feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Hög tid att föra debatt

Publicerat: 2005-02-21 12:23

De senaste månaderna har det kommit flera intressanta rapporter om tillståndet för jämställdheten i landet Sverige. Det är illa ställt!

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Politik & Samhälle.

Dela

I Riksförsäkringsverkets "Socialförsäkringsboken 2004" (december 2004) var temat "Kvinnor, män och sjukfrånvaro". Där konstaterar man att kvinnor, i sin strävan efter jämställdhet, bryter mot normsystemet när det gäller livets begränsningar och möjligheter. Motsvarande förändringar i mäns beteende och normsystem har inte skett. Män har istället bibehållit en överordnad position i förhållande till kvinnor, både hemma och på arbetsmarknaden. Livsvillkoren för kvinnor och män skiljer sig fortfarande väsentligt åt och RFV:s generaldirektör, Anna Hedborg, konsaterar i förordet till rapporten att "skilda livsvillkor och brist på jämställdhet har sannolikt bidragit till kvinnors höga sjukskrivning och förtidspensionering".

För en vecka sedan presenterade forskarna Hélène Sandmark och Monica Renstig en kartläggning av vad som skiljer långtidssjukskrivna kvinnor från friska kvinnor (DN-debatt 10 febr.) Deras studie visar bl.a. hur kvinnor kläms mellan ett arbetsliv som förutsätter maximalt deltagande och en verklighet på hemmaplan där män smiter från sitt ansvar för hem och barn. När trycket hårdnar och kroppen reagerar med stressrelaterade sjukdomar står sjukvården stum. Hör inte, ser inte, förstår inte.

I JämO:s rapport om föräldraskap och arbetsliv (Föräldraskap, Kunskaps- och nulägesrapport, januari 2005) ges en översikt av aktuella rapporter, utredningar, undersökningar och forskning inom området. Sammanställningen tydliggör att barn gör män till "pappor" och kvinnor till "föräldrar". Medan män kan välja nivå på föräldraskapets engagemang är samma föräldraskap ett icke förhandlingsbart ansvar för kvinnor. Medan föräldraledighet är självklart för kvinnor är samma ledighet för män, ur samhällets synvinkel, något som ses som ett önskvärt val, en "rolig" och "lärorik" möjlighet som ska uppmuntras, belönas och uppskattas. Män tar idag ut 18% av de totala föräldraledighetsdagarna. Hela 60% av männen tar inte ut någon föräldraledighet alls under barnets första år. Både JämO och fackförbunden dokumenterar ökat antal anmälningar från kvinnor som fått frågor om planerade graviditeter vid anställningsintervjuer, kvinnor som fått lämna eller avbryta provanställningar vid graviditeter, kvinnor som blir omplacerade eller uppsagda under föräldraledigheten, kvinnor som får mindre kvalificerade arbetsuppgifter, blir förbigågna vid befordran, får lägre lön, osv. osv.

I december förra året kom också ett betänkande av Utredningen om kvinnofridsuppdragen, "Slag i luften, en utredning om myndigheter, mansvåld och makt" (SOU 2004:121). Där konstaterar utredarna att nittiotalets kvinnofridsreform, den största satsning som gjorts mot mansvåldet, hittills varit ett slag i luften. Mäns våld mot kvinnor är fortfarande en lågt prioriterad fråga och ansvariga myndigheter förminskar problemen. De myndigheter som regeringen 1998 gav uppdraget att bekämpa våldet har i allmänhet gjort för lite eller inget alls.

Obetydliga ekonomiska resurser har satsats, utbildningen har genomgående varit otillräcklig och samordningen mellan myndigheterna har inte fungerat. Det arbete som trots allt genomförts har ofta organiserats som projekt och därmed också avsomnat efter projekttidens slut. Motståndet mot att ta till sig våldets omfång och innebörd har resulterat i en politisk nedprioritering av frågan.

Samma bild bekräftades av Amnestys rapport "Har ej prioriterat frågan" (en under sökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, dec 2004). Den visade att frågan om mäns våld mot kvinnor och barn fortfarande befinner sig långt ner på de flesta kommuners prioriteringslistor. Flera kommuner saknar handlingsplaner, endast ett fåtal har egna kriscentra och kvinnojourerna runt om i landet får i stort förlita sig på frivilliga krafter och frivilliga bidrag.

Myten om Sverige som ett jämställt land krackelerar. I takt med ökade kunskaper blir det allt tydligare att den politiska retoriken skymmer praktiken. Med fakta som bas kan vi konstatera att den nuvarande organiseringen av samhället varken fungerar i privatlivet eller i yrkeslivet.För kvinnor, dvs för halva befolkningen! Den patriarkala maktordningen är både omodern och omänsklig.

Själv har jag utmanat ansvariga ministrar på debatt, genom interpellationer (som finns att läsa i sin helhet på min hemsida, www.schyman.se). Statsministern, arbetsmarknadsministern, sjukvårdsministern och jämställdhetsministern har fått frågor om hur de ser på situationen och vad de tänker göra.

Eftersom vi har en regering som ska föra en feministisk politik förväntar jag mig svar om både statens ekonomiska ansvar för kvinnojourernas verksamhet, kraftiga utbildningssatsningar för att öka kunskapen om könsmaktsordningen, höjda löner inom service, vård och omsorg, en modern arbetstidsreform, individualiserad föräldraförsäkring, genusmedveten sjukvård och medicinsk forskning osv., osv. osv.

DET ÄR ALLTSÅ HÖG TID ATT FÖRA DEBATT, PÅ ALLA TILLGÄNGLIGA ARENOR, INTE MINST DEN POLITISKA!

Gudrun Schyman

politisk vilde

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?