feminetik.se feminetik.se

Just nu 28 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Jämställd heterorelation - går det?


Gå till senaste inlägget



#1  Jämställd heterorelation - går det? SkatanPoTaket
2015-08-10 12:14:20

Hej! Jag är ny medlem, men vill verkligen kasta ut en fråga på en gång.

Det jag kommer skriva är bara mina egna erfarenheter så jag talar inte för alla kvinnor eller "heterosexuella" (jag har kommit att ifrågasätta min heterosexualitet allt mer).

Går det att leva helt jämställt i en heterorelation mellan en kvinna och man?
Många svarar nästan automatiskt "SJÄLVKLART!" på den frågan eftersom de i sin familj minsann har städschema, bestämt vem som hämtar barnen på förskola, vem som lagar mat och diskar. Men det är så mycket mer än så.



Under mitt korta liv har jag hittills bara älskat och levt med män. Jag har haft höga krav; de har kallat sig för feminister, antirasister, socialister etc. MEN. när det kommer till praktiskt jämställdhetsarbete på mikronivå (i relationer) så är det som om ideologin helt plötsligt saknar värde.

Det blir jag som får ta ansvar för att skydda oss mot oönskad graviditet, det blir jag som får planera och organisera, vårda relationer, anpassa mig till deras behov, påminna om saker som måste göras, plocka upp deras saker, hålla efter och se till att saker blir gjorda. När jag inte orkar så måste jag ändå påminna och dirigera männen eftersom de sällan kan ta eget ansvar eller initiativ.
När jag blir ledsen så vet de inte hur de ska trösta eller när de ska ge mig lite space, jag måste upprepa mig tusen gånger innan de förstår att jag menar det jag säger. De förstår sig inte heller på sociala regler när vi träffar mina vänner eftersom de drar opassande skämt och skämtar på min bekostnad. De tar på mig i offentliga rum när ingen ser trots att jag blir obekväm och sur (de tycker det är sött). De är klumpiga, drar i mig, drar i mina kläder, skojretas hela tiden och blir kränkta när jag inte vill ha sex. De tror att min sexlust ökar bara de tjatar lite eller försöker smeka mig. Trots att jag upprepade gånger säger nej. (!!!!)


Jag tror att det är möjligt att leva helt jämställt i teorin, men i praktiken blir det ändå alltid jag som tar liiiite mer ansvar än min pojkvän. Att ens behöva påminna om att saker ska göras eller vara den som sätter upp ett städschema innebär ju att jag blir den som tar mer initiativ och ansvar i relationen.


Nu är det er tur. Hur ser ni på detta? Känner ni igen er? Eller har jag helt fel?

#2  Ang: #1 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-10 16:39:41

Jag tycker att ditt inlägg är mycket bra.

Nej, det går inte att leva jämställt i en relation mellan en man och en kvinna. Detta beror på att könsrollerna är olika och att samhället tvingar oss att vara kvar i dessa ojämlika könsroller.

Nästa steg mot jämlikare könsroller i vårt samhälle är individualiserad föräldraförsäkring som kommer att göra könsrollerna mer lika. Könsrollerna kommer dock att förändras mest för de som ännu inte är födda och näst mest för de som ännu inte fått sina barn. Vi som lever och inte kommer att få några fler barn kommer inte att dra särskilt mycket nytta av denna reform. Dessutom kommer män och kvinnor fortfarande inte att vara jämlika, bara mindre ojämlika. Det kommer att behövas fler reformer.

För att kvinnor ska få en bättre tillvaro redan innan och mer inflytande i samhället bör de organisera sig i grupper där de stöttar varandra istället för att stötta männen. Kvinnorna i dessa grupper bör också samarbeta om att skaffa sig politisk makt. Det är viktigt att det är kvinnor som representerar kvinnor. Kvinnorna får egen majoritet i riksdagen om de röstar fram kvinnor, eftersom kvinnorna är fler än männen. Det är viktigt att kvinnorna utnyttjar sitt numerära överläge till detta.

Jag håller helt med dig om att män som säger sig vara feminister, antirasister, socialister etcetera inte är jämlika med kvinnor i relationer. Könsrollerna finns hos alla män och hos alla kvinnor. Vissa saker i relationer går att påverka, men de kvinnor som kräver jämställdhet av männen blir på långsikt förlorare bland kvinnorna åtminstone om de vägrar att skaffa barn. Statistiken visar att kvinnor utan barn först har högre inkomster än kvinnor med barn, men senare i livet går de kvinnor som skaffade barn om de kvinnor som inte skaffade barn.

Eventuellt återkommer jag med synpunkter kring de specifika saker i relationer som du tar upp, när jag har sorterat dem, så jag kan berätta vad jag tycker samt vad och hur jag tror att du kan påverka.

#3  Ang: #1 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-10 17:44:33

Här kommer mina svar när det gäller några saker som har med sex att göra:

Kvinnor väljer att ta ansvar för att skydda sig mot oönskade graviditeter därför att konsekvenserna av en oönskad graviditet blir större för kvinnan än för mannen. Antingen måste kvinnan föda barnet eller göra abort. Om hon väljer att föda barnet måste hon antingen adoptera bort det eller ta tand om det. Jag tror att det är svårt att göra något åt detta, men det pågår försök med preventivmedel för män. Det bästa en kan göra är att engagera sig politiskt för att förändra könsrollerna på sikt. Med jämlika könsroller tar männen mer ansvar för barnen och preventivmedlen. Detta är nog ingenting du kan göra något åt ensam. Möjligen kan du prata med din pojkvänn om att du vill att han ska ta ansvar för preventivmedlen och vägra att ha sex om han inte gör det.

Han blir inte kränkt när du inte vill ha sex. Att säga nej till sex är inte en kränkning. Han kanske blir sur. Det är en härskarteknik som syftar till att ge dig dåligt samvete. Acceptera inte att han försöker övertala dig att ha sex mot din vilja, att han smeker dig mot din vilja, att han tar på dig i offentliga rum om du inte vill det eller tjatar för att få sex. Att han säger att det är sött att du blir sur är också en härskarteknik. Säg ifrån med ord och gå därifrån eller säg till honom att gå. Var tydlig i både ord och handling. Du bör också berätta under vilka omständigheter du vill ha sex och vad som får dig att vilja ha sex. Då ger du honom positiva alternativ. Upprepa dessa saker tills han lär sig och gör slut om han inte bryr sig.

#4  Ang: #3 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-10 17:51:17

Om du trivs bättre med att ha sexuella relationer med kvinnor tycker jag absolut att du ska ha det.

#5  Ang: #1 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-10 20:11:31

Jag är inte helt nöjd med mina svar, men här kommer några tankar om andra saker som du skrivit om:

Du tar mer ansvar och initiativ. Du planerar, organiserar, påminner och ser till att saker blir gjorda. Du plockar upp hans saker, håller efter och sätter upp städscheman. Jag känner igen detta. Kvinnor gör oftare dessa saker än män. Jag tycker att det är bra att du sätter upp städscheman. För att bli jämlika måste vi kvinnor hålla räkningen annars gör vi mer och vi gör naturligtvis mer när vi skapar dessa scheman också. Försök att inkludera männen i planeringen också genom att berätta att detta är viktigt för dig och lära dem att göra det också. Det är svårt att få männen att göra dessa saker. Att vara tydlig i ord och handling gäller nog här också och om det inte fungerar får en antingen fortsätta att vara ojämlik eller att leta reda på en annan partner eventuellt en kvinna.

Att förvänta sig att en annnan människa ska veta när en behöver utrymme eller hur en vill bli trösta är inte realistiskt. Här gäller det att kommunicera dessa saker.

