feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Är ett samhälle utan könsroller science fiction?

Publicerat: 2005-03-10 16:15

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Jag & Feminism.

Dela

Science fictionäventyret Star Trek: Voyager handlar om rymdskeppet Voyager och dess besättnings färd genom bortre universum och kampen mot de faror som lurar där. Serien utspelar sig under 2300–talet, en tid när människorna lever i fred med varandra och i total jämställdhet. Frågan är hur man har lyckats gestalta detta. I likhet med annan science fiction visar serien snarare vår tids kultur, åsikter och rädslor, än ger en utsaga om en möjlig framtid. Vad säger då serien om vår kulturs syn på kvinnorollen?

En tillbakablick visar att kvinnorna i science fictionfilm traditionellt sett har haft en underordnad roll, med vissa undantag som Sigourny Weavers löjtnant Ripley i Alienfilmerna. I Star Trek finner man också de stereotypa kvinnorollerna men under de senaste 30 åren som serien har sänts ser man en ändrad inställning till kvinnor och 1995 presenterade Voyager en av nutidens hjältinnor på tv-skärmen, den beslutsamma och orädda kapten Kathryn Janeway, spelad av Kate Mulgrew. Hon är den första kvinnliga kaptenen i Star Trek trots att seriens producent, Gene Roddenberry redan från första serien som kom under 60-talet, ville ha en kvinnlig kapten. Då ansåg tv-bolaget att idén var för radikal. Först trettio år senare blev Roddenberrys vision förverkligad.

När Roddenberrys originalserie sändes för först gången år 1967 var det amerikanska samhället och de traditionella könsrollerna under radikal förändring. Redan då kritiserade feminister serien för de stereotypa karaktärerna och det sexistiska kläderna. I dag känns det onödigt att kritiserad originalseriens uppenbart sexistiska inslag och det är dags att se på kvinnan i en mer närliggande Star Trek ur en feministisk synvinkel. Dagens feminins handlar inte om rätten till samma rättigheter, utan de sociala skillnaderna mellan könen står i fokus. Vi fostras in i könsrollerna som barn och utan att vi tänker på det påminner den media vi konsumerar om hur vi ska vara och bete oss. Här blir science fiction intressant eftersom det ger en möjlighet att leka med verkligheten, på ett sätt som inte är möjlig i någon annan form. Då Star Trek: Voyager utspelar sig i en framtida kultur, finns en möjlighet att bryta mot traditionella mönster.

Givetvis bygger flera av Star Trek: Voyagers avsnitt på allegorier från andra världskriget och förintelsen, men även sociala och politiska strömningar i samhället färgar episoderna och man tar upp mer närliggande problem som jämställdhet. Genom att låta besättningen möta problem i sin vardag kan man ta upp viktiga ämnen till diskussion på ett lättillgängligt sätt, genom att exempelvis iscensätta potentiella konflikter mellan könen. I en genusdebatt är det lika viktigt att studera mannen som att studera kvinnan. Men vad är då manligt? Motsatsen till kvinnligt, men vad är då kvinnligt? Som Bourdieu skriver i Den manliga dominansen är det paradoxalt att skilja mellan manligt och kvinnligt vilket är en nödvändighet ur en antropologisk synvinkel. När man bestämmer normen, definierar man också det som är annorlunda och tar upp det som skiljer de två.
Bourdieu säger även att de dominerande ofta, omedvetet och mot sin vilja, bidrar till sitt eget härskande genom att tyst acceptera de gränser som finns, samtidigt som man menar att kvinnan får skylla sig själv för att hon vill vara underlägsen. Han påpekar även att könsrelaterade kläder spelar en viktig roll. Kvinnan hindras att ta samma plats som en man på till exempel på ett torg, genom att hon bär slöja, kjol eller högklackat som håller tillbaka rörelser och avskräcker från att springa.

Voyager utspelar sig i en tid av total jämställdhet, vilket påpekats inledningsvis i denna text, frågan är hur detta gestaltas och om det finns några skillnader mellan könen i serien? Hur framställs den kvinnlig kapten och de två andra kvinnorna, som även de har viktiga roller som för handlingen framåt, samt sitter på chefspositioner? Jag påstår att de både upprätthåller de traditionella bilderna av kvinna som omhändertagare och vackra objekt samtidigt som de bryter mot den, genom att de ger order och agerar på ett sätt som annars tillskrivs en man. De är intelligenta och självständiga samtidigt som de uppmuntras av de andra besättningsmedlemmarna att bli mer feminina på ett eller annat sätt. Bland annat har man svårt att få Janeways kaptensroll att gå ihop med hennes roll som kvinna. Man diskuterar till och med det faktum att hon inte kan ha ett förhållande med någon i besättningen eftersom hon måste vara tillsammans med någon som har en högre ställning än henne. Samtidigt har hon inga alternativ, en kvinna behöver kärlek och de kommer kanske att bli kvar i rymden under en lång tid. Man löser det genom att låta henne bli förälskad i en holografisk person som existerar i ett hologramprogram som besättningen använder för underhållning.

