feminetik.se feminetik.se

Just nu 14 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Hushållsdilemma!


Gå till senaste inlägget



#1  Hushållsdilemma! Mary-Marie
2005-01-09 17:05:59

Hej!
Jag är sambo med en man som är väldigt tafatt på hushållsarbete. Han kommer från ett hem där mamman gjort ALLT, och har helt enkelt inte lärt sig de enklaste saker.

Jag vill verkligen ha ett jämställt förhållande, och det säger han att han också vill. Vi är dock tyvärr inte jämställda i hushållsarbetet. Det går lite i perioder.

Det jag tror bidrar till det är att jag har tendensen att ta över, att göra saker själv för att jag då vet att det blir gjort på rätt sätt. Tyvärr så lär han sig ju aldrig då. Men alternativt är ofta att saker blir förstörda eller dåligt gjorda. Det handlar inte om bagateller som att vika handdukarna på fel sätt eller så, utan verkligen om att saker blir förstörda.

Men hur gör man? Det känns som om hur jag än gör blir det som att han är ett barn. Ska jag lära honom, undervisa honom? Då känner jag mig som en morsa. Eller ska jag låta honom lära sig av sina misstag? Då känns det som att han är ett barn vars trollsoppa man äter och berömmer för att vara snäll...

Jag vill att vi båda ska kunna vara vuxna och dela på arbetet. Men hur gör man när han inte KAN laga mat, baka, skura golv etc?

#2  Hej Mary-Marie! pixie
2005-01-09 17:16:02

Det är hans ansvar att lära sig det, han får väl gå på kurs, öva och öva och öva på mindre dyra saker som itne går sönder. Han är säkert inte mindre intelligent än du så det tar en liten tid.

Sen, eftersom du behärskar dom här grejerna ska han också lyssna på vad du säger och respektera att du är bättre på det än han och inte försöka göra som han själv vill bara för att han "inte vill bli upplärd av en kvinna". Jag tycker du kan lära upp honom, om det känns bekvämt för dig, annars är det hans eget ansvar att lära sig. Han kan läsa sig till erfarenheter och gå på kurs annars.

Se honom inte som ett barn, han är en smart vuxen människa och kan tänka logiskt, frågar han dumma saker som "var finns vispen?" så svara " i tvättstugan" , han lägger över ansvaret på dig annars och smiter ifrån.. Han kan mycket väl själv räkna ut att vispen är i köket och i en låda och då är det bara att leta reda på den, så svårt är det inte.



Nu utgick jag lite från det värsta men du kan ju själv avgöra hur mycket som stämmer överrens med hur din man beter sig. Hoppas det ordnar sig!

#3   Mary-Marie
2005-01-09 17:25:57

"Inte vill bli upplärd av en kvinna".... nej, så tror jag inte att det är. Jag skulle också tycka att det var irriterande om någon berättade för mig hur jag ska göra hela tiden.

Ett annt problem är att han glömmer allt jag lär honom. Jag tror att han ska minnas hur man t ex gör en vanlig sås efter att ha sett mig göra det i fem år, men han gör inte det.

Jag tror att han är intelligent, men han är inte så bra med det praktiska. Han kan inte klasssikt "manliga" hushållssysslor heller.

#4   pixie
2005-01-09 17:35:59

Fast om han verkligen vill lära sig och förstår att det är jobbigt för dig att sköta all service och verkligen vill ha jämställd fördelning så borde han vara glad och tacksam att du hjälper honom. För det är ju det du gör när du berättar för honom om och om igen.. Tycker det själv skulle vara jobbigare att behöva säga samma sak 40 gr..

Nä jag kan inte tro att någon är så opraktisk att han inte kan lära sig göra en sås om han verkligen vill och anstränger sig. Jag lärde mig det när jag var 20 efter att farmor visat mig en gång, och då är jag relatvit klumpig opraktisk och förvirrad och disträ person. Kan inte föreställa mig att han är värre.

Sen är det väl också så att du inte kan ta över såfort han gör nått fel, du måste tillåta honom misslyckas i böjan. Men sätt lite press på honom, han får laga den mat själv som han ska äta tex? För det måste man ju kunna kräva av en vuxen människa? Tycker inte jag är oresonligt hård nu.

För att slippa göra allt själv till att börja med kan du väl låta honom göra allt det enkla till att börja med, som att dammsuga,vattna blommor, damma o så så får du göra det svårare tills han har lärt sig. Stå ut med att allt inte måste vara perfekt om det bara är ni två där, det är det ingen som kräver av dig.

Hur låter det?

#5   Maria
2005-01-09 17:38:47

Det är lätt att vara oduglig för då slipper man göra saker. Tror att ahan glömmer för att han inte vill komma ihåg.