Du säger att de skojretas hela tiden. Jag hade en kille som aldrig var allvarlig, utan skämtade hela tiden. Jag kommunicerade upprepade gånger att jag inte gillade det. Det hjälpte. Han skämtade mindre efter att han lärt sig att jag inte uppskattade att det aldrig gick att vara allvarlig.

När det gäller saker som du inte gillar t ex att männen drar i dig, drar i dina kläder, skämtar på din bekostnad och skojretas, måste du sätta tydliga gränser i ord och handling och upprepa dessa tills de lär sig och respekterar dina gränser. Om de inte gör det trots att du upprepat dessa saker tydligt i både ord och handling många gånger gör slut.

Om de inte förstår sociala regler och drar opassande skämt och kränkande skämt. Berätta vilka sociala regler du upplever att de bryter mot och att du uppfattar skämten som opassande eller kränkande. Du måste upprepa dig många gånger för att de ska lära sig, men om de inte lär sig ändå, var tydlig också i handling t ex genom att gå därifrån och gör slut om inget hjälper.

Dessvärre blir livet bättre för kvinnor som inte kräver jämlikhet eller i alla fall föder barn. Vi kan inte ensamma rå på dessa saker. Samhället måste reformeras så att könsrollerna blir mer jämlika, men vi kan göra så mycket vi klarar av i form av tydlig kommunikation genom ord och handlingar.

#6  Ang: #5 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-10 20:14:57

Jag hoppas att jag får respons på mina svar.

#7  Ang: #6 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-10 20:18:49

Sammanfattningsvis kan tydlig upprepad kommunikation i ord och handling förbättra enskilda relationer. Att män och kvinnor inte är jämställda beror dock ytterst på samhället, så kvinnor bör samarbeta för politiska förändringar på området och stötta varandra istället för att stötta männen. Relationer med kvinnor istället för män kan vara en lösning för den som upplever att det känns bra.

#8  Ang: #7 av Miarmaria SkatanPoTaket
2015-08-11 01:22:50

Jag har läst dina inlägg och du skriver bra.

Men det är det här jag menar med att det är jag som tar ansvar för att vårda relationen. Du skriver att jag kanske bara behöver vara mer tydlig. Tydlighet och kommunikation är såklart viktigt, men det känns som om jag alltid blir männens nya mammor när jag hela tiden måste upprepa saker som borde vara självklara vid det här laget. T.ex. "jag ska slänga tvätten i tvättkorgen direkt eftersom min flickvän får extra mycket arbete på sina axlar när hon tvingas städa efter mig eller tjata på mig att göra det". Det verkar inte existera sådana tankar över huvud taget - TROTS att de kallar sig för feminister och har hört mig förklara hur jag känner många gånger!
Att hela tiden vara pedagogisk tär på mig. Det känns som om de aldrig riktigt respekterar mig som människa eftersom de inte lyssnar på mig och blir sura när jag sätter gränser. Det är i sådana sammanhang som jag brukar jämföra mig med männen - hur vanligt är det att de behöver prata till mig på ett sådant sätt där de tar ansvar för oss båda och organiserar allt? Hur ofta tar DE initiativ för att sätta upp ett städschema eller att säga åt MIG när något behöver göras? Hur ofta är de spontana och ställer sig vid diskhon utan att jag är den som påpekar att det behöver göras?

När det gäller tröstande, närhet och sex så är det ungefär samma sak där. Jag berättar hur jag vill ha det, vad jag gillar och inte gillar. Men de fattar liksom inte att det är irrelevant när jag är deprimerad och saknar sexlust. Trots att jag försökt förklara detta upprepade gånger. De tjurar över ett "NEJ" istället för att ge mig eget utrymme.
Jag förklarar även hur de ska göra när jag är ledsen: "Lyssna på vad jag säger när jag är ledsen. Om jag säger att jag vill vara ifred - låt mig vara ifred! Om jag säger att jag vill ha en kram - ge mig en kram! Om jag säger att jag vill att du ska vara tyst - håll käften för en minuts skull!"

Så det är inget fel på min kommunikation eller tydlighet. Jag är väldigt säker med vad jag vill och inte vill. Mycket av min tid går till att förklara, påminna, tjata och därefter be om ursäkt för att jag "är så krävande".

Jag är trött på att utbilda män om självklara saker, oavsett om det handlar om feminism på globalt plan eller om mikromakt, ansvarstagande och psykisk ohälsa i nära relationer. Jag tror att många män är undermedvetet bekväma av sig i könsrollerna och därför har svårt att ta initiativ och eget ansvar i hemmet. De behöver ha en kvinna som gör saker åt dem, oavsett om det är att faktiskt plocka upp hans saker eller påminna honom om att göra det. Trots att han hatar detta eviga tjatande.

#9  Ang: #3 av Miarmaria SkatanPoTaket
2015-08-11 01:37:19

Det här med att skapa nära kärleksrelationer till kvinnor är svårt på grund av föreställningarna om att det alltid är konkurrens mellan kvinnor. Det sitter så djupt i självkänslan att det är lättare att bli avundsjuk på en kvinna än att bli attraherad av henne.
Jag tror att sannolikheten är stor att jag KAN bli förälskad i kvinnor, men hittills har jag bara förälskat mig i män och aldrig varit direkt attraherad av kvinnor. Men jag har heller aldrig direkt njutit av sex med män. Jag har därför alltid trott att jag varit asexuell, men hur kan jag egentligen veta det när jag aldrig någonsin försökt närma mig kvinnor eller andra som inte är män? Samhällets normer om konkurrens har satt en barriär mellan mig och andra kvinnor och den är svårförändrad trots ökad medvetenhet om den.

#10  Ang: #7 av Miarmaria SkatanPoTaket
2015-08-11 01:39:15

Jag är förresten väldigt glad över att du svarade i min diskussion! Jag har aldrig varit medlem på ett feministiskt forum förut så jag är inte riktigt van vid språket eller de filosofiska frågorna. Just i denna diskussion rör jag mig ju mest i mikronivå. Jag kan själv tycka att jag ibland tar upp triviala frågor om individers erfarenheter, vilket inte alltid är så mycket att komma med i de stora frågorna trots att de påverkar varandra.

Jag uppskattar verkligen att du tar dig tid att svara och att du inte dömer mig för att jag vill hålla mig på den här nivån eller för innehållet i min text.

#11  Ang: #8 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-11 07:44:12

Nej, det är säkert inget fel på din kommunikation. Dessa saker beror säkert på könsroller, som du inte kan rå över. Dock låter det som du kommunicerar med ord och glömmer bort att det behövs handlingar som sätter hårt mot hårt för att tvinga någon till förändring och ja, det är massor av ensidigt arbete för oss som kvinnor.

#12  Ang: #9 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-11 07:52:43

Kvinnor måste sluta konkurrera. Vi är underordnade därför att vi konkurrerar istället för att samarbeta om att skaffa oss makt.

Jag har aldrig varit avundsjuk på en kvinna så jag vet inte hur en kan göra för att tänka bort denna avundsjuka.

Jag tror att vi blir förälskade enbart i män därför att det fortfarande inte är helt accepterat att bli förälskad i kvinnor.

Om du aldrig har njutit av sex med män är det väl inte en bra idé att ha sex med dem.

I den takt det känns bekvämt för dig tycker jag att du ska närma dig kvinnor.

Jag vet inte hur de kvinnor som har sex med kvinnor tänker. Prata med någon om du känner någon eller sök upp någon på rfsl och prata med dem om dessa saker.

