feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Män och Makt

Publicerat: 2003-04-28 19:42

Fjärde och sista delen i serien Män och Människor.

Arkiv

Detta är en text från arkivet. Den publicerades ursprungligen i kategorin Kvinnligt/Manligt.

Dela


Feminister och mediekritiker är duktiga på att belysa de maktstrukturer och förhållanden som råder mellan könen och formar de älskade/hatade könsrollerna – från en kvinnlig utgångspunkt. Många män känner sig då, med rätta, utestängda och skuldbelagda. Deras behov, uppfostran och roller behandlas inte, annat än ur ett negativt perspektiv. Men de "glasögon" och verktyg som används för att se samhället ur en kvinnlig synvinkel är precis lika effektiva ur en manlig. Jag skall i denna artikelserie i fyra delar om "Män och människor" göra ett sådant försök.

Del 4: Män och makt

- Föschklara fö mej, vaffö JA (svepande gest mot bröstet) schkulle ha mer makt än DU (pekfinger på mitt nyckelben). Föschklara! Hörrö, bruden. Ni ba dillar om ert jävla patriarikiat elle va faaan de hete. Mmm hur funka de da?"

Dialogen är inte ny. Tidigare dröjde det inte länge innan jag hamnade i sådana konversationer varje gång jag försökte diskutera jämställdhet. Ofta började de där diskussionerna med att jag reagerade på en hand i baken, eller en dreglande kommentar. Jo, kommentarer kan dregla. Men nu är det inte det den här artikeln skall handla om. Den skall handla om pudelns kärna, feminismens stora stötesten, ämnet som får alla debattera att spåra ur, delar upp feminister på den ena sidan och de andra jämställdhetssträvande på andra sidan, vilt stirrandes, frustandes, skrapandes med foten i marken, i kampposition. Det handlar om patriarkatet.

Ett begrepp som infördes på 70-talet och som i vissa kretsar idag helt övergivits. (Idag talar man hellre om en genusordning/system.) Det har stötts och blötts mellan otaliga feministiska forskare och till slut förklarats i princip odugligt. Åtminstone i teoretiska resonemang, eftersom det döljer mer än det visar. Patriarkatsbegreppet är för enkelt. Det betyder egentligen bara att män är överordnade kvinnor. Punkt. Men ute var mans mun, runt fikaborden, vid bardisken, i rökrutans ungdomssnack är patriarkatsbegreppet starkt. (Män)niskor provoceras av det nåt enormt. Ja, sådana som inte läst en bokstav feministisk litteratur, har åtminstone hört Gudrun snacka om talibaner och läst Skugge skälla ut peniskliande män. Och de är förbannade. Och de vill ha en förklaring. Kan jag förklara patriarkatsbegreppet i en krönika? Kanske inte. Men jag skall förklara vad det är JAG (pekfinger på mitt nyckelben) menar när jag säger att DU (svepande gest mot ditt bröst) har mer makt än jag.

Ja, vad ger Patrik mer makt än mig, där vi står och hänger mot bardisken? I talande stund inte så förbaskat mycket faktiskt. Jorå, han är längre än mig, starkare också. Men om det var så att råstyrka var makt skulle vi ha tyngdlyftare i regeringen och i styrelser och se det har vi inte. Reell makt är inte styrka. Vidare är både Patrik och jag studenter har jag fått veta så den ekonomiska skillnaden är inte vidare stor. Visst han läser statsvetenskap och har väl rent logiskt ett mer välbetalt yrke att gå till mötes, medan jag med mina genus- och mediastudier kanske kan bli krönikör. Men det är ju mitt val, så det kan jag inte anklaga Patrik för. Kunskap är makt. Förutsatt att man befinner sig i ett klimat där ens kunskap gynnas och värderas högt. Vill du veta hur min kunskap värderats kan du ta dig en titt i kommentarfälten för tidigare artiklar (ja säkert denna också.) Men nu har jag glömt en dimension av makt. Den sexuella makten. Eller hur? Det har Patrik och ett otal andra män förklarat för mig så många gånger. Kvinnor har faktiskt MER makt än män (även om de kan gå med på att män har mer politisk och ekonomisk makt, men det är ju inte "riktig makt") för de har den sexuella makten. Kvinnor kan gå ut på krogen och få med sig 10 killar hem om de vill, medan killar får försöka på 100 tjejer om de ens skall få napp och då är det ju inte säkert att hon ställer upp, hon kanske bara vill kraaamas. (Trött suck.) Och där ger jag med mig. Om det är makt för mig att jag kan få hem denne dreglande, sluddrande karl på lite fumlig sänghumpahumpa bara jag ler, blinkar, håller käft alternativt håller med, så visst! Den makten kan ge mig: A, ett trevligt skjut om jag har tur B, könssjukdomar och C, slamprykte. Och vilt knullande klamydiatjejer översvämmar inte heller Sveriges regering eller styrelser så reell makt är inte sex.

