feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Radikalfeminism - eller?


Gå till senaste inlägget



#1  Radikalfeminism - eller? Lemur
2005-04-01 21:57:02

Det här ämnet har varit uppe till diskussion tidigare har jag för mig, men för att komplettera serien med särartsfeminism och likhetsfeminism, kommer nu en tråd om radikalfeminism.

Ärligt talat vet jag inte mycket om "radikalfeminism" - annat än att vissa med antifeministiska sympatier förmodligen anser att jag är det. :) För i ordet "radikal" ligger en väldigt stark laddning. För mig låter "radikalfeminism" som ett ord som kan användas för att beskriva en visserligen rätt liten, men tämligen högljudd del av feminismen. Spreja på affischer, krossa fönsterrutor, vägra sex av politiska skäl etc., men också skrika slagord i demonstrationer. Däremot inte sagt att alla som gör detta behöver vara radikalfeminister!

Ideologiskt sett vet jag inte riktigt var radikalfeminism går ut på, annat än att patriarkatet måste krossas. (Vilket jag i och för sig instämmer med, men kanske inte menar riktigt samma sak.)
Kan bara kvinnor kan vara feminister?
Är kvinnor bättre än män på alla plan?
Är radikalfeminister i allmänhet för separatistiska aktiviteter?

Som ni förstår är det här en fördomsfull beskrivning, litegrann inspirerad av den där länken till feministen. org.

#2  radikalfeminism plommon
2005-04-01 22:14:15

handlar om, vad jag vet, inte om "radikalhet" i aktioner och dylikt utan är mer en del av ett svar på den första vågens kvinnorörelse. Man var trött på den liberala kampen för kvinnans rättigheter och tog istället avstamp från kvinnors erfarenheter. Man kom fram till att kvinnor är förtryckta pga. sitt biologiska kön och detta förtryck är den grundläggande förtryckarstrukturen i samhället. Man påvisade att kvinnor var förtryckta genom sexualitet, våld och i familjen, dvs de privata sfärerna. Det är utifrån detta som man myntade : "det personliga är politiskt". Det negativa som jag kan se med radikalfeminismen är att den bygger på könens isärhållande, och det på ett ganska oproduktivt sätt. Jag vet ju dock inte om alla radikalfeminister förespråkar separatism. Och eftersom radikalfeministerna hänvisar till kön som grund för förtrycket kallas de ju oxå för manshatare...

(ovan är plockat från vad jag läst i Gemzöes bok: "Feminism").

#3  "Manshatare" Lemur
2005-04-01 22:24:29

Ja just det, "den manshatande skrikande feministen".

Förtryck, är det ett nyckelord till radikalfeminism?

Är det förresten fler än jag som har intrycket av att radikalfeminist används som synonymt till "tokkärring" bland icke- och antifeminister?

#4  japp, även jag har märkt detta, elinlite
2005-04-01 22:31:25

"Är det förresten fler än jag som har intrycket av att radikalfeminist används som synonymt till "tokkärring" bland icke- och antifeminister?"

Fast egentligen kan jag lite smågotta mig åt att folk blir så otroligt provocerade av dem.
Jag tycker inte deras syn på könens samexistens verkar mer radikal än många saker vi accepterar som "normala"; utvikningstjejer, strippklubbar och löneklyftor.

#5  nyckelord plommon
2005-04-01 23:14:17

"Förtryck, är det ett nyckelord till radikalfeminism?"

Jo, typ. Fast de har namngett förtrycket: patriarkatet. Och det ser jag nog snarare som nyckelordet.
Kate Millet som namngav förtrycket i sin bok "Sexualpolitiken". Från 1979 tror jag.

#6   pixie
2005-04-01 23:56:21

Ja tror jag var inne på samma sida som du plommon. http://www.tjejjourenfalun.nu/feminism/femini…

Där stog det också: Det är tack vare den oberoende kvinnorörelsen att våldtäkt, prostitution, mäns våld mot kvinnor, sexuella övergrepp mot kvinnor och barn och förtryck av lesbiska inte längre betraktas som ”personligt” – något som sker inom en privat sfär – utan något som politiken bör förhålla sig till." Ska vi tacka radikalfeministerna för det om det nu var de som myntade uttrycket det personliga är politiskt?