#13  Ang: #10 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-11 07:57:35

Eftersom det bara är du och jag som skriver här nu är det väl vårat språk och våra tankar som styr detta forum. Jag vill ju att kvinnor ska använda feminismen för att diskutera sina problem och stötta varandra.

Jag tycker inte att dessa frågor är triviala, men jag själv söker efter en politisk grupptillhörighet och därför försöker jag förstå skillnaderna mellan olika partier.

Nivån på din text är hög eftersom den är lättläst. Det är hopplöst när någon skriver på ett sådant sätt att det är svårt att förstå vad de menar.

#14  Ang: #8 av SkatanPoTaket fredriktomte
2015-08-11 15:50:22

1. Om du har mycket högre krav på att det ska vara rent och snyggt än partnern du är med, så är det inte konstigt att det blir så att det är du som städar och/eller tjatar på att hen ska städa. Och det är förstås problematiskt. Vad som är ännu mer problematiskt är att den nivå på rent och snyggt du vill ha inte är objektivt rätt. Det gör att det inte är mer rätt av dig att utgå från att partnern du är med ska anpassa sig efter din nivå, än vad det är för hen att förvänta sig att du ska anpassa dig efter hens nivå (och t.ex. sluta tjata på hen att städa). Om det är så att partnern du är med är en hyper-pedant, som när hen flyttade ihop med dig plötsligt släppte all städning för att låta dig sköta allt vad hus och hem heter är det förstås en annan femma. Men gissningsvis är det inte här skon klämmer (det brukar inte vara det, även om exempel på ovanstående förstås finns).

2. Det finns en ironi i att å ena sidan beklaga sig över att ens partner blir tjurig när hen inte får sex när hen vill och att å andra sidan beklaga sig över att ens partner inte ställer upp och kramar när man själv vill. Inte för att sex och kramar är direkt jämförbara, men därför att det i båda fallen handlar om att ett krav/en förväntan på att partnern ska ställa upp på de egna behoven av fysisk närhet utan någon större hänsyn till partnerns önskemål.

Överhuvudtaget, ställer man höga krav på att den man är med ska anpassa sig efter de egna behoven (vare sig det handlar städning, förhållningssätt i sociala relationer eller fysisk närhet) så blir det inkonsekvent att inte acceptera att partnern ställer likartade krav.

3. Jämställda relationer går absolut. Men med tanke på dina erfarenheter kanske det är bäst att låta bli? T.ex. är det djupt problematiskt att gå in i en sexuell relation trots att man inte kan njuta av det sexuella umgänget. Då är det inte direkt konstigt att relationen blir sexuellt asymmetrisk och att den ena (den som kan njuta av sexuellt umgänge) vill ha mycket mer sex än den andra. Det minsta man bör göra i ett sådant läge är att redan från början vara öppen med att man inte njuter av sex/inte är intresserad av sex, så att den man är på väg in i relation med har en möjlighet att ta ställning till detta innan relationen är påbörjad.

Ovanstående gäller oavsett om den presumtiva partnern är en kvinna eller en man. Om du funderar över ifall du skulle kunna njuta av sex med kvinnor (om du inte känner dig sexuellt attraherad av kvinnor, så tror jag tyvärr att risken är stor att du inte kommer att njuta av sex med kvinnor), så skulle jag rekommenderar att du prövar först, innan du kastar dig in i en relation med en kvinna. Eller i vart fall upplyser henne innan om att du inte njutit av sex tidigare och inte vet om du kan njuta av sex med kvinnor.

Ett alternativ i sammanhanget kan annars vara att försöka med ickesexuella relationer? Det finns ju andra asexuella personer.
Inlägget uppskattas av Blindalina

#15  Ang: #14 av fredriktomte Miarmaria
2015-08-12 10:09:29

Jag tycker att ditt svar är mycket elakt och ovetenskapligt. Både egna erfarenheter och forskning stödjer att det är på det här sättet inte bara för SkatanPoTaket, utan för väldigt många kvinnor. Det finns forskning som visar att kvinnor i nära relationer visar omsorg om mannen och att mannen i relationen hävdar sig själv på kvinnans bekostnad. Detta är en del av underordningen av kvinnor gentemot män.

1. Kvinnor uttrycker generellt högre önskemål när det gäller städning än män. Detta naturligtvis med undantag av män som är pedanter. De flesta kvinnor (antagligen inklusive skatan) är inte pedanter. Däremot så är det ju smart av männen att låtsas att de inte bryr sig om i fall det är rent eller inte när det ändå är kvinnan som städar.

Jag bor i en studentkorridor och hörde här män säga att de inte ser att det är äckligt i köket. Jag tänkte att jag kan också låta bli att se att det är äckligt i köket och det blev allt äckligare. Tillslut städade ingen köket på flera månader. Diskställen var fulla. Det var ren och smutsig disk nedanför diskställen, i diskhon, på andra sidan diskhon och mellan spisarna. Detta var blandat med vatten och matrester. Spisarna var mörkbruna emellan plattorna. Hoarna var fulla med matrester. Det var saker på bordet och på arbetsbänkarna och mikron var mycket full med matstänk.

Jag försökte prata med två tjejer i korridoren. Det gick inte det var så känsligt att prata om dessa saker. Alla låtsades att det var okej, hoppades på att någon annan skulle städa och var skiträdda för att göra sig impopulär hos någon om de sa något. Första tjejen blev arg därför att jag frågade vad hon tyckte om att det ser ut som det gör i köket. Den andra tjejen sa jag tycker inte att det är så farligt. Senare när jag löst problemet sa samma tjej att det var så äckligt att man knappt kunde ställa något på bänkarna.

Jag läste en bok som heter Ge och ta kritik av Hendrie Weisinger. Där lärde jag mig att förändra mitt motivationsantagande om ingenting annat hjälper. Mitt antagande var att ett smutsigt kök motiverade folk att städa. Jag ändrade det till att ett rent kök motiverar folk att städa. Jag lärde mig också att om det inte hjälper att prata ska en göra något istället. Jag städade köket varje morgon men hade ett schema där jag trappade ner detta och hoppades på att andra skulle ta vid. Det gjorde de inte så städningen upphörde enligt mitt städschema. Ett år senare återupptog jag städningen. Den här gången fortsatte jag att städa köket varje morgon i en hel termin. Jag påtalade för de andra att det inte var rättvist att det bara var jag som städade köket och föreslog att vi skulle turas om och ha en lista där vi skrev upp när vi städat. Jag gjorde en lista och städade köket och skrev upp att jag hade gjort det. Sedan började jag fråga folk kan du städa köket idag och skriva upp dig på listan. Till min förvåning sa de ja och städade, ibland efter att först ha sagt att de inte kunde för att det skulle göra något och jag frågat om de kan göra det när de kommer tillbaka eller imorgon. Detta innebar naturligtvis en massa arbete för mig både när jag städade köket och när jag organiserade städningen. Jag utvecklade också system för soptömningen, tvättning av grytlappar, handdukar och disktrasor med mycket mer. Sedan började jag förenkla systemen för att få mindre arbete och försökte delegera organiseringen. En kille som flyttade in obstruerade så mycket att jag när jag också fick andra saker som jag vill prioritera, slutade med all organisering och allt korridorsarbete på en gång. Det blev kaos. Ingenting fungerade och det hjälpte inte att tiden gick. Killen som hade konkurrerat med mig om ledarskapet utsåg syndabockar istället för att skapa positiva resultat. Så småning om började jag prata med mina korriorgrannar om köksstädningen och soptömningen och tog åter ledarskapet men lät dem bestämma och göra mer. Jag är nu inte med i städ- och sopsystemen själv eftersom jag inte använder köket mer än till att värma pizza i ugnen och tar in mina sopor på mitt rum. Jag måste dock fortsatt prata med folk om att köket behöver städas och soporna tas ut. De andra är så rädda för att göra sig impopulära att de inte klarar av att prata med varandra. De öppnar hellre fönstret mitt i vintern och soporna luktar än att prata med den som är på tur att ta ut dem. Nu i sommar har dock en kille ensam frostat av båda frysarna efter att jag pratat om att vi måste göra det och att jag själv inte vill göra det i år för att jag har gjort det så många gånger.

