feminetik.se feminetik.se

Just nu 14 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Mäns våld och mäns fysiska styrka.


Gå till senaste inlägget



#1  Mäns våld och mäns fysiska styrka. Malmstig
2005-04-20 20:14:12

Ibland hörs argumentetet att mäns (i de flesta fall) fysiska övertag har betydelse för våldet mot kvinnor. Samma sak hörs det ibland, inte nödvändigtvis av samma personer argumentet att kvinnor skulle ha mindre spärrar vad gäller våld än män (argument som brukar höras i samband med att kvinnor skulle vara bättre som gerillasoldater än män också - speciellt om de har "något" att försvara), att män tack vare sin

fysiska överlägsenhet kan vara mer kontrollerade i sin våldsanvändning.



Jag tror nämligen inte på detta alls. Visst är det så att män kan utnyttja en fysisk överlägsenhet. I enskilda situationer. Och att den fysiska överlägsenheten gör saker värre. Vad gäller våldets natur så är däremot den största skillnaden inte fysik såklart utan att män från att de är små får lära sig att slåss (inte alla män, alltid, men generellt) i större utsträckning än kvinnor. Pojkar och män får lära sig att kontrollerat släppa taget om ni förstår vad jag menar, i sporter etc. Jaja, säger inget nytt förstås. Men sen tänker jag att det är så att en del av det som samhället sanktionerar vad gäller mäns våld mot män och kvinnor är just denna totala utlevelsen. Rätten att under kontrollerade former släppa taget, och slå till mannen slagit färdigt. Sedan kan alkohol, "känsloutbrott" och annat i efterhand rationalisera handlingen som icke-övervägd - trots att mannen i varje slag visste vad han gjorde.



Mäns våldsmonopol i världen går såklart också att koppla till att kvinnors våld måste förklaras. Kvinnor kan inte vara onda eller våldsamma. Deras våld måste ha en orsak på ett annat sätt än mäns våld. Det är därför domstolar brukar krydda kvinnors våldsanvändning med förmildrande omständigheter varför kvinnor också får lägre straff för samma brott (i Sverige i vart fall).



Kopplingen finns som jag tänker det här också till statens våldsmonopol. Ytterst vilar statens auktoritet på deras uppfattade monopol på våldsanvädning. Som det är idag så uppfattar jag att staten låter låna ut sitt monopol till män för att upprätthålla den patriarkala ordningen - vilken i sig hänger nära samman med statens makt.



Är ingen statsälskare idag. Ingen manskramare heller.



Avslutar med litet Candysuck - lyrik:

"Kill your boyfriend

I said kill your boyfriend

I said kill your boyfriend

He's not

HE'S NOT INNOCENT"

#2   pixie
2005-04-20 20:38:08

Det räcker med att lyssna på kommentatorerna till vilken manssport som helst.... mansfotboll manshockey... så kommenterar dom hela tiden: Den och den är aggressiv... han måste vara mer aggressiv.. han är bra, han går på bollen och är aggressiv...

i reklamen för vissa matcher visas killar som spöar varandra på plan istället för sporten..... kommenteras i stil med... nu gör dom upp ..

i nyaste addidasreklamen ser man en stor folkhop komma springande mot två människor på nån åker... folkhopne består av män i 15 -40 års åldern som ser och beter sig väldigt aggressiva... i slutet när de når bollen de jagar fryses bilden och ser ut vilken dramatisk krigsmålning som helst...


så visst uppmuntras mäns aggressivitet -våld i vår kultur.

Och staten, ja vad har staten gjort aktivt för att stoppa? ingenting än så länge... inte i egenskap att hindra just män i egenskap av män från att utöva våld och odla en våldskultur..

#3  #2 Malmstig
2005-04-20 20:59:12

Absolut. Håller med. Våld är per definition manligt. Att inte bruka våld fegt - spela inte som "kärringar" som de skriker efter 9-åringarna på rinkar runt om i Sverige.

Vore inte hockeyspelarna så vältränade skulle de döda varandra när de går på varandra. Nu händer det ju att de dödar varandra också, om än ovanligt.