"Radikalfeminismen ifrågasätter den konventionella värderingen av manligt och kvinnligt. De vill omvärdera och upptäcka de positiva effekterna av att vara kvinna. Systerskapet är den universella källan till styrka. I radikalfeminismen finns också en kritisk hållning till samhällets påbjudna heterosexualitet som ses vara en politisk institution som upprätthåller kvinnors underordning." Det kan jag skriva under på..


"En annan kritikpunkt är att radikalfeminismen utgår från vita, västerländska medelklasskvinnors situation. Härmed osynliggör man kvinnor i arbetarklassen, liksom invandrarkvinnor och kvinnor i tredje världen." Det är klart, fast radikalfeminister _måste_ inte strunta i andra aspekter...


Det finns alltså inga absoluta gränser mellan olika feminismer, jag inspireras av radikalfeminismens smarta tankegångar.

"Kritik som har riktas mot de tidiga radikalfeministerna är tolkningen av maktförhållandet. Enligt radikalfeminismen upprätthålls inte kvinnoförtrycket av orättvisa lagar eller ekonomiska strukturer, det upprätthålls av män. En sådan hållning är problematisk i flera avseenden. Många män är inte överordnade i förhållande till kvinnor. Det är även viktigt att även män kan lida av ett sexistiskt samhälle, den stereotypa mansrollen hindrar män att utveckla delar av sin personlighet."


I många situationer jag är med i är det faktiska levande män som aktivt upprätthåller underordningen, det visar erfarenheter av hur män behandlat mig, med hot, fysiskt och med finstilta härskartekniker. Det visar Nettan historia om sin kompis Petra. Fast, jag menar självklart också att det finns ekonomiska strukturer. Strukturer upprätthålls av människor, strukturer _går_att förändra, därför kan vi inte bara strunta i att det faktiskt är riktiga levande människor som återskapar förtrycket, mestadels män men också en del kvinnor.

Sjävklart finns det dock män som missgynnas i den manliga hierarkin och som hamnar på samma nivå som många kvinnor. Men jag anser inte att den personliga synen på förtrycket motsäger detta, det finns män som upprätthåller det aktivt medvetet, sedan finns det män som itne gör det men som ändå tjänar på systemet och däfrör inte engagerar sig nämnvärt, sen finns det männen längst nere i den manliga hierarkin + vissa guldkorn som kämpar aktivt emot strukturen _och_ mot de aktivt förtryckande männen.

#7  pixie plommon
2005-04-02 01:01:05

Den sida du länkar till har jag aldrig varit inne på, däremot verkar det vara en förtkortning av Lena Gemzöes bok "Feminism", så vi verkar ha samma källa :)

"Ska vi tacka radikalfeministerna för det om det nu var de som myntade uttrycket det personliga är politiskt?"

Och jo, vi bör nog tacka de feminister under 1960-och 70-talets kvinnorörelse som lyfte fram dessa frågor. Många utav dem var radikalfeminister. Innan dem var det alltför stort fokus på en liberal handlingsplan för hur kvinnor ska frigöras - dvs. lagar och attityder.

Det finns mycket bra att plocka /anamma/svälja med hull och hår ur radikafeminismen. Jag har lite svårt för att man fortfarande tenderar att biologisera mannen och kvinnan. Alltså, förtrycket sitter ju i det biologiska könet enligt dem. Det är ju att hävda att män förtrycker pga att de har snopp. Och kvinnor blir förtryckta för att de inte har det. Det blir liksom något som fattas här.
Och precis som du skriver så är det "andra" strukturer som upprätthåller underordningen. Män gör det för att de ingår i dessa strukturer. Jag tycker alltså inte att man kan skylla på enskilda män. De handlar ju endast utifrån det samhälle (kultur, struktur, whatever) de lever i.

Det kanske är just dessa män som radikafeminismen kommer åt:
"det finns män som upprätthåller det aktivt medvetet, sedan finns det män som itne gör det men som ändå tjänar på systemet och däfrör inte engagerar sig nämnvärt" ?