En annan mer påtaglig skillnad är hur man har skapat deras uniformer, vilka ska vara likadana oavsett om de bärs av en man eller kvinna. I Star Trek har kläderna en stor betydelse eftersom de visar personens hierarkiska ställning genom de graderingar som finns på kragen, samt uniformens axelfärger. Uniformen är av betydelse då det är det första man ser på karaktären samt de karaktärens själva ser hos varandra, redan där finns en skillnad mellan könen. Uniformerna särställer grupper från andra, men en genomgående skillnad är att kvinnorna bär skärp i midjan för att framhäva den mer, samt att de bär lågklackade skor. Dessa detaljer är anmärkningsvärda då de ger könen olika förutsättningar. Även om klacken är låg visar detta på en stor skillnad mellan könen. Det borde rimligen vara högst opraktiskt att springa omkring på Voyager i ett par skor med klackar. Först och främst är de dåliga för ryggen och rekommenderas inte som arbetsskor, vidare menar Bourdieu att klackar och andra feminina plagg som kjol och handväska hindrar kvinnor att fysiskt ta plats, då sådana plagg håller tillbaka rörelse och avskräcker från fysiska aktiviteter. Det är uppenbart att modet är en direkt fortsättning på originalserien och att inspirationen till dessa skor kommer därifrån, men ur ett genusperspektiv blir de märkligt. Voyager ska utspela sig i en tid av total jämställdhet och då borde inte kvinnor tvingas gå i sådana skor som är dåliga för ryggen och obekväma att gå i. Självklart har alla rätt att bära dem om de vill, men det är ologiskt att de skulle göra det. Det är inte troligt att männen också skulle bära sådana skor, vilket borde vara en självklarhet om könen var likvärdiga. Kläder berättar i högsta grad vem du är eller vem du vill att andra ska tro att du är, det är ett individuellt uttryck. Mode är statusmarkerande samtidigt som det förenar en grupp genom att särställa den från en annan.

En närmare titt på serien visar att man inte lyckas speciellt bra med att visa en framtid där alla är jämlika. Visserligen har man en kvinnlig kapten men de könsrelaterade skillnaderna är påtagliga. Serien visar snarare vår samtids kvinnosyn där man både upprätthåller skillnader mellan könen och bryter mot dem. Manusförfattarna borde våga ta ut svängarna ytterligare och testa gränsen mellan manligt och kvinnligt. I den avlägsna framtid Voyager utspelar sig i kan man hoppas att könen har nått den jämställdhet man idag strävar efter, där alla har samma frihet oavsett vilket kön man är född till. Därför borde också utvecklingen ha lett till att både män och kvinnor kan använda smink, bära kjol och inte enbart gestalta det genom att använda kvinnor på ledande poster. Något som torde symboliserar jämställdhet är sminkade män istället för osminkade kvinnor. Det är en möjlighet men kanske att dra det en aning för långt då publiken inte är redo för något sådant eftersom vi inte kommit dit i genusdebatten, ännu. Även om modet är en fortsättning på Star Trek borde man kanske ha tänkt till ytterligare när nu serien ska föreställas utspela sig i en avlägsen framtid, eller är vi för begränsade av vår egen samtid för att våga visa ett alltför liberalt 2300-tal?








Litteratur
∙ Bourdieu, Pierre, Den manliga dominansen, (1999) Uddevalla: MediaPrint Uddevalla AB
∙ Dowling, Colette, Askunge komplexet: Kvinnors hemliga rädsla för oberoende, (1981) Bonniers
∙ Hastie, Amelie,”A Fabricated Space” Enterprise Zones, (1996), Colorado: Westview Press.
∙ Roberts, Robin, Sexual Generations:”Star Trek: The next Generation” and Gender (1999) University of Illinois Press.
Artiklar
∙ Hans Sidén, ”Mulgrew arbetar bäst under press”, i Göteborgs Posten, (1999-02-25)

sara larsson

genusstuderande

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?