Att tåla stryk ska visst vara manligt också, Börje Salming och alla hans ärr är väl tydligt exempel på det. Om det gäller en man alltså. Vet inte hur det är med kvinnor som har ärr över hela kroppen. Är de manliga?

Män som brukar våld är riktiga män, ofta hjältar. En kvinna som brukar våld är inte riktigt riktigt säger vi ofta.

#4   pixie
2005-04-20 21:05:10

Hela statsskicket bygger ju på att mannen ska bruka våld och lära sig att bruka våld - den allmänna värnplikten. Har för mig att det stod nånstans om hur medborgarskapet skapades, mannen legitimerar sitt medborgarskap genom att kriga och göra värnplikt dy, kvinnan legitimerar sitt (halvtaskiga) medborgarskap genom att föda barn åt nationalstaten.

Så går det också igen det här med krig hur saker benämns, ofta liknas ett heterosexistisk samlag med en *invasion* av mannens "små trupper" = spermierna som invaderar kvinnan, landstiger kvinnan=kroppen=havet=landet... så är också massvåldtäkter en mycket utprövad krigsstrategi.. kopplingarna är uppenbara

#5   Peggy
2005-04-20 21:16:16

Jag har också alltid tyckt att mäns större styrka är av underordnad betydelse när det gäller våld mot kvinnor.

#6  #1 elinlite
2005-04-20 21:32:16

Jag har en egocentrisk känsla av att detta är en utveckling av en kommentar jag gjorde i JÄIF om kvinnors rädsla.

Jag tror alltså inte att män är aggressiva för att de är starka, men jag måste nog säga att jag är svagare (om än rabiatare) än de flesta män jag gått upp emot.

Däremot tror jag att det finns en adderad, inlärd, skamkänsla för tjejer att ta till våld.

#7  elinlite Malmstig
2005-04-20 22:11:09

din egocentriska känsla slog nog fel denna gång tyvärr :) läser oerhört litet i JÄIF.

Tror du har rätt.

#8  Äsch elinlite
2005-04-20 23:10:08

Jag trodde alla läser allt jag skriver och startar trådar hej villt till min ära.
*suck* så fel.

#9  Generellt... fredriktomte
2005-04-21 00:45:20

...håller jag med. Dvs, mentala spärrar och blockeringar är betydligt viktigare för våldsanvändande än ren fysisk styrka. Nu bör det väl kanske påpekas att även de flesta män har sådana spärrar och därför inte heller brukar våld vare sig mot främlingar eller sina flickvänner/pojkvänner. Här tror jag för övrigt också att män generellt sett har betydligt mer blockeringar och spärrar vad gäller att bruka våld mot kvinnor än vad kvinnor har att bruka våld mot män (om vi talar om enklare former av våld t.ex.).

Men om vi nu säger att en person faktiskt saknar ovan nämnda spärrar. Är fysisk styrka totalt ointressant då? Nej, det tror jag inte. Dels är det en fråga om att kunna värna sig. En genomsnittlig man har trots allt, åtminstone i teorin, betydligt bättre möjligheter att värja sig mot en genomsnittlig kvinna som angriper honom än vad en genomsnittlig kvinna har mot en genomsnittlig man (t.ex. skulle jag kunna hålla fast min flickvän om hon skulle angripa mig, hon kan däremot inte hålla fast mig). Detta spelar säkert en viss roll. Sedan får man inte heller vad denna skillnad får för effekt rent psykiskt. De flesta människor utgår nog från att en kvinna knappt har en chans mot en man. Likaså kvinnorna. Vem angriper en annan person om man tror sig inte ha någon chans överhuvudtaget? Vem lägger till sig ett våldsamt beteende om man är övertygad om att man kommer att få stryk? Jag tror ändå detta har en viss effekt.

Sedan angående själva styrkan så är jag också övertygad om att skillnaden i potential mellan män och kvinnor är mindre än den skillnad som uppvisas mellan män och kvinnor i praktiken idag. Män tränar mer muskler för att se starka ut (och vara starka). Kvinnor tränar för att se slanka ut. Om man generaliserar väldigt grovt dvs.