#8   jonb
2005-04-02 10:01:56

Blundar radikalfeminismen för det faktum att de patriarkala strukturerna upprätthålls även av könsrollskonservativa kvinnor?

#9  Det undrar jag med! Lemur
2005-04-02 11:10:28

Så enligt radikalfeminism är patriarkatet=männen?

Jag har också svårt för det där med att strikt dela upp könen och se det som "könskamp", precis som jag har svårt för det där kategoriska att kvinnor är bäst - ingen protest. :)

Men absolut tror jag att det behövs radikalfeminism och att radikalfeminister fortfarande gör ett hästarbete för att rikta uppmärksamheten på viktiga, bortglömda frågor. Tyvärr har media (kvällspress) och antisar mycket bränsle för sina fördomar, det är ju tacksamt att vrida till radikalfeminism så att de är manshatare och annat.

#10  Jag är radikalfeminist. Anna
2005-04-02 11:52:03

Bara för att man är radikalfeminist behöver man inte
tycka att "Kvinnor är bäst-ingen protest".

Och; jag känner minst två killar som är radikalfeminister.

#11  #8 plommon
2005-04-02 12:32:22

"Blundar radikalfeminismen för det faktum att de patriarkala strukturerna upprätthålls även av könsrollskonservativa kvinnor?"

Jag skulle säga att den radikalfeminism som växte fram under 1960-och 70-talen blundade för kivnnornas egen del i patriarkatet. Hur radikafeminismen idag ser på hur kvinnorna upprätthåller strukturen har jag ingen aning om. Finns det förresten nån feminism som erbjuder ett tillfredsställande svar? Tipsa mig gärna om nåt att läsa!

#12   Anna
2005-04-02 12:35:50

"Blundar radikalfeminismen för det faktum att de patriarkala strukturerna upprätthålls även av könsrollskonservativa kvinnor?"

Nej, det gör inte jag iallafall. Men eftersom
män generellt har mer makt än kvinnor i
samhället är det de som är ytterst ansvariga
i grunden, det är ju alltid den som har
makten som är ansvarig.

Därför är det så viktigt att fortsätta
vara en sten i skon på patriarkatet!

/Anna, en liten vass sten i Perssons blanka skor.

#13  anna plommon
2005-04-02 13:08:48

Hur funkar radikafeminismen ihop med andra förtryckatrukturer (klass, etnicitet, sexualitet) ?
Det är ju mycket PK i att ta in alla förtryck inom feminismen idag, att vi feminister ska rädda hela världen. Förbiser man dessa strukturer som radikafeminism? Jag har fått bilden att radikalfeminismen "bara" fokuserar på patriarkatet.

På vilka grunder kallar du dig radikalfeminist?

Och jag känner oxå flera män som är radikalfeminister!

#14  plommon pixie
2005-04-02 14:46:31

om jag får svara..? Det är klart det finns radikalfeminister som saknar klass och etnicitets perspektiv osv, men det finns det ju andra feminister som också saknar...

Jag ser ändå att det finns vissa universiella likheter mellan mänsförtryck mellan alla klasser och etniska grupper, det sexuella förtrycket och kontrollen av sexualiteten, vare det hedersetik, trafficking till väst, vita män som våldtar och slår sina fruar och flickvänner. Att se dessa samband snarare än olikheter är radikalfeminismens styrka.. tycker jag. :)

Radikalfeminismen får inte bli det svarta fåret eller syndabocken som resten av feminismens organiseringsmässiga brister ( som rasism, avsaknad av etnicitets och klass perspektiv m.m.) kan stjälpas över på..

#15   pixie
2005-04-02 14:49:17

Håller för övrigt med om Annas syn på att även om det finns kvinnor som upprätthåller könskonservativism är det nog väldigt få kvinnor, som inte har blivit hjärntvättade, som verkligen vill att de själva och andra kvinnor ska lida för att de är kvinnor. Det är det nog uteslutande vissa män som tycker. Och att eftersom det är männen och inte de förtryckande kvinnorna som tjänar på strukturen, systemet etc som tjänar på förtrycket, och männen generellt har mer makt har männen också mer ansvar.