Upprepar rådet jag gav i en tidigare tråd. Räkna ut hur mycket tid du lägger ner på allt du gör och kräv att han lägger ner lika mycket tid, alternativt kompenserar dig genom massage, matning av dyr choklad etc. etc.

#6  Lär honom som den vuxne man han är elinlite
2005-01-09 17:41:09

Läste precis en oerhört intressant blog om hushållsarbetets värde (de som är intresserade kan kontakta mig för info).
I varje fall togs ämnet om hushållsarbetets devalvering upp sålunda:

"Maushart’s insight that the degrading of the meticulous performance of housework to a pathology and by extension the attitude that those who force themselves to do it have only themselves to blame also forms part of the marginalisation strategy is perceptive: “I find it fascinating that we accept without question that there is a right and a wrong way to perform traditional men’s work – say, to change the motor oil, or mow the lawn, or hang a cupboard. Yet to most men, the suggestion that there might be a right and a wrong way to vacuum or fold a nappy or hang out the laundry inspires eyeball-rolling, or even disbelief. To me, this is another way in which we betray the very deeply held assumption that what men accomplish matters, and what women accomplish doesn’t; that what men know is knowledge, and what women know is prejudice. As a result, a woman who persists in framing housework as skilled work, and who cares about the results obtained, is routinely stigmatised as ‘too fussy’ or – the ultimate marital put-down – a ‘control freak’” (p109)."

Jag tycker det är helt i sin ordning att den som kan ngt lär den som inte kan ngt. Min man har lärt mig använda dator och jag har lärt honom hur man tvättar och hänger och viker tvätt (jag har två textilexperter i familjen).

#7   Maria
2005-01-09 17:42:26

Den andra tråden var "i tvättstugan":
http://www.feminetik.se/diskutera.php?fid=4&a…

#8  "rätt sätt"? Lemur
2005-01-09 17:42:39

Är "rätt sätt" = ditt sätt eller finns det flera "rätt sätt"? Låt honom lära av misstagen. Då glömmer han inte. För det kanske är rätt bekvämt att glömma när han vet att du kommer ihåg och gör det i alla fall.

Strunta i att göra vissa saker, tala om för honom vad som behöver göras och ge honom tips på hur man kan göra. Det finns till och med hurtiga tips och råd på Internet! www.hushallstrasket.nu t.ex. (använde det senast i går för att ta reda på hur och om det går att ta bort klister från en tröja - kan meddela att det inte fungerar om klistret har torkat!).

#9  Hm, jag måste fråga.. Vladimir
2005-01-09 17:50:29

..har han snubblat direkt ur sin ömma moders famn
ner i din?

Eller har han möjligen levt som ungkarl en rid innan dess?
Hur var det i såfall då? Och är det verkligen alldeles
självklart att det är han som skall anpassa sig till din nivå
av huslighet? Om han levt på snabbmakaroner och med lite skit
i hörnen hitintills, vad hidrar egetligen att han fortsätter
att sköta sin halva av hushållet så?

#10   Mary-Marie
2005-01-09 17:54:11

Vad jag menar med rätt sätt är att man inte ställer skålar med rätt sida upp i diskmaskinen t ex. Inte att vika kläder på rätt sätt eller att diska i en viss ordning eller nåt sånt.

Jag är inte särskilt pedant.

Jag har i många långa diskussioner försökt första hur han tänker. Han säger att han vill att det ska vara jämställt, och att han tycker att det är jobbigt att jag gör mer. Visst låter det som bullshit, men jag tror honom faktiskt. Jag tror han talar sanning. Men att han på något sätt inte har "blicken" för vad som behövs, och inte rutinerna för att t ex gå och plocka för att hålla det städat och sånt. Så han hinner liksom inte med.

#11   pixie
2005-01-09 17:54:47

Om det är som Vladimir beskriver tycker jag ni bör skaffa skiljt boende, det är inte samma sak som att göra slut, ni kan ju ändå bo nära varandra. Det ska inte vara upp till dig att få det att funka bara. Vill han inte flytta isär är det bara att acceptera att han gör alledeles för lite och börja göra mer.

Som Virginia Wolf sa, en kvinna ska ha eget rum och egna pengar.. :) Nu förstår jag varför..

Du är inte hans oavlönade städerska, om han inte vill städa så kan han väl betala för det?

#12  Vladimir: Mary-Marie
2005-01-09 17:59:15

Ja, ingen av oss hade bott ensam innan vi blev sambo. Vi har en gemensam trivselnivå, är jag rätt säker på. Lagad mat varje dag ska det vara, och trivsamt städat även om det inte måste vara perfekt. Vi vill också spara pengar, med allt vad det innebär av infrysning, bakning och sånt - vilket jag tyvärr får göra i stort sett ensam trots att det är en gemensam ambition.