Sammanfattningsvis är boken till nytta. Bra ledarskap hjälper men tar tid och en får jobba med att bli effektivare ledare. Kvinnor tar oftast ansvaret och männen utnyttjar detta. Det beror inte på den enskilda kvinnan och mannen att det är så här utan på könsrollerna i samhället.

Nu har jag svarat på punkt 1. Jag återkommer antagligen med svar på de andra punkterna.
Inlägget uppskattas av Blindalina

#16  Ang: #14 av fredriktomte Miarmaria
2015-08-12 10:30:17

fredriktomte sa:
2. Det finns en ironi i att å ena sidan beklaga sig över att ens partner blir tjurig när hen inte får sex när hen vill och att å andra sidan beklaga sig över att ens partner inte ställer upp och kramar när man själv vill. Inte för att sex och kramar är direkt jämförbara, men därför att det i båda fallen handlar om att ett krav/en förväntan på att partnern ska ställa upp på de egna behoven av fysisk närhet utan någon större hänsyn till partnerns önskemål.

Överhuvudtaget, ställer man höga krav på att den man är med ska anpassa sig efter de egna behoven (vare sig det handlar städning, förhållningssätt i sociala relationer eller fysisk närhet) så blir det inkonsekvent att inte acceptera att partnern ställer likartade krav.

Jag tycker fortfarande att fredriktomtes svar på SkatanPoTakets inlägg är elakt.

SkatanPoTaket har inte beklagat sig över att hennes partner inte ställer upp på kramar när hon själv vill. Detta har du fantiserat ihop själv fredriktomte. Självklart ska båda personerna i en relation respektera varandras fysiska integretet. Det finns ingen anledning att tro att SkatanPoTaket inte gör det.

Överhuvudtaget ställer inte man utan män höga krav på att den man är med ska anpassa sig efter de egna behoven. Det finns forskning som visar att kvinnor anpassar sig efter männen och att männen hävdar sig själva på kvinnornas bekostnad i den nära relationen.

Nu har jag svarat på punkt 1 och 2 i fredrikstomtes inlägg. Jag återkommer antagligen med ett svar på punkt 3 också.

#17  Ang: #14 av fredriktomte Miarmaria
2015-08-12 11:17:49

fredriktomte sa:
3. Jämställda relationer går absolut. Men med tanke på dina erfarenheter kanske det är bäst att låta bli? T.ex. är det djupt problematiskt att gå in i en sexuell relation trots att man inte kan njuta av det sexuella umgänget. Då är det inte direkt konstigt att relationen blir sexuellt asymmetrisk och att den ena (den som kan njuta av sexuellt umgänge) vill ha mycket mer sex än den andra. Det minsta man bör göra i ett sådant läge är att redan från början vara öppen med att man inte njuter av sex/inte är intresserad av sex, så att den man är på väg in i relation med har en möjlighet att ta ställning till detta innan relationen är påbörjad.

fredriktomte sa:
Ovanstående gäller oavsett om den presumtiva partnern är en kvinna eller en man. Om du funderar över ifall du skulle kunna njuta av sex med kvinnor (om du inte känner dig sexuellt attraherad av kvinnor, så tror jag tyvärr att risken är stor att du inte kommer att njuta av sex med kvinnor), så skulle jag rekommenderar att du prövar först, innan du kastar dig in i en relation med en kvinna. Eller i vart fall upplyser henne innan om att du inte njutit av sex tidigare och inte vet om du kan njuta av sex med kvinnor.

Ett alternativ i sammanhanget kan annars vara att försöka med ickesexuella relationer? Det finns ju andra asexuella personer.

Jag tycker fortfarande att fredriktomtes inlägg är elakt och ovetenskapligt. Forskning visar nära relationer mellan kvinnor och män inte är jämställda. Kvinnorna visar omsorg om männen och männen hävdar sig själva på kvinnornas bekostnad. Detta beror på könsrollerna inte på den enskilda mannen och kvinnan.

Ett par som ansågs jämställt skiljde sig och selade på vårdnaden av barnen. Då visade det sig för mannen att han inte alls hade gjort hälften av arbetet som han och andra trott, utan att det var väldigt mycket som han inte gjort utan kvinnan.

Jag lärde mig att få multipla orgasmer utan förspel när jag var 21 år eller om jag ska vara ärlig så var det snarare en pojkvän som lärde mig det. Jag var en mycket hård för förhandlare. Det fungerade inte för mig att han drog över mig och struntade i att jag inte fick orgasm till att börja med. Jag satte hårt emot hårt. Om han inte brytt sig om i fall jag fick orgasm eller inte skulle det helt enkelt inte ha blivit något mer sex. Därför började han bry sig. När jag fått orgasm upplevde jag dock att det gjorde ont att fortsätta. Först sa han då att jag skulle prata med någon kurator eller liknande. Efter ett tag kom han dock på hur han skulle göra. Han bad att få stanna kvar i mig och lovade att ligga stilla. Jag gick med på det. Han började sedan röra sig försiktigt och jag fick en orgasm till. Sedan fortsatte vi och jag fick min tredje orgasm samtidigt som han fick sin. Därefter fick jag naturligtvis ännu fler orgasmer under våra samlag. Senare har jag också fått multipla orgasmer tillsammans med en annan kille som är mycket bra i sängen. Med flera pojkvänner har jag dock inte kunnat njuta av sex därefter därför att de helt enkelt har varit för dåliga i sängen. De har heller inte varit angelägna om att göra något åt det och sexologen förväntade sig att jag skulle ställa upp som träningsmatta, trots att killen inte gick med på att gå dit för att lösa problemet med att han fick för tidig utlösning förrän det gått mycket lång tid och jag helt enkelt vägrade att fortsätta ha sex med honom. Hos sexologen fick han lära sig att han hemma skulle runka tills han nästan fick orgasm, stanna upp och sedan upprepa detta två gånger till och sedan tredje gången få orgasm. Därefter skulle jag runka åt honom på samma sätt, först stanna upp två gånger och sedan låta det gå för honom. Därefter skulle vi göra samma sak vid samlag. Jag hade dock redan gått över gränsen där jag inte vill längre redan när vi kom till sexologen, eftersom han inte följde med förrän jag kommit till denna gräns. När jag inte var bekväm med dessa övningar, skulle vi istället smeka varandra över hela kroppen och turas om på något sätt som jag inte minns. Jag var van att få multipla orgasmer utanför spel och upplevde inte dessa övningar som något positivt, utan som ytterligare ett krav. Nu ger jag bort dessa övningar och informationen om hur en får multipla orgasmer till alla som läser detta. Jag tycker att människor bör våga prata om sexteknik. Egentligen vet jag också hur en gör när det gör ont för kvinnan, men så generös vill jag inte vara idag.

När det gäller sexuell njutning handlar det ofta om teknik. Kvinnan behöver kunna ge sig hän och mannen behöver vara tillräckligt bra i sängen, och bry sig, kvinnan behöver också bry sig.