Men vad översvämmar då Sveriges regering och styrelser? Vad är då reell makt? Vad är den gemensamma nämnaren för alla de som är i maktsituation?

Jo, så här är det. Penis är makt. Är det något vi ser när vi letar upp människor som har makt så är det penisar.

Min poäng är att om du föds med penis så föds du in i en grupp som äger makt. En grupp som definierat makt, kunskap och värdefulla egenskaper såsom manliga. Och nej, inte ALLA. Inte precis varenda man i hela Sverige. Men precis varenda man kan faktiskt åtnjuta de privilegier som egenskapen man medför. Gudrun beskylls för att BARA ta kvinnornas sida. Och då diskriminerar hon män. Men alla de som inte är Gudrun då? Vad tror ni att de är? Objektiva? Besittande en rättvis kunskap och rättvisa värderingar? Om vi beskyller kvinnor i politiken för att bara se till kvinnors bästa, och kvinnor i styrelser för att bara se till kvinnors bästa så måste vi beskylla männen för detsamma. En man är exakt lika subjektiv som en kvinna. Och det finns fler vd:ar i Sverige som heter Göran, än det finns kvinnor på den posten. Och alla dessa Göran, tillsammans med Bosse, Erik, Göran och Petter är män.

Och det är vad man kan kalla patriarkat. Denna tydliga tendens av att se manliga kön i positioner där viktiga beslut tas och där höga löner kan lyftas.

Har Josefine Alvunger hittat på det här? Nåja, jag erkänner villigt att min krönika är en åsikt. Ofta efterfrågas källor när jag presenterar mina åsikter. "Jaha, och var har du läst det då? I vilken bok står det då?" Att fler män än kvinnor besitter ekonomisk och politisk makt är ett faktum. Det man kan diskutera är varför. I "På tal om kvinnor och män" (SCB, 2002) läser jag på sidan 2: "Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med ekonomisk, politisk och facklig makt." Detta är inte mina ord. Detta är ord baserat på fakta, siffror, statistik. Jag läser vidare: "Kvinnodominerade yrken har lägre värde än mansdominerade. Män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken."

Och allt detta försöker jag förklara för Patrik. Men Patrik skakar på huvudet. Han menar bestämt att han tänker inte tro på någon jävla patriarkatsteori eller kvinnlig underordning om inte jag bevisar för honom att han har mer makt än mig. Han har den rätten. Och jag förstår honom. Det är luddigt. För just då, just där, i den bröliga baren har ingen mer makt än någon annan. Förutom att Patrik högljutt proklamerar att jag är en jävla flata, att jag borde sluta stirra mig så blind på orättvisor och njuta av livet, ta en öl till, vad jag behöver är en rejäl kuk.

Och vad svarar jag då?

- Jag har fått nog av penisar.

Detta var den fjärde och avslutande delen i min "Män och människor"-serie. Min avsikt var att visa att "feministiska glasögon" kan användas till att analysera mäns situation. Min serie har följt en väl avvägd plan. I den första delen var jag akademisk och stringent, i den andra personlig och självutlämnande och i den tredje problematiserande och resonerande. I alla tre delarna tog jag "männens sida". Men vad är då detta? Varför avslutar jag med det gamla vanliga feministiska dravlet? Poängen är att de tidigare tre delarna inte alls var osanna. Könsstereotyperna håller också män fångna. Män diskrimineras. Män möter svårigheter liksom kvinnor. Detta förnekar ingen feminist. Anledningen till att min fjärde del handlar om männens makt är att det är den underliggande strukturen som måste sprängas för att vi skall kunna nå ett jämställt samhälle.

"Den som makt har, vill ha makt kvar" sade en klok kvinna en gång. Gissa vem.


(Serien publicerades även på sourze.se.)

Josefine Alvunger

grundare av feminetik.se

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?