Flytta isär tänker jag aldrig göra. Jag trivs med honom och älskar honom.

#13   Maria
2005-01-09 18:09:11

Som jag sade - skriv upp allt du gör coh hur lång tid det tar. Även småsaker som bara tar någon minut. Kräv sedan att han lägger ned lika mycket tid på erat hushåll eller på något sätt kompenserar dig för ditt arbete.

#14  Grupptryck! Doolittle
2005-01-09 18:10:06

Utnyttja grupptrycksmekanismen! Låt hans kompisar kommentera hur inkompetent han är som inte ens kan utföra de enklaste sysslor i hemmet.

#15  Växelbruk Vladimir
2005-01-09 18:13:48

En ide vore kanske att sköta hushållet växelvis; ena veckan sköter
du allt hushållsarbete, andra han. Vad man sabbar betalar man ur
egen kassa. Borde funka, och verkar enklare, mer lätt- administrerat, och ger ett mindre gnälligt intryck än Marias
tidsstudieman-förslag.

Tja, bara ett hugskott.

#16   elinlite
2005-01-09 18:13:50

Men vad gör han medan du sköter hemmet? Sitter han och ser på? Vad gör han för att spara pengar?

#17   Freddan
2005-01-09 18:19:01

Det måste väl vara som Maria säger, att tiden är det mest intressanta. Att man ska göra precis samma saker, eller gå för hårt in på det gamla manliga/kvinnliga sysslorna är ju inte så intressant. Man ska väl ändå kunna göra det man tycker om och är bra på. Men om det är så att Mary-Marie inte tycker om hushållssysslor så måste det ju kompenseras på något sätt. Men man får inte lägga för mycket i att det i detta fallet är just det klassiska könsrollerna vi talar om. Eftersom det är ett enskillt fall det gäller. Jag skulle ju tex aldrig lägga någon typ av skuld på min mamma för att det alltid är jag som lagar maten när vi ses. Om man nu förstår liknelsen...

#18  Tja.. Vladimir
2005-01-09 18:27:52

> Men vad gör han medan du sköter hemmet?

Sitter, iförd nätbrynja framför TV'n, drickandes mellanöl
och tittar på sportspegeln, naturligtvis.

> Sitter han och ser på? Vad gör han för att spara pengar?

Ej ett skvatt. Nästa vecka är det din tur.

#19  #16 elinlite
2005-01-09 18:31:53

Var menat som en fråga till Mary-Marie.
Jag glömde skriva ut det.

#20   Mary-Marie
2005-01-09 18:31:59

Freddan: Jag vågar påstå att inte många tycker att det är roligt att dammsuga, diska, skura golv, rensa avlopp etc.

Vad han gör under den tiden? Tja, pluggar, jobbar, ägnar sig åt något fritidsintresse...

Skriva upp... visst, men jag tycker lite att sånt skadar kommunikationen i ett förhållande. Vi är ju ett par, inte ett företag eller en regering.

Jag skulle ha väldigt svårt att sitta still varannan vecka!

Grupptryck är helt kört i alla fall. Ingen av hans vänner är direkt femnist eller jämställdhetsivrare...

#21   pixie
2005-01-09 18:32:14

Jag förstår inte hur nån kan vara oteknisk nog att inte kunna frysa in mat?

Anvisning:
1 ta mat i handen
2 lägg mat i påse
3 lägg i frysbox


Låter tyvärr som att han mest försöker smita undan med flit..

#22  #21 elinlite
2005-01-09 18:37:25

Håller med.
"Visa mig din kärlek med handling och inte med ord..."

#23   Maria
2005-01-09 18:38:21

Jo men ni verkar ju inte ha en kommunikation som funkar för din del eftersom det förtfarande är du som står där med allt hushållsarbete.

#24  Men är det så farligt att göra misstag? Lemur
2005-01-09 18:39:40

Jag menar, ställer han skålen åt fel håll får han ju ta konsekvensen av det och diska om den. Svårare är det inte.

Jag tycker också det verkar som om han försöker smita. Men ni kanske borde sätta er ner och diskutera igenom det här, och komma fram till något som passar er. Om du inte kan "sitta still" när det är din vecka, kanske du skulle passa på att ta en promenad eller gå på bio med någon kompis. Då är du inte där och "passar" heller, så är det kanske lättare för honom att lära sig av misstagen. Eller res bort och låt honom lära sig att ta hand om sig själv.

Har inte skolorna hemkunskap längre förresten? Det handlade ju inte bara om att laga mat, utan om att tvätta och diska också.