Mitt svar på punkt två är inte färdig, inte korrekturläst och inte uppdelat i stycken som jag vill, men jag är för trött just nu. Jag återkommer därför med svar på fredrikstomtes 2 och 3 senare.

#18  Ang: #17 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-12 11:53:55

Jag tar tillbaka det där om att kvinna måste kunna ge sig hän. Jag tror att det är en härskarteknik som lägger skulden på kvinnan om mannen inte är tillräckligt bra i sängen. Om mannen är tillräckligt bra i sängen får en ju helt enkelt orgasm, annars inte.

#19  Ang: #14 av fredriktomte Miarmaria
2015-08-12 12:25:27

Jag tycker att SkataPoTaket ska pröva att anmäla fredriktomtes inlägg. Jag får inte göra det därför att jag har svarat på det. Räkna dock inte med att Kx2 som modererar ska göra ett bra jobb.

Jag återkommer med svar på resten när jag orkar. Jag har inte besvarat de elakaste delarna ännu. Det beror på att jag började uppifrån och behöver ta paus nu.

#20  Ang: #14 av fredriktomte Miarmaria
2015-08-12 15:40:53

fredriktomte sa:
3. Jämställda relationer går absolut. Men med tanke på dina erfarenheter kanske det är bäst att låta bli? T.ex. är det djupt problematiskt att gå in i en sexuell relation trots att man inte kan njuta av det sexuella umgänget. Då är det inte direkt konstigt att relationen blir sexuellt asymmetrisk och att den ena (den som kan njuta av sexuellt umgänge) vill ha mycket mer sex än den andra. Det minsta man bör göra i ett sådant läge är att redan från början vara öppen med att man inte njuter av sex/inte är intresserad av sex, så att den man är på väg in i relation med har en möjlighet att ta ställning till detta innan relationen är påbörjad.

Ovanstående gäller oavsett om den presumtiva partnern är en kvinna eller en man. Om du funderar över ifall du skulle kunna njuta av sex med kvinnor (om du inte känner dig sexuellt attraherad av kvinnor, så tror jag tyvärr att risken är stor att du inte kommer att njuta av sex med kvinnor), så skulle jag rekommenderar att du prövar först, innan du kastar dig in i en relation med en kvinna. Eller i vart fall upplyser henne innan om att du inte njutit av sex tidigare och inte vet om du kan njuta av sex med kvinnor.

Ett alternativ i sammanhanget kan annars vara att försöka med ickesexuella relationer? Det finns ju andra asexuella personer.


Men vad är detta för skitsnack? SkatanPoTaket är inte asexuell. Hon vill ju ha en sexuell relation som ger henne tillfredsställelse, men har ännu inte hittat en man som är tillräckligt bra i sängen för att ge henne det och har aldrig prövat att ha sex med en kvinna.

Det är inte djupt problematiskt att gå in i en sexuell relation för att en ännu inte har träffat någon som har tillfredsställt en ännu. Tvärtom är det ju omöjligt att göra det om en inte går in i en sexuell relation.

Om den ena vill ha mycket mer sex än den andra i en relation bör den som har starkast vilja till sex fråga sig om han eller hon tillfredsställer sin partner sexuellt. Den som får bra sex vill ju ha mer.

Det stämmer att det kan vara bra att prata om denna typ av tankar med sin partner. Utan kommunikation är det ju inte så sannolikt att sexet blir bättre. Däremot är en ju inte skyldig att upplysa om detta innan en går in i en relation. Ingen har rätt att förvänta sig sex av en relation, men de flesta får sex om de beter sig vettigt mot sin partner.

Jag tror att det kan vara lättare för en del kvinnor att prata om dessa saker med en annan kvinna och att utforska sin kropp tillsammans med en annan kvinna. Sexet mellan två kvinnor kan mycket väl bli bättre, än sexet med män.

Kvinnor har fortfarande ingen skyldighet att berätta i förväg för sin partner om de har njutit av sex med någon annan tidigare eller inte även om det är en kvinna. Med en bra partner kan en prata om såna här saker när det känns rätt att ta upp det.

SkatanPoTaket är fortfarande inte asexuell hon har bara inte funnit rätt partner ännu. Jag tycker att allt är okej, heterosexuella relationer, homosexuella relationer och asexuella relationer. Det är bara att pröva sig fram tills en träffar någon som är tillräckligt bra i sängen för att tillfredsställa en.

Samtidigt bör en utveckla sin kommunikation kring dessa saker och fundera över om en kanske behöver sätta hårt mot hårt för att partnern ska bry sig.

Det är dock ett problem att män som kallar sig feminister ger sig på kvinnor som försöker diskutera denna typ av känsliga frågor i ett feministiskt forum. Det borde definitivt finnas forum enbart för kvinnor där de kan diskutera denna typ av känsliga saker, utan att bli påhoppade av män.

#21  Ang: #20 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-12 16:30:24

Jag hoppas att SkatanPoTaket struntar i de dumheter som fredriktomte har skrivit och fortsätter att diskutera dessa viktiga frågor.

#22  Ang: #17 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-12 17:06:35

Miarmaria sa:
Egentligen vet jag också hur en gör när det gör ont för kvinnan

För det första får kvinnor ofta sveda och klåda i underlivet av urinvägsinfektionsbakterier. Detta är kraftigt underdiagnosticerat och underbehandlat. Detta trots att problemet är lätt att avhjälpa. För mig hjälper det att äta Hiprex förebyggande mot urinvägsinfektioner. Då försvinner denna typ av besvär som gynekologerna tidigare inte behandlade mig för. Jag har många gånger blivit kränkt och de har säkert kallat mig svbk. Jag tycker att kvinnor som har långvariga problem med klåda i underlivet ska be läkaren att skriva ut Hiprex. Hiprex surgör urinen så att bakterierna inte trivs. Det kan hjälpa.

Det andra är samlagssmärta. Om mannen fortsätter att trycka när det tar emot så gör det ont. Om mannen istället backar och trycker sig emot kvinnan flera gånger tills han automatiskt glider in blir kvinnans slida fuktig och det gör inte ont. Många män gör på det första sättet, vilket inte är rimligt.

#23  Ang: #17 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-12 17:31:13

Miarmaria sa:
Hos sexologen fick han lära sig att han hemma skulle runka tills han nästan fick orgasm, stanna upp och sedan upprepa detta två gånger till och sedan tredje gången få orgasm. Därefter skulle jag runka åt honom på samma sätt, först stanna upp två gånger och sedan låta det gå för honom. Därefter skulle vi göra samma sak vid samlag.


Jag vill förtydliga mig:

Övningen skulle utföras i tre steg där varje steg innebar nästan orgasm 2 gånger och orgasm tredje gången. Varje steg ensam, med flickvännen och under samlag skulle upprepas tills mannen kände sig säker på att han behärskade situationen.

#24  Ang: #8 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-12 19:03:19

SkatanPoTaket sa:
Så det är inget fel på min kommunikation eller tydlighet. Jag är väldigt säker med vad jag vill och inte vill. Mycket av min tid går till att förklara, påminna, tjata och därefter be om ursäkt för att jag "är så krävande".

Det är inte bra att be om ursäkt för att du är så krävande. Då undergräver du ju det som du har sagt tidigare.

#25  Ang: #8 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-12 19:06:42

SkatanPoTaket sa:
Att hela tiden vara pedagogisk tär på mig.

Var inte pedagogisk i så fall. Var ultimativ istället. Då kanske du får mer resultat.

#26  Ang: #8 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-12 19:30:47

SkatanPoTaket sa:
De tjurar över ett "NEJ" istället för att ge mig eget utrymme.

