... så att de inte ska bli våldtagna för att de ser ut som "21-åriga prostituerade".
Vad ska man säga? Ibland vill man bara skrika högt. Och osäkra sin revolver.


http://www.rawstory.com/rs/2011/03/16/republi…

http://www.huffingtonpost.com/2011/03/16/texa…

Nu är det visserligen ingen faktisk klädkod, utan bara ett förslag från en delstatsparlamentariker, som redan fått en hel del kritik för det.

Men artiklarna visar att det uppstått en pöbel som skyller på offer och skyddar förövare. Vi vet att sådant här kan hända i Sverige också.

Jag har en förhoppning om att det går att berätta för klädkodsförespråkarna varför de har fel.

Helt sjukt! Jag blir bara så trött...

Inför kvinnodagen hade Tjejjouren.se en omröstning om vilken fråga unga tjejer tycker är viktigast att kämpa för. Den som vann (med god marginal) var just att ansvaret ska läggas på förövare, inte på de utsatta. Det är lätt att förstå varför det är en viktigt fråga, speciellt efter såna här uttalanden. (http://www.tjejjouren.se/aktuellt/nyheter/omr…)

Frågan är bara vad som ligger bakom förslaget.

Handlar det om riskminimering till varje pris? Jag har egen bitter erfarenhet av att riskminimering ofta spiller över på skuldbeläggning av våldsoffer; det har inte direkt med kön att göra.

Handlar det om en äldre generations svartsjuka på dagens ungdom?

Eller något annat?

Att ifrågasätta det sexualiserade modet som kryper längre ner i åldrarna anser jag är mycket bra.

Men att ifrågasätta klädseln som att offret hade sig själv att skylle beroende på hur hon klädde sig är en hemsk åsikt. Håller med om att det är en viktig jämställdhetsfråga att få bort skuldbeläggandet.

Det gäller att hålla två bollar i luften. Man ska kunna kritisera hur unga flickor sexualiseras genom dagens kläder utan att anse att de har sig själv att skylla för övergrepp om de klär sig fel.

Har hört om mellanstadieskolor i Sverige där man infört klädkod mot sånt som hård sminkning, vissa sexanspelande kläder osv.

Barn bör få vara barn.