Jag fick den här länken från Salon skickad till mig:

http://www.salon.com/mwt/feature/2005/02/07/v…

(Varning! Det kan hända att man måste se en trailer för en film innan man kommer åt artikeln, så om du har långsam dator kanske det inte är värt det)

Artikeln handlar om att allt fler män vill sterilisera sig. Alltså unga, barnlösa män och inte 40-åringar med 3 barn som tycker att det räcker så. Det rör sig om män som helt enkelt inte vill ha barn och som inte vill riskera en oönskad graviditet-kondom är ju inte helt säkert, p-piller kan glömmas bort etc. Män som helt enkelt vill ta kontrollen över sin reproduktion.

Jag tyckte det var intressant. Intressant var också min reaktion: en liten del av mig blev provocerad av artikeln. Det var provocerande att bli fråntagen valet. Nånstans kände jag "vadå, ska *dom* komma och bestämma det, det är ju mitt område, jag då??" ungefär.
Vilket såklart är helt irrationellt. Det är självklart att det inte är mitt val (enbart) om det ska bli barn eller inte. Det är självklart att män ska ha samma rätt som kvinnor att ta kontroll och ansvar för sitt eventuella avynglande, så att säga. (Sen är det ju synd att det ska behöva vara så "drastiskt" som sterilisering. P-piller för män, ju snabbare dess bättre!)

Ja ja, jag ska inte svamla mer. Vore intressant att höra vad andra tycker.

att män skall behöva sterilisera sig för att förvissa sig om att de blir barnlösa.

JA! P-piller till männen! Eller varför inte en P-stav (en enkel grej som man inte behöver tänka på under 3 år)? Jag skulle gärna slippa undan min ett tag, eftersom jag påverkas dumt av hormonerna i, att jag gärna hade turats om med min pojkvän. Jag har ju valet att avstå helt från sex - för inte vill jag bli gravid nu och behöva välja(!) OCH enas med min partner mellan ett barn eller en abort!
Men egentligen; Kondomer ÄR väldigt säkra om de används på rätt sätt, uppger RFSU. Är man riktigt försiktig och rädd att ta den risken som finns med dem - får man väl avstå från sex helt eller sterilisera sig? Haha! Vi får införa skriftliga kontrakt som det nya förspelet - väldigt upphetsande för den nojjiga! :P inte alls omständigt! ;P

Alla bestämmer väl om sin egna kropp? Jag tycker inte att en tjej ska behöva genomgå en hel abort - bara för att killen vill ha det så. Det känns på något vis för stort (av en mängd olika skäl), för att hans vilja och konsekvens i praktiken, ska väga upp till en sådan procedur - även om frågan såklart är väldigt intressant i jämnlikhetfrågan!

Finns det inte unga kvinnor som valt att sterilisera sig av samma skäl (att de inte vill ha barn)? Jag känner visserligen bara till en.

För en tid sedan var det en debattartikel i DN om män, kvinnor och steriliseringar. Faktum är att fler kvinnor än män steriliserar sig, trots att sterilisering av kvinnor är mycket krångligare och mer riskabelt. Författaren (en läkare tror jag) såg detta som ett jämställdhetsproblem. Sterilisering sker ofta "inom ett förhållande", men trots att det vore enklare att sterilisera mannen så är det kvinnan som gör det.

Bottnar antagligen i någon sorts kastrationsskräck. Plus att vi kvinnor generellt sett verkar vara mer eftergivna vad det gäller att göra ingrepp i våra kroppar, medicinskt och kirurgiskt.

så skulle jag inte ha gift mig med en steriliserad kille. För mig var det viktigt att få barn.

Så, dom kanske blir snuvade på den bästa konfekten dom stackarna. ;-)

Det är lätt att säga att "jag skulle inte gift mig med den och den" när man inte ställts inför beslutet på riktigt. Jag skulle självklart gift mig med min man även om han varit steriliserad. Kärleken ligger inte i spermierna.

Ska man då lämna honom om han visar sig vara steril?

Barn är meningen med livet för mig, men det finns fler sätt att bli förälder på än i den äktenskapliga sängen.

