feminetik.se feminetik.se

Just nu 7 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Vildmark

Den här sektionen på feminetik.se är för närvarande vilande. Läs mer...

Kajsa Ekis Ekman

Publicerat: 2011-04-10 01:20

Debattören och författaren Kajsa Ekis Ekman kom 2010 ut med boken Varat och varan - Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan. Boken blev nästan omedelbart en klassiker och den har varit grunden i många och långa diskussioner. En kväll i april kom Ekman till Jakobsbergs folkhögskola för att föreläsa om det hon kallar för två industrier som livnär sig på att sälja delar av människors kroppar: prostitution och surrogatmödraskap.

Dela

- I grund och botten handlar båda de här frågorna om människosyn, säger Ekman och pekar på den ojämna maktrelationen mellan köpare och säljare. De människor som redan är utsatta utnyttjas av de som har en mer privilegierad situation.

Ekman lyfter upp några av de fall som fått utrymme i medierna på senare tid, bland annat det fall där en förståndshandikappad flicka såldes till över hundra män. Hon menar att media uppvisar en dubbelmoral; samtidigt som tidningarnas nyhetssidor rapporterar om dessa fall kan tonen vara helt annorlunda på deras ledar- och debattsidor. På de senare kan istället prostitution presenteras som ett fräscht och modernt yrke likt vilket annat.

- Varför handlar inte debatten om det som verkligen händer?

En gedigen studie gjordes 2003 där 800 prostituerade i nio länder tillfrågades. Resultatet visade att 71 % av de tillfrågade hade blivit utsatta för våld inom prostitutionen och 63 % hade blivit våldtagna. Hela 89 % ville lämna prostitutionen och skulle göra det om de kunde.

För hundra år sedan hade vi legal prostitution i Sverige. Motivet då var främst att prostitution behövdes för att samhället skulle fungera. I modellen som användes, vilken kallades avloppsmodellen, jämfördes samhället med ett hus som behövde ett avlopp. Utan avloppet skulle hela huset svämma över och förstöras. Att de prostituerade fick agera som detta avlopp motiverades med att de var mindre värda som människor.

En slavhandel liknande den vi idag kallar trafficking uppstod för att täcka efterfrågan på prostituerade kvinnor. Detta ledde till att den legala prostitutionen avskaffades. Holland var först 1910, något som idag kan anses ironiskt. I Sverige avskaffades den legala prostitutionen 1918.

Röster skulle dock komma att höjas för att legalisera prostitution igen. International Labour Organization (ILO) skrev 1998 en rapport där de föreslog just detta. De menade att prostitutionen omsatta stora penningbelopp och att staten skulle kunna ta del av intäkterna ifall verksamheten var legal. Detta skulle vara särskilt gynnsamt för fattiga länder. Holland legaliserade åter prostitution 1999. Tyskland följde efter 2000.

- Vad händer? Jo, samma sak som förra gången, säger Ekman och berättar vidare att slavhandeln har ökat igen. Nu känner vi den som trafficking.

Idag är stödet för den svenska modellen med en sexköpslag stort. En undersökning visar att ungefär 80 % av svenskarna är positiva till den. Det finns dock de som argumenterar för att lagen ska avskaffas. Ekman varnar oss för det och menar att vi redan har prövat det och att det inte fungerade. Hennes budskap är tydligt: låt oss inte göra om samma misstag igen.

Ekman menar att sexköpslagen är bra och att den är till stor hjälp men att det också behövs andra insatser. Det är viktigt att det inte enbart blir en fråga för polisen utan också att stödinsatserna för de som vill lämna prostitutionen förbättras. Ekman nämner också att porrens roll behöver diskuteras mer eftersom det finns kopplingar mellan porr och prostitution.

Avslutningsvis handlar föreläsningen om surrogatmödraskap, som Ekman menar har mycket gemensamt med prostitutionen. Om det senare är industrin som handlar med kön, är surrogatmödraskap industrin som handlar med livmödrar. Surrogatmödraskap handlar om att en kvinna bär och föder ett barn på beställning. Redan innan hon blir gravid, vilket kan ske antingen genom insemination eller IVF, skrivs ett kontrakt om att hon ska lämna ifrån sig barnet när det är fött. Upplägget lockar främst par som vill ha ett barn men som inte kan eller vill genomgå en traditionell graviditet.

Precis som inom prostitution finns en maktobalans där köparen är överordnad säljaren. En surrogatmoder Ekman citerar berättar hur påfrestande hon upplever surrogatmödraskapet, hur mycket medicin hon får för att klara av det och också att hon bara gör det för att ha råd att köpa det mest grundläggande, som kläder.

I detta läge skulle det gå att hävda att de fattiga kvinnor gynnas då de får en möjlig väg till inkomst, men det argumentet tar Ekman avstånd från innan det ens lyfts.

- Fattigdom är inte en ursäkt för att utnyttja människor.

Ekman sammanfattar med att säga att prostitution och surrogatmödraskap har mycket gemensamt. Båda handlar om att kroppsdelar görs tillgängliga på en marknad, och i båda fallen finns en liknande ojämn maktrelation. Vidare låter argumenten för att legalisera respektive verksamhet ofta lika.

Dagens föreläsning avslutas men det sista ordet gällande dessa frågor är utan tvekan inte sagt. Den som är intresserad av att läsa mer om prostitution och surrogatmödraskap, och Ekmans knivskarpa argumentation mot båda företeelserna, rekommenderas varmt att läsa boken Varat och Varan.

Niklas Udd

Användarkommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna text.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?

Vill du få gratis vykort?