feminetik.se feminetik.se

Just nu 19 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Ständigt engagerade mot hedersrelaterat förtryck och våld

Publicerat: 2012-03-16 23:45

Hedersrelaterat förtryck och våld har nyligen åter aktualiserats i samhällsdebatten i samband med ett politiskt utspel. Eftersom frågan ständigt är aktuell lyfter Vildmark nu fram några som även vanligtvis jobbar emot hedersrelaterat förtryck och våld.

Hjälp finns

På följande sidor kan den som är utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld söka stöd. De innehåller också mycket information.

Somaya

Glora

Elektra

Dina rättigheter

Tjejjouren.se

UMO

HBT och heder

Dela

Förtryck och våld relaterat till heder kan ta sig olika former. Det kan till exempel handla om att en persons valmöjligheter när det kommer till kläder, vänner och partner begränsas av familjen. Ungdomsstyrelsen konstaterade för ett par år sedan att fem procent av ungdomar mellan 16 och 25 år upplevde att föräldrar, religion eller kultur satte gränser vad det gällde val av äktenskapspartner.

Systerjouren Somaya är en kvinno- och tjejjour som funnits sedan 1998. Jouren är öppen för alla kvinnor som utsatts för våld i nära relationer, men är särskilt inriktad på kvinnor med muslimsk identitet och kvinnor med utländsk bakgrund. För sitt arbete fick jouren 2008 ta emot Anna Lindhs minnesfonds pris. När det gäller hedersrelaterat förtryck och våld bidrar jouren med vägledning och stöd.

Susanne Namaani jobbar som verksamhetsledare på Systerjouren Somaya.

- Vi har en telefonjourslinje där vi svarar på över 30 språk. Här ringer unga tjejer och kvinnor in och berättar om sin situation och får vägledning och stöd. 2011 tog telefonjouren emot 4000 samtal som rörde personer utsatta för våld i nära relation. Cirka 60 % av dessa är även utsatta för hedersrelaterat våld.

Vilka är de viktigaste åtgärderna för att minska hedersrelaterat förtryck och våld?

Namaani lyfter fram tre åtgärder. För det första ett lagrum för att kunna föra statistik och lagföra den här formen av brott. För det andra ökade resurser till aktörer i den ideella sektion, vilka är de som främst möter de utsatta. För det tredje bättre kunskap hos myndigheter som socialtjänst, polis, försäkringskassa och skatteverk.

Även föreningen Varken hora eller kuvad, den svenska grenen av den feministiska och antirasistiska rörelsen Ni Putes Ni Soumises, driver en kontaktjour. Glora, som verksamheten heter, ger sedan två år stöd och rådgivning för unga tjejer utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld.

Fryshusverksamheten Elektra har i drygt tio år jobbat på olika sätt för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld. De driver bland annat en stödverksamhet riktad till både tjejer och killar. Elektra jobbar också för att ändra attityder genom Sharaf hjältar och Sharaf hjältinnor. Hjältarna och hjältinnorna informerar om frågan och tar själva avstånd från hedersrelaterat förtryck och våld.

Från politiskt håll har frågan uppmärksammats på olika sätt under det senaste decenniet. De senaste åren har två handlingsplaner antagits. Den ena med fokus på att motverka hedersrelaterat våld och den andra med fokus på unga som gifts mot sin vilja. Den senare frågan avhandlas också i en utredning som tillsattes 2010 vars syfte är att se över hur skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap kan stärkas.

Sedan riksdagsvalet för två år sedan har sex motioner inkommit till riksdagen som på något sätt rört hedersrelaterat förtryck och våld. De har bland annat handlat om en haverikommission för hedersvåldsoffer, bättre utbildning av polis och socialtjänst, ökade satsningar i frågan och att personer som riskerar hedersrelaterat våld ska ha rätt till asyl. Vänsterpartiet har skrivit två av motionerna. Folkpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna har skrivit en vardera.

Sverigedemokraterna har aldrig motionerat i frågan men dagen innan internationella kvinnodagen gjorde de ett utspel och sa att hedersproblematiken är den viktigaste jämställdhetsfrågan. De anklagade andra för att vara för passiva och kvinnoförbundet ordförande, Carina Herrstedt, sa följande i ett pressmeddelande: "Det duger inte heller att lyfta en så pass viktig fråga en gång om året på Internationella kvinnodagen för att sedan dagen efter gå tillbaka till att enbart debattera löner, kvotering och genuspedagogik". När Vildmark mindre än ett halvår tidigare frågade Herrstedt vilken den viktigaste jämställdhetsfrågan var lyfte hon fram just ojämställda löner. Herrstedt har getts möjlighet att kommentera frågan men avstått.

Niklas Udd

Användarkommentarer

Genus1 (2012-03-17 21:30)

SD’s intresse för hedersfrågan är intressant. Jag delar Gudrun Schymans misstolkade ”samma talibaner här som där”. Våld tar ’man’ ju ofta till när känslan av att hans heder (den egna uppfattningen om hotet mot hans manlighet) är i farozonen slår till. Hur många fler och/eller andra som ingår i den hotade kretsen är ju kulturberoende och för att skydda den som ’måste undanröjas i hederns’ namn krävs det ju kunskap; det duger ju inte att ringa hem till dotterns moder;/ Det räcker inte med medkänsla - här måste kunskap i riskbedömning in.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?

Vill du få gratis vykort?