#16   Eelin
2005-04-02 15:16:47

Radikalfeminist...

Att skrika jättehögt och vara arg är ju det som förde feministdebatten upp på debattsidorna, in i big brother och ut i skolorna. (inte bara, men det gick otvivelaktigt snabbare den vägen) den som skriker högst hörs mest.
Sen kan jag tycka att många skräms iväg av ordet feminist just på grund av dom orsakerna. tvådelat alltså.
Kvinnorna på 60 å 70 (#11plommon) tjejerna är ju en vagel i ögat på många, för att dom tog sån stor plats och var gapiga.Men dom fick en del folk att lyssna.
Jag kan oxå förstå dom som inte vill inkludera män i sina grupper och organisationer även om jag inte tycker så.
"Om man slåss mot patriarkatet, som oftast är män, varför då låta dom föra ens talan?"

Jag lever i en värld där jag är den enda feministen, (å mamma) så därför blir jag stämplad radikalfeminist. det gör mig inget, men det känns lite luddigt för mej. Jag kanske inte är lika påläst som många här men vill ändå kommentera å lära mej mera.

#17  pixie plommon
2005-04-02 15:19:53

Såklart du får svara! Jag är bara nyfiken på radikalfeminismen i praktiken eftersom jag bara läst lite om den, och tycker att det finns vissa luckor här och där. Som hos de flesta feministiska inriktningarna. Det här intersektionella perspektivet är ju relativt nytt och precis som du skriver; man kan ju se mönster (strukturer eller ett patriarkat) över alla klasser, etniciteter och sexualiteter.

Det som jag har svårt att ta till mig är att männen skulle förtycka pga. att de är födda till män (har därmed skuld i förtrycket). Jag skulle hellre se att det är patriarkatet (eller könsmaktsordningen) som gör männen till förtryckare. Och därför tycker jag inte att man kan kräva männens skuld till förtrycket. (Ansvar, javisst!) Det blir lite hönan - ägget, diskussion detta...:)

Eller har jag missförstått radikalfeminismen?

#18  eelin plommon
2005-04-02 15:37:26

"Om man slåss mot patriarkatet, som oftast är män, varför då låta dom föra ens talan?"

Det är en mycket viktig poäng! Men samtidigt tror jag att det kan bli en gnutta särtartstänkande i och med detta. Har kvinnor en helt annan "talan" än männen? Iof kan man, som bl.a Berit Ås har gjort, hävda att kvinnor har en egen talan eftersom alla kvinnor lever i ett patriarkat och har samma (?) erfarenheter av detta. Det skapar en sorts kvinnokultur (med kvinnliga erfarenheter - oftast i den personliga sfären) som skapar ett gemensamt mål.

#19  Feministskalan Simone
2005-04-02 15:49:22

Jag har som en bild av att "radikalfeministen" ligger på ena ytterlighetssidan på "feministskalan" mer än vara en vedertagen feministinriktning. Jag kan ju inte säga att jag är radikalfeminist själv, utom i vissa frågor, men jag gillar de som tänjer lite på perspektiven och gränserna.

#20  plommon Eelin
2005-04-02 15:54:59

Jag tror oxå att det bli särartstänkande, och att detta är en stor faktor till att många känner sig hotade av kvinnor (och män) som kallar sig feminister.
Det gemensamma målet är väl för mig iaf ett lika värde på människor, alla människor. å andra sidan så tycker jag att radikalfeministerna gör många bra saker, å skriker så högt att folk lixom måste lyssna, jag gillar det.
Så om många män och en del kvinnor tycker att radikalfeministerna är jobbiga, synd. kvinnokultur är ett vackert men läskit ord, som får mig att osökt tänka på manskultur och affärsmöten i bastun, helt andra grejer.