#10  fredriktomte Malmstig
2005-04-21 08:45:50

Tror det viktiga du skriver är i parantesen, att det du säger skulle kunna gälla när det gäller enklare former av våld. Vet inte heller om det stämmer, men utesluter det i vart fall inte. Skulle kunna förstås som att det sker under tankeparaplyet att: vi vet alla att jag kan slå dig litet nu, när det verkligen gäller skulle jag inte ha en chans. När det gäller grövre våld tror jag det som jag skrev ovan är tvärtom. Det viktiga är också här att män har en position att försvara, män kan bli helt "galna" - dvs agera som att de inte hade kontroll över situationen - när kvinnor sätter sig upp mot dem. Tänker på alla bittra män som jag möter överallt. Som blir arga när kvinnor kommer hem till dem och inte vill ha sex eller när de inom akademin blir avslöjade, sönderargumenterad av en kvinna. Motsvarande möjlighet för kvinnor att agera på samma sätt finns inte. Kvinnor är i vårt samhälle så givet de som strävar uppåt, få kvinnor har en position att försvara. Att bli "galen" över alla dessa män finns inte.

Nävisst fysisk styrka är inte irrelevant. men inte minst också föreställningen att kvinnor inte har någon chans. användes tillhyggen så minskar i någon mening iaf betydelsen av den fysiska styrkan, eller fel uttryckt, en svags persons möjligheter att skada ökar såklart med ett tillhygge.

#11  Kontrollerat våld som stiger, tyvärr beurhm
2005-04-21 12:45:33

Mäns upprepade våld mot kvinnor verkar vara mycket mera kontrollerat än vad det kan förefalla. Det oroande med detta, förutom förekomsten av våldet i sig, är att gränserna hos den som misshandlar tänjs efterhand. Styrkan är visserligen inte ovidkommande, men förefaller mig komma i andra hand.

#12  Känslan av vanmakt Evon
2005-04-21 13:39:40

Bra tråd om mansvåld, viktigt ämne!
Måste komma med en personlig reflektion. Jag håller med fredriktomte om att mäns generellt sett större fysiska styrka än kvinnors faktiskt spelar roll. Min kille är starkare än mig, och konsekvenserna av det är högst konkreta. Nån gång när vi kittlades och lekbrottades insåg jag att jag kan faktiskt aldrig vinna, det är kört, jag är så mycket svagare än han. Om han skulle hålla fast mig trots att jag inte vill, så kommer jag inte loss. Det var riktigt läskigt att inse det, och gav faktiskt en känsla av vanmakt. Kan inte ens föreställa mig hur det känns för en kvinna som lever med en misshandlande man.
MEN
det är ju mycket riktigt av betydelse också hur män lär sig att ta till våld eller hot om våld, att det är liksom mer legitimt och tränat på av män än av kvinnor. Vilket jag tror också hänger ihop lite med hur man använder sin kropp, som tjej tycker jag att fokus när det gäller min kropp (mer eller mindre ofrivilligt) ända sedan typ tonåren legat på HUR DEN SER UT och inte vad den ska ANVÄNDAS till. Som tjej tränas man ju på att vara pimpinett och söt, som kille på att använda sin styrka, sporta, få lite blåmärken, men hey vad fan gör det, det är ju manligt, men det är inte kvinnligt. Därför kanske jag är lite ovan och tafatt när det gäller fysiska kraftmätningar? Men våld handlar ju som sagt om kontroll också. Om jag verkligen VILL skada någon, en man kanske, så VET ju jag vilka de svaga punkterna är. Men väl i den situationen, skulle jag verkligen kunna förmå mig att klösa med full kraft i ögonen, att bita och sparka, och skulle jag kunna göra detta medan jag är livrädd, känner vanmakt och försöker försvara mig? Jag vet inte. Kanske, kanske inte. Där kommer väl mentala spärrar in på något sätt. Detta blev ett något förvirrat och svävande inlägg, men det finns ju så många aspekter när det gäller våld och kön att tänka på liksom...?

#13   Peggy
2005-04-21 14:16:00

Visst, det som Evon Beskriver är rätt läskigt. Jag har också märkt det några gånger, hur otroligt mycket starkare han är. (När vi bryter arm, t ex ;-) )

Man tror inte att det är så stor skillnad.

Å andra sidan så är det ju aggressiviteten som är det verkliga hotet.

