustaining the possibility of webs of connections called solidarity in politics and shared conversations in epistemology…. Relativism is the perfect mirror twin of totalization in the ideologies of objectivity…” (Haraway, ff 255)

Haraway ser vetenskapen som process istället, en slags mellanläge mellan objektivism och relativism. Hon menar att alla kunskaper måste relatera till de rådande, kulturella förhållanden och den lokala situationen. Både objektivsim och relativism tar positionen som är distanserad.
Haraway kritisera även feministiska vetenskapskvinnor som har gjort samma misstag som manliga forskare, de har t ex essentialiserat kvinnor i tredje världen i form att slumpas de alla just under rubriken ”Kvinnor i tredje världen”. På detta stämplas de som är underordnade och som har underordnad identitet och där med liten möjlighet att hävda sig.

Forskare spelar rollen som gud och de tar kunskapen från sammanhanget och sätter den utanför situationen och den blir oberoende av personer. Vetenskapsmän blir också utanför sitt eget resonemang. Haraway tar upp religionens omöjlighet, den monoteistiska religionens gud är totalt likgiltig och inte alls objektiv. Den västerländska vetenskapen har tagit på sig guds roll, Hraway kallar detta ”gudatricket” (the god trick).

Jag tror att vissa ledande monoteistiska religioner som kristendom har fingrarna i skyltburken, när man böjar lista ut vilka bakomliggande fenomen har tillåtit i sin del sådan utvecklingen som den objektiva vetenskapen har banat. Nät mannen skapade sin gud till sin av bild, bakade de in i honom även sin egen önskan att vara perfekta och tala sanningar till folket. Gud som tvångstanke spökar högsta grad även i dag i vetenskapsmännens hjärna.

Enligt Donna Haraway är vetenskapen inte sådan monoteistiska religionens slutgiltighet utan vetenskapen är process som måste skapas hela tiden. Bilden av sin gud har hindrat den manliga tankeverksamheten att hitta de vägar som hade lett mänskligheten till bättre lösningar. Feministisk objektivitet eller situerad kunskap, skulle ha varit mycket bättre i långa loppet.

”Situated knowledges are about communities, not about isolated individuals. The only way to find alager vision is to be somewhere in particular. The science question in feminism is about objectivity as positioned rationality. Its images are not the products of escape and transcendence of limits (the view from above) but the joining of partial views and halting voices into a collective subject position that promises a vision of the means of ongoing finite embodiment, of living within limits and contradictions – of views from somewhere. (Donna Haraway, f 259)

Jag har lust att tillägga att kvinnlig gudinna Moder Jord är närvarande i det här resonemanget och hon hjälper kollektivt alla lika mycket. Den manliga guden Herren Sebaot är alltid i sin tur frånvarande kommer ingenstans hjälper bara några få. Man kan konstatera att gudabilden kan ha betydelse hur vi tolkar och uppfattar vetenskapliga forskningsresultat och deras tillämpningar.

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?