#21   Kire
2005-04-02 16:29:47

För de som är intresserade lite av radikalfeminismens tidiga historia rekommenderar jag nedanstående bok, som jag köpte för över 10 år sen, men tyvärr haft bort. Det framgick av den att radikalfeminsmen i USA först uppstod hos vänsteraktiva kvinnor under 60-talet, som gradvis förlorade tålamodet med de manliga aktivisternas sexism....



Echols, Alice

titel: Daring to be bad : radical feminism in America, 1967-1975 / Alice Echols

förlag/år: Minneapolis : University of Minnesota Press, cop. 1989

omfång: xix, 416 s., [8] pl.-s. : ill. ; 23 cm.

serie: American culture series, , ISSN 99-0889767-5 ; 3

ISBN: 0-8166-1786-4

ISBN: 0-8166-1787-2 (pbk.)

klassifikation (SAB): Ohja-qa

klassifikation (SAB): Kqa.55

klassifikation (Dewey): 305.4

klassifikation (Dewey): 305.4

ämnesord (LCSH): Feminism > United States > History > 20th century

ämnesord (LCSH): Women's rights > United States > History > 20th century

SAB-rubrik: Könsroller Kvinnofrågor Förenta Staterna

SAB-rubrik: Historia Förenta Staterna Nordamerika Efterkrigstiden

#22  plommon pixie
2005-04-02 18:08:30

# 17 " Det som jag har svårt att ta till mig är att männen skulle förtycka pga. att de är födda till män (har därmed skuld i förtrycket). Jag skulle hellre se att det är patriarkatet (eller könsmaktsordningen) som gör männen till förtryckare. Och därför tycker jag inte att man kan kräva männens skuld till förtrycket. (Ansvar, javisst!) Det blir lite hönan - ägget, diskussion detta...:) "

Okej, som jag ser på det.

Vad händer då med det individuella ansvaret?

Den mänskliga förmågan att känna skillnader i status, att diskutera rättvisa, att vilja ha lika mycket saft i glaset när man är 5 år? Den mänskliga förmågan att känna olikheter och orättvisor.

Vi är inte bara produkt av kulturen, vi reproducerar och skapar kulturen också.

Hur kan det finnas feminister om alla är ansvars och skuldlösa handlingsförlamade kulturoffer? Det säger emot sig självt.


Det sker diskutioner hela tiden, privat i det lilla osenliga och män kan känna av skillnader i status, när det anser att de får för lite och när de anser att de får lagom. Många män har också hörsel och kan höra och lyssna och få berättat för sig om andra människor i deras närhet, upplever att de får mindre status enbart pga deras kön. Män har samma förståelse för att kvinnor också kan känna saker. Varför struntar så många män i såna känslor? Varför attackerar många män och förgriper sig istället på kvinnor men aldrig på män?

När min pappa, efter många och långa diskutioner fortfarande anser att jag ska ägna mig åt städning och säger allmänt sexistiska saker är det inte för att han inte vet vad han gör, att han är hjärntvättad av kulturen. Han gör ett politiskt val. I den stund en man fått reda på att feminism finns, lyssnat till kvinnors erfarenheter och sedan inte aktivt arbetar feministiskt med sig själv och omgivningen i det lilla eller stora har han en skuld, för då har han gjort ett val, ett val av lättja som gynnar honom själv, ett strategiskt val han är inte dum och förstår vidden och vill behålla sin makt.

Kvinnors individuella erfarenheter visar på att många män gör ett aktivt val för att behålla sin överordnade position och aktivt vill förtrycka kvinnor. Kvinnor som levt i dessa mäns närhet vet att det ofta är rationella fullt medvetna handlingar och inte slump eller att männen blivit hjärntvättade.


Jag har inte en deterministisk syn, jag tror på att människor med kunskap får ansvar och också kan förändra något, hur litet det än är. Hur skulle annars någon form av samhällsförändring vara möjlig?

#23  Fostran/socialisering/kultur kontra kön Lemur
2005-04-02 20:59:37

Det finns män som inte tycker att det är OK att förtrycka kvinnor vare sig medvetet eller omedvetet.

Samtidigt finns det mängder av kvinnor och män som mer eller mindre omedvetet och automatiskt upprätthåller könsmaktsstrukturerna, patriarkatet om ni vill kalla det så.

