feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Världen genom litteraturen

Publicerat: 2005-01-11 21:31

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Politik & Samhälle.

Dela

Ibland när man läser en text så faller alla bitar på plats och man ser hela sammanhanget. Att bitarna är en del av ett större sammanhang, där allt man har läst plötsligt kommer upp ur sitt dunkel och får en glasklar skärpa. I mitt fall handlar det om ett politiskt ställningstagande baserat på att samhället är ojämlikt och där kvinnor faller offer för en förtryckande struktur som varierar mellan det subtila och det uppenbara.
Vidare anser jag, och andra feminister med mig, att skillnaderna mellan könen är socialt och kulturellt skapad och att det inte finns någon biologisk grund för den sexistiska attityd som patriarkatet bygger på. Pam Morris, professor i kulturhistoria och litteratur vid John Moores University i Liverpool, menar att som feminist har man en dubbel agenda då man skall förstå den mekanism som ligger bakom genussystemet och sedan försöka ändra på denna. En rådande attityd i samhället är att vi nu lever jämställt och att alla har samma möjligheter att förverkliga sina drömmar. Feminismen behövs inte längre menar man, men jag är av en annan åsikt. Det faktum att kvinnor i genomsnitt har 10 % lägre löner än män är bevis på att arbetsmarkanden inte är jämställd och att kvinnors arbete nedvärderas. Vidare ägs 1% av världens tillgångar av kvinnor och resterande 99% av män. Att könen också återfinns inom olika områden på arbetsmarknaden och kvinnor i arbeten som förknippas med låg status som vårdyrken och yrken som har begränsade avanceringsmöjligheter, spelar en stor roll för samhällets maktstrukturer och vilka intressen som representeras i media som viktiga.

Det är alltså ett växelspel eller en växelpåverkan som sker mellan individen, samhället och de åsikter som florerar i kulturen och samtiden, vilka uttrycks i medias olika former. Här kommer vi tillbaka till min utgångspunkt, nämligen texten som fick alla mina pusselbitar att falla på plats. Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap med inriktning på genusforskning, frågar i Feministisk litteraturkritik i förvandling, varför det inte finns några historiska kvinnliga författare som ingår i det litterära kanon? Alltså varför finns inte de representerade i de litteraturhistorier som skrivits? Fanns det några böcker skrivna av kvinnor? För visst tänker vi på böcker skrivna av män när vi tänker på de storslagna verken. Morris, Larsson och Nina Björk menar att kvinnornas historier tystades ner då de inte hade den litterära kvaliteten som krävdes av god litteratur. Med hjälp av skönlitteratur kan man visa den härskande berättelsen om samhället och könens ställning, genom de berättelser som valt och de som förnekats. Litterära texter kan därför tillföra en mer kraftfull förståelse för hur samhället fungerar och hur kvinnor förtrycks.

Med litterärtkanon menar man den litteratur som refererar till en samling texter som har ett upphöjt värde, en speciell estetisk kvalitet och som går tillbaka till Platons texter. Denna samling används i utbildning och påverkar det som sedan skriv, blir läst och vad som lärs ut och på så sätt förs vidare. Mary Ellman skriver i ”Thinking About Women”, (1968), att en rad analogier och stereotypa antaganden som bygger på madonnan – horan principen ständigt återfinns i vår kultur. Det finns även inom filmen och påverkar vår uppfattning av världen som den är, vilken i sin har hämtat influenser från någon form av media. Detta växelspel aktualiserar även Nina Björk och nämner Ian Watt som 1957 sa att några av romanens kännetecken är individualism och realism och att detta påverkar samhällsstrukturen.

Inom litteratur och annan media använder man sig av dikotomier för att beskriva könen, där då kvinnan beskrivs som det andra och får den negativa sidan av motsatsparet. Då normen i samhället är manlig, menar Simone de Beauvoir att kvinnan läses som det mannen inte är – det andra könet. Att dela upp världen i vi och De termer är vanligt inom rasistiska och politiska grupper för att på så sätt stärka den egna gruppens identitet. Man definierar sig mot det som är annorlunda skriver Morris och menar att på samma sätt som ”kvinna” fungerar som det annorlunda kan män skapa en positiv identitet som maskulina. Hon kopplar detta till sexism, (som bygger på samma princip som rasism), då hon menar att kvinnliga stereotyper är nedlåtande då de ger en negativ bild av det andra könet. Det är inte lika uppenbart idag inom litteratur och film men sättet att gestalta kvinnan kommer ursprungligen från konsthistoriens sätt att avbilda kvinnan som ägodel, sexsymbol eller modersgestalt. Filmmakaren och skribenten Laura Mulvey menar att i stort sett all Hollywoodfilm vänder sig till en manlig publiks njutning medan kvinnan är den som ska njuta av att bli sedd. Hon utgår från Freuds psykoanalys för att förklara vår fascination över att undersöka det förbjudna och privata. Hon vill även belysa de problem som uppstår i att kvinnan i publiken identifierar sig med den manlige hjälten och inte den ikonartade kvinnobild som visas. Identifikation är något som även Judith Fetterley tog upp och ansåg att kvinnor tvingas identifiera sig med en manlig karaktär och delta i upplevelser som hon annars inte har tillgång till.

Det som kallades för feministisk litteraturkritik under 1970-talet kallas idag för genusstudier då man ser på litteratur skrivna av kvinnor. Det är av intresse då kön och sexualitet skapas i språket och i den kulturella distansen. Den bild av könen som visas i media påverkar den bild vi skapar av oss själva och omvärlden, framförallt genom den bild av kön som visas. På detta sätt påverka litterärt kanon oss då det är texter skrivna av män som visar en manlig syn på världen. Men jag undrar, finns det en feministsikt kanon och vilka böcker och författare ingår i ett sådant? Enligt min mening ter sig Kate Millet, Virginia Woolf och Simone de Beauvoir som självklara i ett sådant. Vilken bild av världen är det som dessa kvinnor visar? Finns det någon annan motsvarighet i andra kulturella skapelser som påverkar vår självbild? Filmen har antagligen större inflytande på oss idag och jag efterfrågar filmer skapade av kvinnor som visar kvinnan som mer än enbart ett objekt eller en symbol. Det finns en kanon även inom filmens värld men där finns knappt en feministisk kanon eller en nyanserad bild på kön och makt.

Litteratur
Morris, Pam, Litterature and feminism, 2000, Blackwell Publishers Ltd
SCB, På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004, (2004
Larsson, Lisbeth, Feministisk litteraturkritik i förvandling, ”Litteraturvetenskap”, (red), S Bergsten (1997
Björk, Nina, Sireners sång, (1999), Whalström & Wikstrand,
Stefan Jonsson, doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. De andra: Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism (1993, ny uppl. 1995),
Berger, John, Ways of Seeing, (1972),
Mulvey, ”Afterthoughts on ‘Visual Pleasure and Narrative Cinema.” Inspired by King Vidor’s Duel in The Sun (-46)’ ”, Feminist Film Theory, (1993),

x *L*

genusstuderande

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?