feminetik.se feminetik.se

Just nu 15 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Feministiskt initiativ skriver historia och skuggar riksdagen

Publicerat: 2011-11-07 07:30

Om skribenten

Linnéa Bruno jobbar som forskningsassistent vid sociologiska institutionen på Uppsala universitet och som skribent. Hon representerar socialutskottet i Fi:s skuggriksdagsgrupp.

Dela

Insikten om det historiska i vårt initiativ, manifesterat i en högst civiliserad politisk performance, kom först en stund efteråt. Vi, ett tiotal ledamöter ur Feministiskt initiativs skuggriksdagsgrupp, samlades på Mynttorget utanför Riksdagshuset för några veckor sedan, för att offentligt presentera de sjutton skuggmotioner som vi skrivit, och därefter överlämna dem till riksdagen. Inget politiskt parti utanför riksdagen har i Sverige någonsin gjort något liknande. Våra motioner har tagits emot och registrerats som offentliga handlingar. Riksdagen har ingen skyldighet att behandla dem som de seriösa riksdagsmotioner de är, men däremot är förslagen nu tillgängliga för ledamöter från de partier som redan sitter i riksdagen, att inspireras av och lägga fram som egna yrkanden. Just när vi satt där i snålblåsten och solskenet inför ett fåtal kameror och i tur och ordning redogjorde för våra förslag insåg de flesta av oss kanske inte storheten i aktionen. Den känslan infann sig först senare.

Feministiskt initiativs skuggriksdagsgrupp tog form och samlades för första gången utanför Simrishamn i juni i år och presenterade sig offentligt under Almedalsveckan. Gruppen består av en ordinarie ledamot för vart och ett av riksdagens sjutton utskott, plus en suppleant och ett mindre antal supportrar för varje utskott, och leds av gruppledare Gudrun Schyman. Våra tre talespersoner ingår även i gruppen — Sissela Nordling Blanco representerar Socialförsäkringsutskottet, Stina Svensson Arbetsmarknadsutskottet och Carl Emanuelsson Försvarsutskottet. Gruppens syfte är att skugga riksdagen. Vi bevakar politiken inom samtliga av riksdagens områden, skriver skuggmotioner, debattartiklar och visar på feministiska alternativ till den politik som förs. Politiska partier med feminism och mänskliga rättigheter som utgångspunkt för sin samhällsanalys och politik har bildats i ett antal länder. Just Simrishamns kommunfullmäktige är dock den första demokratiska församling där ett sådant parti har folkvalda representanter, sedan valet 2010. Feministiskt initiativ har som tredje största parti en stark ställning i Simrishamn, och har där vitaliserat det demokratiska samtalet, fått nya människor att intressera sig för politik och de redan invalda företrädarna för andra partier att bättre läsa på och mer aktivt delta i debatter. En förutsättning för framgången i Simrishamn var partiets outtröttliga utåtriktade arbete, bland annat organiserat i en skuggkommungrupp, men självfallet också Gudrun Schymans välkända namn och förmåga att nå ut och attrahera människor.

Inget politiskt parti utanför riksdagen har i Sverige någonsin gjort något liknande.

Det är lätt att glömma bort hur nytt Feministiskt initiativ är, eftersom så mycket har hänt sedan partiet bildades 2005. Innan initiativet döms ut som misslyckat på riksnivå finns anledning att begrunda dess korta historia. Vi har ställt upp i två riksdagsval och ett val till Europaparlamentet. Som en jämförelse kan påminnas om att Miljöpartiet bildades redan 1981, kom in i riksdagen först 1988, åkte ut i valet därpå men är sedan 1994 etablerade i riksdagen och idag faktiskt dess tredje största parti.

Feministiskt initiativ utmanar bilden av Sverige som ett öppet, tolerant och jämställt land som värnar mänskliga rättigheter. Att vi utmanar denna ljusa självbild verkar av vissa uppfattas som att vi söker konflikt för konfliktens skull. Men vi ställer inte grupper mot varandra och intresserar oss heller inte i första hand för några hundralappar mer eller mindre i plånboken, som konsekvens av den ena eller andra skattepolitiken. Ansvartagande socialpolitik, ett jämställt arbetsliv med rättvisa löner och en säkerhetspolitik för människor och inte för stater är exempel på områden där vi har en stark profil. Feministiskt initiativ bedriver varken könskrig eller klasskrig. En pojke med välbärgad bakgrund som utsätts för övergrepp har exempelvis lika stor rätt som någon annan att få tillgång till en högkvalitativ socialtjänst och terapi, till en rättssäker utredning där hans erfarenheter blir giltiggjorda och stöd att bearbeta sina upplevelser. En lesbisk kvinna på flykt från ett land där hon riskerar att dödas på grund av sin sexualitet och politiska engagemang har rätt att få sina asylskäl beaktade av kompetenta handläggare. Vi tar erfarenheterna och analyserna från 1970-talets kvinnorörelse och radikalfeminism några kliv vidare in i samtiden och framtiden, tillsammans med kunskaper från andra rörelser. Det personliga är politiskt men det gäller inte bara kvinnor, särskilt inte bara heterosexuella kvinnor med svensk bakgrund och medborgarskap. Övergripande betonar vi inte särskilt systerskapet på bekostnad av något annat, utan för en solidarisk kamp för mänskliga rättigheter som omfattar alla. Människors liv och handlingsutrymme formas av egna handlingar, i samspel med andra människor men också av ojämlika maktstrukturer relaterade till kön, klass, etnicitet, ålder, funktionalitet med mera. Alla kvinnor känner sig inte inkluderade i systerskapet, av olika skäl. Många män känner sig utsatta för förväntningar om vissa sätt att agera maskulinitet som ställs på dem i vårt samhälle, och kan uppleva marginalisering, också av andra skäl än sitt kön. Därför behövs en mer nyanserad förståelse för hur makt och resurser fördelas och en bredare rörelse för ett värdigare samhälle.

Linnéa Bruno

Användarkommentarer

Henrik (2011-11-10 21:45)

Fin text!

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?