Den dagen jag blir gravid kommer jag inte att bry mig om barnet är flicka eller pojke. Jag kommer att vara intresserad av det lika mycket som jag bryr hur många sekunder det är på 43 dagar. Viktigast är ju att barnet är friskt. Barnet ska utvecklas och bli den han/hon är utan att påverkas av könsrollerna

Jag ska inte ha några förutfattade meningar efter barnens kön. Jag ska inte heller uppfostra och behandla barnet efter könen. Hon eller han ska vara fri och välja själv om hon eller han vill leka med dockor eller med bilar. Barnet ska inte få de givna könsrollernas färger blå respektive rosa, utan gul, brun, röd, vit eller varför inte svart? Barnet ska utvecklas och bli den han/hon är utan att påverkas av könsrollerna

Om det blir en hon ska hon inte tilltalas med "prinsessan" eller "ängeln". Hon ska inte heller få komplimanger i form av utseendemässig. Om det blir en han ska han inte tilltalas med "coola pojken". Han ska inte få komplimanger i form av handlingar han gör. Nej mitt barn ska inte få uppfostran efter en färdigskriven mall, som alla går efter. Barnet ska utvecklas och bli den han/hon är utan att påverkas av könsrollerna

Jag ska skydda mitt barn av de företeelser som orsakar könsrollerna till exempel reklam, media, affärer och filmer. Svårast kommer det att bli dagiset och omgivningen. Men vänta nu…. har jag inte räknat upp det som utgör samhället? Är allt min möda med könsrollfri son/dotter förgäves då när barnet kliver ur könsrollsskyddande sfär och möter samhället? Då är det nog bäst att skipa med strävan att få ett barn utan begräsningar på grund av könsrollerna. Barnet kommer ändå få en könsroll - förr eller senare.

Gülsen Uz

student