Om han surar måste du i handling och kroppsspråk vara tydlig med att det inte överhuvudtaget påverkar dig att han surar. När han surar är du följaktligen gladare än någonsin och har oändligt mycket livslust och är jätteaktiv med allt möjligt och omöjligt som roar dig. Vad han har för sig är i denna situation fullständigt ointressant för dig.

#27  Ang: #1 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-12 23:08:13

SkatanPoTaket sa:
Jag tror att det är möjligt att leva helt jämställt i teorin, men i praktiken blir det ändå alltid jag som tar liiiite mer ansvar än min pojkvän. Att ens behöva påminna om att saker ska göras eller vara den som sätter upp ett städschema innebär ju att jag blir den som tar mer initiativ och ansvar i relationen.


Jag pratade med en tjej som har en flickvän. Hon sa att det finns roller i deras relation precis som i en relation mellan en tjej och en kille. Kanske skulle det alltid vara du som gjorde lite mer i en relation med en kvinna också. Kanske skulle det fortfarande vara du som satte upp städscheman och påminner om vad som behöver göras.

#28  Ang: #27 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-12 23:26:39

Miarmaria sa:
Jag pratade med en tjej som har en flickvän. Hon sa att det finns roller i deras relation precis som i en relation mellan en tjej och en kille. Kanske skulle det alltid vara du som gjorde lite mer i en relation med en kvinna också. Kanske skulle det fortfarande vara du som satte upp städscheman och påminner om vad som behöver göras.


Jag tror vid närmare eftertanke att det är vi själva som bestämmer hur våra partner ska relatera till oss genom vårt agerande. Jag har t ex problem med att mina medmänniskor inte engagerar sig på djupet i vad som händer mig, trots att jag alltid bryr mig om dem på djupet eller kanske därför att jag bryr mig om dem på djupet oavsett om de bryr sig om mig på djupet eller inte. Detta gäller alla mina relationer, inte bara relationerna med män.

#29  Ang: #28 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-12 23:34:46

Miarmaria sa:
Jag tror vid närmare eftertanke att det är vi själva som bestämmer hur våra partner ska relatera till oss genom vårt agerande. Jag har t ex problem med att mina medmänniskor inte engagerar sig på djupet i vad som händer mig, trots att jag alltid bryr mig om dem på djupet eller kanske därför att jag bryr mig om dem på djupet oavsett om de bryr sig om mig på djupet eller inte. Detta gäller alla mina relationer, inte bara relationerna med män.


Konsekvensen av detta är att det bara går att förändra andras agerande genom att förändra sitt eget agerande. För mig gäller det alltså att finna ut hur en får andra människor att engagera sig på djupt i hur det går för en. Är det någon som har några tips på detta?

#30  Sv: Jämställd heterorelation - går det? Naushika
2015-08-19 00:40:31

Hej!! Jag går också och undrar över om det går att ha ett jämnställt förhållande med en man. I min nuvarande relation är jag mer jämnställd än någonsin. Det intressanta är att min sambo är inte alls en sådan man som kallar sig för feminist eller så, han är vad man skulle kunna kalla för en "karla-karl". Han är väldigt maskulin i sitt sätt och tänkande även om han har förändrats en hel del sedan vi träffades. Hans respekt för mig är stor, han skulle aldrig skoja på min bekostnad eller tjata om sex om jag inte orkar. Vi har varit väldigt nära flera gånger att genom samlag ge mig orgasm, vi strävar båda två efter att jag ska kunna få orgasm i framtiden endast genom kuk i fitta sex.

Han är den enda som tagit mina feministiska tankar på allvar och då har jag ändå varit ihop med så kallade feministiska män innan.
Så bara för att de säger till en att de är feminister behöver det inte betyda ett smack. Jag blev misshandlad av en "feminist". Och jag blev misshandlad av min förra kille och han var en väldigt feminin man. Så denna riktigt manliga man jag nu är med som inte kallar sig för feminist, han är den största manliga feminist jag träffat. Så skenet kan bedra. Kanske drar du dig till män som behöver tas om hand? De män som säger sig vara feminister behöver inte vara det innerst inne!

#31  Sv: Jämställd heterorelation - går det? Naushika
2015-08-19 01:04:53

Det är dock en del saker som gör att jag aldrig känner mig helt jämnställd med min man, och de är oftast samhällets strukturer. Ex: Vi behöver utföra en del skötsel av vår trädgård, det är sommar och varmt. Min sambo går ut för att börja fixa med detta, på framsidan. Han tar av sig tröjan för att det är så varmt, solen gassar ju! Jag står innanför fönstret och var nyss sugen på att gå ut och hjälpa honom. Men istället fylls jag av stor sorg och förnedring över att vara kvinna. För enligt samhället kan inte jag gå ut där och göra samma syssla som min manliga sambo, utan tröja, utan att få blickar eller konstiga reaktioner frön grannar eller förbipasserande. Självklart skulle jag kunna gå ut utan tröja jag med, men jag vågar inte. Jag är rädd för att folk ska tycka att jag är konstig och kanske till och med äcklig som visar mina bröst. Jag rädd att grannen som har två söner i unga tonåren ska prata med mig om att deg inte är lämpligt för deras barn att se mig topless.
Det är så orättvist! I stället för att gå ut och joina sambon med göromålet blir jag så arg och ledsen att jag lägger mig i sängen och gråter. Senare känner min sambo sig sårad att jag aldrig kom ut och hjälpte honom.
Det får mig att känna mig mindre värd, av den anledningen att jag föddes som just kvinna...

#32  Sv: Jämställd heterorelation - går det? Blindalina
2015-08-19 17:05:36

börjar du gråta och känner sorg över att du inte kan ta av dig naken på överkroppen?
Inlägget uppskattas av kx2

#33  Ang: #32 av Blindalina Naushika
2015-08-19 21:57:43

Ja, det är sjukt att män får göra det men inte kvinnor! en stor orättvisa tycker jag.

#34  Ang: #32 av Blindalina Naushika
2015-08-19 23:11:33

Det är så fel att kvinnors bröst inte får visas, för att någon annan har bestämt att de är sexuella.

#35  Sv: Jämställd heterorelation - går det? SkatanPoTaket
2015-08-20 00:36:25

Kul med så många svar, det uppskattas verkligen! Jag har tyvärr inte kunnat eller orkat svara p.g.a. att livet kom i vägen, samt att det är ganska jobbigt att prata om det här, även om jag väldigt gärna vill det! Så jag har behövt samla mig innan jag läst era kommentarer.

Jag ska försöka skriva lite i morgon om jag får tid, annars blir det senare i veckan. Men fortsätt gärna diskutera om nån känner för det! Detta är en ganska känslig fråga eftersom jämställdhetsdebatten helt plötsligt dyker in i komplexa nära relationer i stället för att "bara" presentera hård fakta om löneskillnader och dylikt.

#36  Sv: Jämställd heterorelation - går det? SkatanPoTaket
2015-08-20 19:13:45

Okej. Jag märker att det blivit två diskussioner så jag delar upp det lite nu.