#6 Maj
Vädigt bra sagt, jag brukar poängtera: Varför tala om sexuella preferenser, m.a.o. vad som duger. Det är mycket intressantare att prata om vad som inte duger. :)

Men. Min syster är gift med en engelsk militärkille, och där är det vekligen gamla könsroller som styr. Det kanske mest fascinerande är att de snubbarna skulle utan problem ge organ för att slippa risken att ngn flickvän råkade bli gravid med piller. Att kunna kontrollera graviditeter är av högsta vikt för dom, eftersom en graviditet inom militären är en sån där: så nu skapar vi en familj, ni gifter er, ni slipper bo i baracken och får ett hus, änkestöd etc etc etc.

Så argumentet att det inte finns ekonomiskt incentive i p-piller för män är skitsnack (om läkemedelsbolagen fattar det är en annan femma)

Det här är så långt gånget så att graviditeter under p-piller är allmänt accepterat, typ som att det är lika stor risk som med kondom. Woo pee doo.

Visst finns det andra sätt att få barn på. Men OM man nu har förmånen att vara frisk själv och kunna gå igenom en graviditet och förlossning, så är det en så fantastisk sak att det skulle jag inte vilja vara utan.

Om killen inte *kunde* få barn ändå, så skulle jag nog se annorlunda på det än om han steriliserat sig.

Att sterilisera sig är ju att visa att man inte VILL ha barn.

(Och en sån karl VILL inte jag ha).

Manlig sterilisering kan eventuellt opereras tillbaka, det kan inte kvinnlig.

Det finns väl också fall där manlig sterilisering "växt ihop" igen, eller? Någon annan som hört talas om detta?

#10 Jepp, det händer. För en kvinna är risken att bli gravid efter sterilisering en halv procent, och det är något lägre för män. *besserwisser-klubben attackerar :) *

Det finns ju ett klassiskt science fiction-scenario där män ges möjlighet att steriliseras rutinmässigt i puberteten (manlig sterilisering är ett relativt enkelt ingrepp) och i samband med detta får göra en "insättning" på en spermabank. På så sätt skulle de få full kontroll över sin fertilitet.

Tekniken finns redan i dag, frågan är om viljan finns.

sciencefiction-scenario? När jag droppade den idén på Sås för nåt år sen tyckte jag att jag var originell och påhittig =)

Jo, tekniken finns ju. Den metoden vore den allra allra bästa, jämställdhetsmässigt.

Min kompis blev med barn med en steriliserad kille. Han trodde henne förstås inte - alltså att det var han som var far till barnet, men det kunde en DNA-test enkelt konstatera. Samtidigt konstaterades på annat håll att hans sädesledare hade växt ihop. Snopet.

En killkompis till mig ville absolut inte ha barn. Hans tjej gjorde slut med honom för att leta reda på en pappa till barn hon ville ha. Jag kan inte riktigt förstå det. De älskade verkligen varann, men hon valde ett eventuellt barn (vem vet om hon kunde få några?) med någon vem som helst framför honom. Och ändå hade han sagt från första början att barn blir det inte. Det visar bara på hur lite kvinnor tror på ett sånt uttalande och att de samtidigt tror att det kommer att ändra sig med tiden. Vilket förstås händer. Men mer sällan om mannen är steriliserad.

Sen har vi kompisen med sex barn på bygden som steriliserade sig. Träffade kvinnan i sitt liv och lät sätta tillbaka grejerna i ursprungsskick. Nu har han nio barn. På bygden...

Om jag var man skulle jag absolut sterilisera mig om jag inte ville ha barn. Skulle aldrig nånsin lita på en kvinna i det sammanhanget. Jag häpnar ofta över mäns godtrogenhet när det gäller sånt. Eller nonchalans kanske är mer med sanningen överensstämmande?

Alvunger: Great minds think alike. Många av de idéer som format vårt samhälle på gott och ont (skrift, differentialkalkyl, offentligt ägande) har fötts oberoende av varandra.

På tal om oberoende så anser jag att det finns en avgörande teknisk förutsättning för jämställdhet - nämligen att göra sexualitet och barnafödande oberoende av varandra. Det är först de senaste årtiondena som det blivit möjligt.