_Men_ (det här är viktigt!) det innebär inte att män _föds_ till att förtrycka kvinnor. Deras penisar innebär inte att de ovillkorligen är förtryckare. Det är bara om de _utnyttjar_ de förmåner deras penis ger dem, som de förtrycker eller upprätthåller "patriarkatet".

Jag instämmer med flera här, det är lite för mycket "biologism" för att jag ska kunna ta till mig detta.

#24  Lemur pixie
2005-04-02 21:02:05

jag har inte argumenterat för biologism, vem har gjort det menar du i denna tråd?

Jag tror de flesta radikalfeminister också är likhetsfeminister.

#25  Äh Sigrun
2005-04-02 21:02:07

Jag tycker det verkar vara så att "radikalfeminism" används som något slags skällsord mest. Jag har aldrig fattat vad det skulle innebära.

#26  Sigrun pixie
2005-04-02 21:06:59

ja det känns onekligen så ibland . ..vilket får mig ännu mer övertygad om att det är i sexualiteten= privata ( stephan mendel enk menar att åtskillnaden privat/offentlig är grundläggande för hur de sexistiska männen organisterar världen) som en av förtryckets "grundpelare" finns... Det sista de sexistiska männen vill missta är sina horor, runkobjekt och våldtäktsoffer.

#27  biologism Lemur
2005-04-02 21:28:50

Jag menar att en del tankar som verkar föras fram inom radikalfeminismen gärnsar väldigt mycket till biologism - att män föds till män och därför är de "förtryckare", åtminstone tills de bevisat annat.

Men jag tvivlar på att du är bioloigstisk, pixie, det tror jag du vet. :)

#28  #26 elinlite
2005-04-02 22:00:39

Jupp. Det där med uppdelningen av det privata/offentliga verkar för mig en konstruktion som endast gynnar ett fåtal.

#29  Lemur pixie
2005-04-02 22:05:55

okej :)

#30  Särart och systerskap Valborg
2005-04-02 23:10:04

Jag har inte uppfattat att radikalfeminism skulle innebära särartstänkande. Det förekommer säkert, men jag tror inte att det är nödvändigt för att vara radikalfeminist. Visst, man poängterar att män förtrycker kvinnor för att de är män. Men förklaringen är inte biologisk, utan det handlar om mening vi ger åt våra kroppar. Det är ju samma förklaring som många andra feminister har.
Politisk lesbiskhet är ju också en del av radikal feminism och den kan väl knappast beskyllas för att vara essensialistisk, när tom sexualiteten politiseras. Så långt vågar få feminister gå. Att påstå att sexualiteten kan förändras, att vi får lära oss att tända på förtryck, är knappast en biologistisk tanke. Jag ska inte säga för mycket om detta, för det råder en viss begreppsförvirring, särskilt vad gäller svenska feminism. Det finns en massa olika stämplar, men ingen verkar veta vad de innebär. Jag kan helt enkelt ha helt fel :)
Nu är jag OT men jag tycker att feminister i allmänhet måste sluta be om ursäkt för varandra. Det finns feminister som är orakade, lesbiska, aggressiva, separatistiska. Vad är problemet?

#31  alltså Sara
2005-04-03 00:19:48

en enkel förklaring av radikalfeminism är väl att man anser att förtrycket mot kvinnor är det mest utbredda och grundläggande förtrycket i världen. Har egentligen inget att göra med slagord och demonstrationer.

(I relation till marxistisk, socialfeminism som ser förtrycket men tycker att det är en del av klasskampen och socialistisk radiaklfeminism som lägger lika stor vikt vid kvinnoförtryck som klasskamp)

#32  Anarkafeminism - radikalfeminism? Lemur
2005-04-03 00:38:09

Det verkar finnas en hel del missuppfattningar om radikalfeminism, vad som är radikalfeminism och vad som är den ideologiska grunden. Jag är fortfarande lite förvirrad bland begreppen.

Är anarkafeminism "dagens" radikalfeminism eller är det någonting helt annat? Eller kanske en slags radikalfeminism?