HUSHÅLL
Jag får halvt panik av att läsa om Miarmaria's erfarenheter av att ta på sig ledarrollen (mammarollen?) i en studentkorridor. Jag som knappt klarar av dirigera, organisera och ta hand om EN snubbe. All heder till dig som varit så tålmodig.
Men att tvingas vara superpedagogisk och ledande gör att allt blir ett enda stort projekt, i stället för att göra som jag och låta hushållsarbetet flyta på med sunt förnuft. Jag behöver inte ett schema för att veta när det behöver diskas eller när soporna luktar illa. Så när jag tvingas tala om för andra VUXNA människor vad som behöver göras i ett hem så får jag seriöst hjärtklappningar.
Om jag har förstått fredriktomte rätt så verkar det som att h*n anser att jag måste ställa lägre krav på män och bli bättre på att kommunicera. Men vissa saker är självklara! Att inte plocka upp sina smutsiga strumpor och slänga dem i tvättkorgen 2 m bort, är 100%, objektivt sett, smutsigt. Eller att inte slänga skräp i soporna när en lagat mat, utan i stället låter det stå framme och ruttna. That's fucking disgusting.
Detta får allvarliga konsekvenser för mig eftersom jag blir utbränd av ångesten det ger mig att ständigt:
1. plocka upp efter män,
2. tjata på män att plocka upp efter sig, och
3. inte göra någonting eftersom en inte vill bli deras morsa => får se hemmet förfalla till ett lägenhets-Mordor.
Konsekvenserna blir att jag tappar energi och kreativitet att göra något nytt eller gott för oss/mig själv. Jag kanske tänker först: "mmm, fan vad gott det vore att laga pannkakor!" -> tittar in i köket; ser bombnedslaget som min sambos köksexperiment fört med sig -> tvärvänder i mina tankar och tappar all ork att göra ett jävla skit eftersom jag återigen påminns om ångesten som ovan nämnda punkterna 1 och 2 ger.
Så jag svälter hellre än att göra punkt 1 eller 2 eftersom det ger mig ångest.

SEX
Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva. Det här med att inte uppleva kåthet är extremt jobbigt för mig. Det är faktiskt riktigt riktigt hemskt att skriva om detta, men jag vill ändå försöka förklara och koppla det till både hetero- och homosex så att ni ska förstå hur det ligger till.
Jag uppskattar verkligen att du, Miarmaria, delar med dig av en massa bra tips. Det är verkligen supersnällt! Men jag känner skam. Med det sagt känner jag att jag måste förtydliga mig så att du förstår varför. Detta är komplext och mycket jobbigt för mig. Men jag vill prata om det.
1. När det gäller onani:
Jag kan känna lust när jag fantiserar om män och då handlar det om allt från vanilj till dominans och olika former av roleplay. Men jag har aldrig njutit fullt ut av onani eftersom jag sällan blir kåt. Jag har aldrig fått en orgasm. Jag har aldrig längtat efter att ta på mig själv, det har liksom bara hänt i förbifarten och aldrig varit något märkvärdigt eller superskönt. Jag har typ bara tyckt att det varit lite pirrigt att kunna föreställa mig olika saker.
2. När det gäller sex:
Det är ytterst sällan som jag någonsin blivit upphetsad av förspel eller sex. Det kan hända att det är mysigt första gången med en kille, men då är det för att det är spännande, att han ger bekräftelse och att han är attraktiv. Typ. Men det har aldrig varit skönt efter det. Alltså aldrig, aldrig. Så dina tips hjälper inte alls eftersom de bara rör orgasmer.
Jag mår dåligt över att jag har det såhär pissigt-orättvist-svårt att hitta ett sug. Av denna anledning har jag övervägt att tro att jag är asexuell, men den tanken är så deprimerande att jag helst förtränger den och hoppas på att jag inte skadas allt för mycket av att ha sex mot min vilja. För kärlek och bekräftelse är livsviktigt för mig. Det har varit värt att ge bort min kropp till någon annan eftersom jag sett det som ett måste om jag ska få närhet och kärlek. Det finns inget annat alternativ eftersom killar oftast vill ha mer sex än bara en gång första gången.
Kom nu inte med nåt "kommunikation!"-skitsnack. Det funkar inte. Jag kan inte säga till en enda kille att "jag blir i princip aldrig kåt och kan därför inte garantera att ömsesidigt sex någonsin kommer förekomma i vår relation". ->De har ett annat behov än mig!!<- Och det är så extremt orättvist att jag inte får uppleva den njutning med dem som de får uppleva med mig.
Jag vet redan att många är dåliga i sängen, men vadfan. Att inte känna det minsta lilla pirr efter typ två gånger trots att en älskar sin sexpartner, "tänder" på honom som fan och länge fantiserat om att göra dessa saker med honom? Det är inte normalt.
Det enda sättet som jag tror att jag kan få njutning är om jag är singel (eftersom ingen vill vara ihop med en "asexuell" tjej) och ligger med främlingar som jag spontant blir sugen på och kanske till och med blir upphetsad av när det väl blir dags för lite action.
3. ^Knutet till jämställdhet: Hur vanligt är det att en kille fejkar? Inte så vanligt kan en tycka. Det finns säkert ett mörkertal, men ändå. Jag känner sån skam och ett slags utanförskap p.g.a. detta. Jag känner att livet är orättvist och att jag är onaturlig för att jag är såhär. Plus att det inte blir bättre av att allt för många killar tror att tjatsex är hur en gör någon upphetsad. Svar: NEJ. ...Men jag fejkar ändå.
4. Knutet till homosexualitet: Jag har typ aldrig haft samma typ av fantasier om kvinnor som jag har om män. Det spelar förvisso ingen roll eftersom jag ändå inte kan tillfredsställa mig själv. Om jag dessutom söker mig till lesbiska separatistiska tjejgäng så är jag rädd att det blir ännu mer prat om sex och njutning. Fittan är i totalt fokus, vilket är jättebra rent feministiskt!, men jobbigt för den som inte känner igen sig alls i deras onani-erfarenheter och kärlek till oralsex. De verkar så tvärsäkra på vad som är skönt - saker som jag provat, men som inte gett några resultat.
Jag är helt enkelt rädd för att bli ensam och sedd som en "dålig" feminist för att jag fejkar och inte orkat hitta min sexualitet ännu.

#37  Ang: #36 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-20 20:00:41

Jag fattar inte riktigt det där snacket om att tända på någon. Jag har aldrig tänt på någon annan än mig själv. Att njuta av sex och få orgasm har för mig helt enkelt handlat om att jag fått det av rätt typ av beröring tillräckligt länge och tillräckligt kraftigt. Jag har ju inte varit tänd eftersom killen oftast behövt trycka sig mot mig flera gånger för att det ska bli vått. För mig handlar det helt enkelt om fysisk stimulans.

Okej då, jag kan faktiskt få orgasm utan någon som helst fysisk beröring alls om jag försätter mig i rätt mentala tillstånd. Jag lärde mig det när jag var så frustrerad av att min pojkvän var så dålig i sängen att jag inte kunde njuta av sexet med honom. Då fick jag istället orgasm när han smekte mig på armen. Sen har jag vid ett tillfälle när jag intresserad mig för mentalträning avsiktligen växlat mellan tillståndet av orgasm och klarvakenhet snabbt 3 gånger.

Då råkade jag blanda ihop tillstånden och hamnade i ett hypnotiskt tillstånd. När jag sedan i detta hypnotiska tillstånd cyklat till Coop och höll på att handla blev jag lite irriterad för att en kille var i vägen. Jag sa inte flaskhals om det och gjorde inga miner heller. Han bad mig ändå om ursäkt och hans tjej kompisar undrade varför.

#38  Ang: #30 av Naushika Miarmaria
2015-08-20 20:07:20

Naushika sa:
vi strävar båda två efter att jag ska kunna få orgasm i framtiden endast genom kuk i fitta sex.


Jag trodde först att du skrivit kämpa. Då tänkte jag, nej, då går det inte, men du har skrivit strävar. Det låter fortfarande jobbigt. Jag tänker att det handlar om att försvinna bort och ta för sig.

