feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Miljöpartiet och feminismen

Publicerat: 2005-03-15 14:22

Några månader har gått sedan mitt senaste inlägg här på feminetik.se. Under den tid som gått har jag jobbat vidare med frågan om mäns våld mot kvinnor och med att lyfta den feministiska frågan i Miljöpartiet.

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Politik & Samhälle.

Dela

En fråga som vi jobbat extra mycket med är stödet till de lokala kvinnojourerna. I arbetet med mäns våld och hot har de lokala kvinnojourerna i praktiken fått en helt avgörande roll som fristad för de utsatta kvinnorna. Där staten och kommunerna misslyckats med att skapa ett tillräckligt gott skydd har jourerna fungerat som en tillflyktsort och ett första steg för kvinnor som är på väg ur ett misshandelsförhållande. Jourernas arbete har varit framgångsrikt eftersom det bygger på kvinnors egna behov och erfarenheter.

Men trots det mycket viktiga arbete som jourerna gör och trots att dom i praktiken stått för ett skydd som kommun och stat inte lyckats erbjuda, har många kommuner inte kunnat ställa upp med en stabil och säker finansiering av deras arbete. För att långsiktigt säkra kvinnojourernas viktiga arbete driver Miljöpartiet därför frågan om ett nytt statligt basstöd till de lokala kvinnojourerna. Det viktiga är att garantera en långsiktig finansiering som gör att jourerna inte blir beroende av projektbidrag utan verkar på jourernas egna villkor.

Vi har redan tagit upp frågan om stöd till kvinnojourerna i budgetförhandlingarna och på en frågestund i riksdagen fick vi höra både från Göran Persson och Lars Ohly att dom stödjer vårt förslag. Det finns därför goda förutsättningar för att en bra lösning ska kunna uppnås och nu hoppas vi att s och v inte backar under vårbudgetförhandlingarna.

I samband med att vi lyfte upp frågan om ett bättre stöd till kvinnojourerna markerade vi därför också vikten av att skärpa kraven på kommunerna att själva ta tag i skyddet av kvinnor utsatta för våld. Kommunerna måste ha ett huvudansvar för att skydda kvinnor och genom en skärpning av socialtjänstlagen kan kommunerna tvingas ta ökat ansvar för hotade och våldsutsatta kvinnor. Den här förändringen är viktig. Ett ökat statligt stöd till de lokala kvinnojourerna absolut inte får bli en ursäkt för kommunerna att minska sina insatser.



En annan fråga som är viktig är hur det går att skapa bättre samarbete mellan sjukvården och Rättsmedicinalverket för att bättre kunna styrka bevis i samband med misshandelsfall. Jag fick i höstas vetskap om hur man arbetar med mäns våld mot kvinnor vid Rikskvinnocentrum i Uppsala och tycker att det finns en hel del som är värt att försöka sprida därifrån. Ett konkret exempel är hur läkare inom Akademiska sjukhuset samarbetar med Rättsmedicinalverket för att öka kvaliteten på dokumentationen av skador utan att kvinnorna direkt måste följa upp med anmälan till polisen.

Samarbetet har lett till att benägenheten att polisanmäla misshandel har ökat kraftigt i Uppsala, och antalet fällande domar har blivit fler. Enligt Lars Eriksson som är chef för den Rättsmedicinska avdelningen i Uppsala, händer det att kvinnor till och med bestämmer sig för att polisanmäla redan när de genomgår rättsundersökningen. Bra bemötande vid undersökningen och en tydlig bekräftelse på att det våld de har blivit utsatta för våld är en kriminell handling ger ofta kvinnorna det stöd och den trygghet de behöver i det tuffa beslutet att gå vidare med polisanmälan.

Självklart ser arbetet mot mäns våld olika ut runt om i landet, men vi vet att det brister på många håll. Min känsla var att erfarenheterna från Uppsala kan användas i andra delar av landet och vi skickade därför ut information om detta till våra landstingspolitiker tillsammans med ett förslag på motion att lägga till landstingsfullmäktige. Åtminstone en av våra landstingsgrupper har redan agerat och lämnat in en motion om detta.

Rent generellt tror jag att man överhuvudtaget måste bli bättre på att samarbeta mellan olika myndigheter, kommun, polis, rättsväsende, sjukvård och så vidare för att på allvar kunna fånga upp och komma tillrätta med mäns våld mot kvinnor. De statliga myndigheterna fick ju svidande kritik för sitt arbete med kvinnofrid i utredningen ”Slag i luften” som presenterades i december. Denna kritik måste vi verkligen ta på allvar och göra något åt. Ett förslag som vi ställt redan tidigare är en bättre statlig samordning. Detta kan låta väldigt tråkigt och byråkratiskt men är förmodligen väldigt viktigt för en förändring i det konkreta bemötandet från verksamheter som möter utsatta kvinnor.



Miljöpartiet de gröna bildades som svar på ett behov av att driva kraven från miljö-, freds- och kvinnorörelserna vidare in i de politiska församlingarna. När nya gröna partier bildas i andra länder, nu senast i Turkiet och Kroatien, är de radikala feministerna och kvinnojourskvinnorna med i partibyggandet. Samma sak ser vi i gröna partier över hela världen. Den feministiska kampen, rätt till lika villkor och krav på frihet från könsrelaterat våld och förtryck är med i vårt gemensamma gröna manifest, Global Green Charter.

I Sverige var vi var först med kvotering av alla styrelser och andra interna uppdrag och först med varvade listor. Genom att fortsätta fortbilda oss själva ska vi bli än bättre på att ta in det feministiska perspektivet i all vår politik. Som ett steg i det här arbetet har vi bestämt att årets tema för vår kongress ska var just feminism. På kongressen ska vi bland annat anta ett nytt partiprogram och förhoppningsvis kommer vi då att kunna skärpa vår feministiska analys och våra politiska krav. En annan viktigt del på kongressen blir de utbildningar och seminarier vi kommer att hålla för kongressombuden kring hur det praktiskt går att jobba med feministiska frågor lokalt. Att lära av varandras lokala erfarenheter är jätte viktigt.

Det senaste halvåret har vi prioriterat mäns våld mot kvinnor. Det här arbetet kommer att fortsätta men vi kommer också att lägga extra energi på andra viktiga frågor, som könsrelaterad lönediskriminering. Det finns inget politiskt beslut om att män ska ha högre lön än kvinnor på samma eller likvärdiga arbeten. Trots detta visar statistik år efter år att så är fallet. Det är särskilt orimligt att offentliga arbetsgivare upprätthåller en lönesättning som systematiskt ger män högre löner än kvinnor och där den enda isolerade faktorn som kan identifieras för skillnaden i lön är könstillhörighet. Större rättviseambitioner än så kan vi väl ändå förvänta oss av arbetsmarknadens parter, såväl arbetsgivare som fackförbund?

Miljöpartiet vill jobba tillsammans med andra organisationer som kämpar för ett jämställt samhälle fritt från förtryck. För att stoppa mäns våld mot kvinnor, komma till rätta med lönediskriminering, få stopp på sexuella trakasserier, sexualisering och annat förtyck måste vi mobilisera våra krafter och vårt engagemang tillsammans. Det är vår övertygelse att vi tillsammans, politiska partier, organisationer och enskilda kan åstadkomma en förändring. Detta är en öppen inbjudan och samtidigt ett löfte om att vi kommer att fortsätta att kämpa.

Peter Eriksson
Språkrör (mp)

Peter Eriksson

språkrör Miljöpartiet

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?