#33   Anna
2005-04-03 14:20:12

Jag är inte radikalfeminist i den meningen att jag tycker att män
är förtryckare av naturen och det tror jag heller inte att någon annan radikalfeminst menar, det är ju biologisterna som säger det, att män är dominanta av naturen osv.. Men det är obehagligt bullshit säger jag.

Radikalfeminismen koncentrerar sig ju på könsförtrycket precis som att socialism koncentrerar sig på klassförtrycket. Men det betyder ju inte att jag som radikalfeminist inte ser andra förtryck; klass, kön och etnicitet är ju tätt sammankopplade.

Jag kallar mig radikalfeminist därför att jag anser att mäns förtryck av kvinnor (och andra män) är den primära orsaken till andra förtryck, som t ex klassförtryck och rasism har utvecklats ur. Därför ligger tonvikten på att bekämpa könsfötrycket, men därmed inte sagt att jag samtidigt jobbar med att bekämpa rasism och klassförtryck.

Sen tycker jag också att det personliga är politiskt, precis som de amerikanska radikalfeministerna menade, men jag håller inte med dem om att kärlek mellan en man och en kvinna nödvändigtvis måste innebära att kvinnan förtrycks. Jag tror det är möjligt att leva jämställt med en man; men det är svårt så länge vi har det samhället vi har.

#34  Obs Anna
2005-04-03 14:21:23

Ovanstående var svar till Plommon som undrade.

#35  Fler frågor Lemur
2005-04-03 17:05:55

Det är alltid intressant när svar leder till fler frågor.

Vad är det egentligen som skiljer likhetsfeminism och radikalfeminism åt? Är likhetsfeminism egentligen radikalfeminism utan "rebell-anda"?

För jag trodde i min enfald att t.ex. politisk lesbiskhet hörde till "anarkafeminism".

Är det kanske mer så att radikalfeminismen från 70-talet mer har börjat delats upp i likhetsfeminism och anarkafeminism?

(Anledningen till att jag är så här frågvis, är att det sätts en massa etiketter och folk slänger sig med etiketter hit och dit så jag tror det är bra att vi vet vad vi talar om.)

#36  Lemur Anna
2005-04-03 18:29:44

Jag var anarkafeminist ett tag, och jag är inte lesbisk.
Jag känner flera anarkafeminister och radikalfeminister
som inte är lesbiska. Skillnaden på en radikalfeminist och
en anarkafeminist är att anarkafeministen är anarkist och
inte vill omfördela makten, utan sträva efter ett samhälle
utan hierarkier ö h t.

Jag tycker att man skall ta det här med etiketter med
en nypa salt. Det folk lägger i etiketter stämmer sällan
överens med verkligheten.

Jag tror att en kan vara en ganska passiv radikalfeminst
och en annan kan vara en väldigt rebellisk likhetsfeminist.

Tror inte det finns några regler för hur en skall vara.

#37  Obs. Anna
2005-04-03 18:37:49

Jag går inte omkring och kallar mig radikalfeminist.
Jag gillar överlag inte att kalla mig för något ö h t.
Men om någon frågade mig vilken feminism som
stämde bäst överens med mina åsikter skulle jag
säga radikalfeminist med queerfeministiskt perspektiv.

Eller nåt ; )

#38  Jag är också.. Anna
2005-04-03 18:58:03

Jag brukar ha rouge, ögonskugga
och örhängen när jag går på fest

= jag är glamourfeminist också!

Och jag brukar ha basker, lösa
korsord och mata småfåglarna
+ att jag har fotvänliga skor

= jag är tantfeminist också!

Jag gillar Le Tigre, Marit Bergman
och lyssnar mest på "tjejband"
+ att jag prenumererat på "Darling"

= jag är popfeminist också!

#39  Annas linje... Malmstig
2005-04-03 22:07:40

är jag också helt inne på. Nämligen att ta etiketter med en nypa salt. Etiketter leder liksom ovan som jag tänker mkt till missförstånd, åtminstone när etiketter används som slagträn och tillhyggen - istället för att användas aktivt och levande som identiteter. Alla rörelser ska som jag ser det förstås i sitt tidsammanhang, radikalfeminism i USA på 1960-talet betyder förstås något annat än radikalfeminism av idag i Sverige om än det inte betyder att vi ska glömma historien.