#39  Ang: #38 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 20:15:32

Men det handlar fortfarande om att killen måste göra tillräckligt långa och många drag och att en måste låta ens egen kropp göra det den vill och låta så som en låter, utan att bry sig. En kille som var bra i sängen sa att jag lät som en hund som någon sparkar på.

#40  Ang: #39 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 20:18:04

En annan kille som också var mycket bra i sängen frågade om det gjorde ont, men det gjorde det ju inte.

#41  Ang: #40 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 20:19:07

Om det hade gjort ont så hade jag klagat.

#42  Ang: #39 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 20:32:49

Inte låta som en låter, utan mer låta som den låter, kroppen alltså. Kroppen gör som den själv vill och jag bryr mig inte om något annat än möjligen hur skönt det känns.

Att låta som en hund som någon sparkar på funkar. Att jag vid ett tillfälle efter att ha fått orgasm inte kunde låta bli att skratta funkade dock inte för för samma kille som inte kunde njuta när jag skrattade.

#43  Ang: #42 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 20:35:05

Att kroppen gör som den själv vill betyder att en rör sig mot killen på det sätt som känns skönt.

#44  Ang: #43 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 20:40:36

Eller snarare rör sig på det sätt som känns skönast. Killen bryr en sig just då inte alls om. Det är bra ens egen kropp och njutning som är viktig just då. Efteråt och innan bryr en sig naturligtvis om killen men inte då.

#45  Ang: #43 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 21:27:25

Känns det skönt när en skakar på bäckenet så skakar en på det sätt som känns skönast. Det enda som betyder något är vad som känns skönt.

#46  Ang: #36 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-20 21:29:33

SkatanPoTaket sa:
Och det är så extremt orättvist att jag inte får uppleva den njutning med dem som de får uppleva med mig.


I så fall får du väl helt enkelt se till att njuta mer än vad de gör. Go for it!

#47  Ang: #37 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 21:32:52

Miarmaria sa:
Så jag svälter hellre än att göra punkt 1 eller 2 eftersom det ger mig ångest.


Jag tror att depression uppkommer genom att en äter för lite och aktivitetsnivån därför sjunker och att ångest uppkommer genom att en äter för lite och fortsätter att förbränna lika mycket så att en får ett energiunderskott. Därför skulle jag hellre välja att äta än att ha ångest.

#48  Ang: #47 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-20 21:33:55

Nu blev det fel det var skatanPoTaket som sa så i ett inlägg med ett annat nummer. Jag tryckte på fel knapp.

#49  Ang: #36 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-20 22:30:33

SkatanPoTaket sa:
De har ett annat behov än mig


Sex är inget behov. Det går alldeles utmärkt att leva ett helt liv utan sex vare sig en är man eller kvinna. Sex är ett nöje - en njutning. Något som en gör för att det är skönt eller inte gör.

#50  Ang: #36 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-21 18:14:09

Jag kom att fundera över en sak: Varför bor du tillsammans med denna man? Du upplever att du får ångest av att dela kök med honom, njuter inte av sex med honom, han tycks ofreda dig på en rad sätt och han verkar inte vara till tröst för dig när du är ledsen. Vore det inte bättre att bo ensam i en lägenhet och vara singel eftersom du också har denna typ av erfarenheter av andra män?

#51  Ang: #45 av Miarmaria Miarmaria
2015-08-22 10:26:44

Knottriga kondomer förhöjer förresten njutningen och det finns andra kondomer med en stor bubbla i toppen som förhöjer njutningen ännu mer, men jag minns inte vad de heter.

#52  Ang: #36 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-22 12:57:44

SkatanPoTaket sa:
Men jag har aldrig njutit fullt ut av onani eftersom jag sällan blir kåt. Jag har aldrig fått en orgasm.


Jag tror inte att det är något fel på din kropp, utan att du helt enkelt av någon anledning inte har lärt känna den på ett sådant sätt att du kan tillfredsställa dig själv. Läs böckerna som jag föreslår i detta och följande inlägg: http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?s…. Om du tycker att det är pinsamt och annars också tycker jag att du ska läsa och diskutera dem med din pojkvän. Om detta är pinsamt för dig bör du ju desensibilisera den pinsamheten. Ju mer öppen du klarar av att vara kring sex desto lättare att njuta av det. Om du inte själv löser detta tycker jag att du ska gå till en gynekolog eller sexolog och be om hjälp.

#53  Ang: #36 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-22 13:03:20

SkatanPoTaket sa:
Om jag dessutom söker mig till lesbiska separatistiska tjejgäng så är jag rädd att det blir ännu mer prat om sex och njutning. Fittan är i totalt fokus, vilket är jättebra rent feministiskt!, men jobbigt för den som inte känner igen sig alls i deras onani-erfarenheter och kärlek till oralsex. De verkar så tvärsäkra på vad som är skönt - saker som jag provat, men som inte gett några resultat.


Liten handbok i konsten att bli lesbisk av Mian Lodalen och Matilda Tudor är nog också bra för dig att läsa om du tror att alla tjejer som är lesbiska är tvärsäkra på sin sexualitet. Det tror inte jag att de är.

#54  Ang: #36 av SkatanPoTaket Miarmaria
2015-08-22 16:31:49

[Detta meddelande har blivit raderat på grund av att författaren inte följde feminetik.se:s regler.]

#55  Ang: #54 av Miarmaria Miarmaria
2015-09-02 04:50:44

[Detta meddelande har blivit raderat på grund av att författaren inte följde feminetik.se:s regler.]

#56  Ang: #55 av Miarmaria Miarmaria
2015-09-02 04:58:11

[Detta meddelande har blivit raderat på grund av att författaren inte följde feminetik.se:s regler.]

#57  Ang: #56 av Miarmaria Miarmaria
2015-09-02 05:01:22

[Detta meddelande har blivit raderat på grund av att författaren inte följde feminetik.se:s regler.]

#58  Miarmaria kx2
2015-09-03 14:27:17

Trollstav - Du uttrycker inte sexistiska, rasistiska eller på andra sätt diskriminerande åsikter. Inte heller åsikter som på något sätt legitimerar eller förskönar brottsliga handlingar som misshandel, mord, våldtäkt, övergrepp på barn etc.

- Visa god debattsed. I detta ingår bland annat att visa meddebattörerna respekt. Personangrepp, förtal och smutskastning accepteras inte.

http://www.feminetik.se/om_oss.php?sub=rules&…

#59  Ang: #1 av SkatanPoTaket helyllefilten
2015-10-28 12:27:44

SkatanPoTaket sa:
er ansvar än min pojkvän. Att ens behöva påminna om att saker ska göras eller vara den som sätter upp ett städschema innebär ju att jag blir den som tar mer initiativ och ansvar i relationen.


Jag är en man som nyligen var involverad med en kvinna som hade lägre emotionell intelligens än jag. Det är inte bara min bedömning utan hon var helt medveten om det från början. Mycket av det du berättar påminner om min känsla av hopplöshet i den relationen också. För att svara på frågan så måste man väl säga, Nej, det är inte jämställt att den ena lär den andra. Och i en relation krävs ju relationsskills. Jag tror att det nog finns en omfattande brist på emotionell intelligens bland män. Så lycka till med att hitta en pärla, eller så tar man upp det och etablerar att situationen är som den är för att sedan kunna hantera problemsituationerna som ett team iställe för två läger.

Ps. Snälla stöd min cellulitsida så att den kommer igång. Det kunde vara bra för kroppsideal-arbetet om den skulle bli viral. Jag får inga pengar, och det är anonymt. http://www.funnycellulites.com/. Ds.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?