En kille jag hängde ihop med brukade slå sönder saker omkring sig när han blev arg på mig. Det gjorde mig jätterädd.

Han jag lever med nu har aldrig gjort ngt sånt. Han blir aldrig sådär "galen". Så då känner man sig inte hotad oavsett styrka.

#14   UppåtEmma
2005-04-21 15:25:27

När jag var 13 gav jag "Försvara dig, kvinna!" i födelsdagspresent till min bästis. Den är skriven av Lisa Sliwa som var med och startade Guardian Angels. Där tar hon upp just det att kvinnor inte är mentalt förberedda på att bruka våld, för att vi blir uppfostrade till att vara passiva.

Om jag kommer ihåg rätt, det var ju ett tag sen fast boken lämnade ett otroligt starkt intryck på mig, så inleds den med hennes beskrivning av ett våldtäcktsförsök och hur hon höll på att glida in i ett passivt, avstängt tillstånd - typ Låter jag dom göra vad dom vill så dödar dom mig inte. Tills hon kom på att hon var ju faktiskt kampsportsmästarinna...

#15  uppåtemma Malmstig
2005-04-21 21:43:59

jädrigt intressant. kände inte till boken.

#16   UppåtEmma
2005-04-21 21:45:37

den är guld. riktigt empowering, speciellt för en 13-åring :D

hade faktiskt glömt den lite, tills jag påmindes av den här tråden. Undrars hur mkt det påverkat mig i mitt blivande som feminist att läsa den i så unga år...

#17  Till Malmstig fredriktomte
2005-04-22 21:18:55

Jo, jag syftade på lättare former av våld. Det finns anglosaxiska (engelska och amerikanska) undersökningar som visar på att det är vanligare att kvinnor använder våld mot sina partners än att män gör det. Om detta även stämmer för Sverige kan ju inte utrönas utifrån dessa undersökningar (här i Sverige gör vi bara undersökningar om hur vanligt det är att män brukar våld mot kvinnor. Alla svenskar vet ju att kvinnor är för goda för att använda våld...). Men det stämmer väl överens med mina personliga erfarenheter. Jag har själv råkat ut för örfilar och dylikt från kvinnor (flickvänner, vänner och totalt främmande kvinnor). Många av mina tjejkompisar har någon gång (eller mer regelbundet) använt våld mot sina pojkvänner (allt från lätta knuffar till knytnävsslag i magen) utan att någonsin råka ut för det tillbaka. Det omvända gäller för mina manliga vänner (fast sedan vet jag förståss inte om alla mina manliga kompisar skulle erkänna att de gjort något dylikt. Tabut mot att slå kvinnor är väldigt starkt).

Men som sagt, det handlar om lättare former av våld. Pratar vi om grövre former av våld så är det uppenbarligen vanligare med män som använder detta. Dock tvivlar jag på att det har någonting som helst att göra med att vi accepterar att män blir bittra, förbannade och våldsamma gentemot sina flickvänner/fruar. Jag tror att förklaringen oftare är betydligt mer tragisk än att mannen som slår bara lackat ur över att behöva få sin manlighet ifrågasatt av Schyman och Co.

För övrigt har jag alltid upplevt det som att det är mycket mer okej för kvinnor att vara arga, ledsna eller på något annat sätt känslosamma. Att jämnhet i humöret och känslomässig självkontroll är sådant som betraktas som manliga dygder (och att män som inte klarar av detta är "omanliga"). Fast det kanske beror på vilken miljö man själv kommer ifrån.

Sedan är, som du säger, föreställningar utifrån skillnaderna minst lika viktiga som skillnaden i sig själv. Som jag skrev tidigare, jag tror att många kvinnor överhuvudtaget inte tänker i termer av att använda grövre former av våld eftersom det finns så djupt rotat i dem att de aldrig skulle ha en chans ändå.

Nämnas kan ju att även lesbiska kvinnor misshandlar och våldtar varandra. Och att, åtminstone utifrån det jag hört, skulle vara betydligt vanligare (relativt sett) med lesbiska kvinnor som våldtar och misshandlar andra lesbiska kvinnor än vad det är med heterosexuella kvinnor som våldtar och misshandlar män.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?