Jag kan skriva under på att vara popfeminist. Krukväxts-, schlagerfeminist och massa annat. Men även krångliga etiketter som socialistisk konstruktivistisk radikalfeministisk statsfeminist, kan jag definitivt försvara och stå för där varje del står för något viktigt för mig. Skulle gärna vara mer av aktivistisk feminist, men det får väl bli mer av framtidens melodi.

Uppskattar diskussionen om de olika feminismerna.

#40  Lemur kilgore_trout
2005-04-03 23:54:44

"Vad är det egentligen som skiljer likhetsfeminism och radikalfeminism åt? Är likhetsfeminism egentligen radikalfeminism utan "rebell-anda"?"

De är inte två uteslutande kategorier. Det finns både särartig/essentialistisk radikalfeminism (ex Firestone, Daly) och likhets/konstruktivistisk dito (ex Wittig, Dworkin).

Likhetsfeminister (dvs feminister med ett konstruktivistiskt perspektiv) hittar du inom nästan alla feministiska inriktningar, inom såväl klassisk liberalfeminism som queerfeminism. Inom genusvetenskapen är likhetsperpektivet nästan allenarådande.

#41  #22 pixie plommon
2005-04-04 00:15:47

"Hur kan det finnas feminister om alla är ansvars och skuldlösa handlingsförlamade kulturoffer? Det säger emot sig självt."

Skuld och ansvar är ju två skilda begrepp som jag ser det. Männen kan inte ha skuld för att *alla* som har likadant könsorgan som dem förtrycker *alla* som har ett annat. Däremot kan männen (och alla andra såklart!) ta ansvar för vad som är snett med vår kultur/samhälle och kanske tom. arbeta för att förbättra/förändra den.

Men poäng ang. mäns (individuella??) skuld är tagen, de män gör ett aktivt val att förtrycka. Men gör det de i kraft av sitt kön eller den kutur de lever i? Det hamnar återigen på den här biologiska skillnaden mellan könen som jag gärna inte vill förknippa med några som helst egenskaper, vare sig det är matlagning eller "förtryckar-egenskaper".

#42  Etiketter Lemur
2005-04-04 07:20:51

Jag är helt klart negativ till att sätta etiketter på en massa människor. Men väldigt många andra gör det.

* Det har hänt att regeringen blir kallad radikalfeministisk.
* Särartsfeminism är svår att skilja från antifeminism om den beskrivs av en likhetsfeminist.
* Likhetsfeminism är så "mainstream" enligt mer aktions-benägna.
* Radikalfeminism används som skällsord.

Ja, ni fattar?

När etiketterna används så felaktigt (enligt mig), vore det bra att få reda ut begreppen med de som är verkligt insatta - alltså inte att en särartsfeminist beskriver likhetsfeminism på sin hemsida, utan de som faktist _är_ det ena eller det andra. Och de finns här. :)

#43  plommon pixie
2005-04-05 00:48:26

glöm att jag använde ordet "skuld" män har aldrig skuld till nånting någonsin. Män är änglar, rena och fina och gör aldrig nått fel så våga inte påstå att en man eller flera män kan ha skuld till nått.


*ironi*

*ridå*

#44  radikalfeminism queerfeminist
2005-04-06 19:39:22

Jag älskar radikala människor! Det jag vet om radikalfeminismen är att den anser att de nfeministiska kampen ska skötas seperatistiskt och at tdet fanns en extremorganisation på 1960-70-ltalet i USA vid namn The feminist eller nåt sånt som hade i sina stadgar att sex var förbjudet.

Att krossa fönster och andra civilolydnadsaktioner tycker inte jag är fel. sÅ LÄNGE DET INTE SKADAR MÄNNISKOR DVS.

#45   jonb
2005-04-07 08:33:58

Jo, såna människor har onekligen ett underhållningsvärde, åtminstone så länge de ger fan i mina fönster.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?