#25   pixie
2005-01-09 18:42:53

Var inte rädd för friheten i den fria veckan mary-marie. Du har väl andra intressen förutom hushållsarbete? Tänk hur mycket tid han har lagt ner på sig själv och sina hobbys när du gjort saker för er båda genom att sköta hushållet. Se en fri vecka eller fri dag som ett gyllene tillfälle att få utveckla dina intressen och göra det du itne hinner göra annars. Det är faktiskt det han tagit ifrån dig, din dyrbara tid?

#26   Mary-Marie
2005-01-09 21:03:26

Vi har pratat (bråkat) igenom detta 1000 gånger, och ingen bättring sker. Anledningen MÅSTE ju vara att han inte kan, kanske inte rent tekniskt utan mer den här "blicken" eller rutinerna man måste ha. För det är ju inte direkt kul med alla dessa bråk vi har haft. Han avskyr bråk, så det borde göra honom väldigt motiverad att ändra sig...

Pixie: Man kan till exempel frysa in i för stora förpackningar, knyta knut på påsen istället för att sätta klämma så att den blir omöjlig att få upp...

#27  Mary-Marie UppåtEmma
2005-01-09 21:07:13

Hmmm... jag känner igen mig en del. Min sambo är ingen hejare heller på hushållsarbete, fast han fattar ju hur dammsugaren fungerar och så.

Vi har delat upp sakerna som så att han tvättar sina kläder och jag tvättar mina. Jag kör i handdukar och så (annars blandas vitt och färgat till en enda solkig massa) och han får hänga upp det (han har dock börjat fatta hur man sorterar, efter 5 år. Men mina fina tröjor får han inte röra!).

Jag lagar maten och han diskar för att jag hatar att diska men är bra på att laga mat, han kan inte laga mat och gillar rena diskbänkar...

Du måste börja se på förhållandet som ett företag, för det är det i princip! Eller vad tror du annars kommer att hända om ni köper hus/lägenhet ihop, bil, skaffar barn, med den gemensamma ekonomin? Gör du inte ngt kommer du att bli olycklig snabbt. Skriv upp exakt vad var och en ska göra, sätt en lista på kylskåpsdörren. Vill han lära sig laga mat och ni vill dela på det - se till att du _inte_ är i köket för annars är det lätt att ta över. Han kan bara lära sig genom att öva i lugn och ro.

Tvätt kan man göra ihop också, det är rätt kul. Man småpratar bra i tvättstugan (och så kan man hångla i torkrummet :-) ).

#28  mary-marie pixie
2005-01-09 21:15:45

ja det är sant ;) men samtidigt, det är himla lätt att lära sig alla dom sakerna..
Den där "blicken" föddes ju inte du med utan den övade du upp under flera år, han kan göra det också om han vill.

Dela upp uppgifterna veckovis och om han inte hinner göra sina lika snabbt som du så får han ta tid från sina fritidsaktiviteter istället. Det är kankse därför han inte "hinner" eftersom han är van att ha tid att göra en massa annat roligt som han har inplanerat, han prioriterar sina nöjen framför att hjälpa dig dra det tunga lasset.

Trots att ni har bråkat om det 1000 gr och att han har haft tid på sig att ändra sig har han inte bättrat sig. Du vet att bråka alltså inte hjälper, du måste sätta ner foten och göra nått annat nu. Jag vet att du älskar honom, men du kan väl älska honom och fortfarande bo i en ren lägenhet brevid? Sätt ultimatum eller acceptera ett liv som städerska, tyvärr är livet så hårt.

#29   Maria
2005-01-09 21:21:47

Ju mer jag tänker på det desto mer tycker jag det verkar som om han medvetet myglar. Vilken vuxen man är så inkompetent att han FÖRSTÖR saker när han städar?

#30  "Rätt sätt" igen! Lemur
2005-01-09 21:38:02

Allvarligt, jag tycker faktiskt det verkar som om "mitt sätt är rätt sätt" en hel del i ert fall. Det går ju t.ex. lika bra att knyta en knut som att sätta klämma, skillnaden är att den knutna påsen inte kan återanvändas. (Å andra sidan funkar det perfekt för köttfärs som ska tinas i micron - det är bara att göra ett litet hål mitt på påsen så behöver man inte använda microlocket.)

Jag tror att du stressar honom när du står bredvid och talar om hur han ska göra. Vaddå "tittat på i fem år och kan inte göra sås"? Min älskling och jag lagar mat på olika sätt. Om någon av oss försöker göra på "det andra sättet" blir det garanterat dåligt. Ge grabben en kokbok och låt honom göra sina egna misstag! Hur många år har du övat på att göra sås och hur många gånger misslyckades du i början? Det är inte hela världen om såsen blir misslyckad. Förmodligen blir det bättre nästa gång.

#31  mary-marie elinlite
2005-01-09 22:12:16

Det verkar ju som att ni har kört fast totalt. Jag tror att ni skulle må bra av att diskutera med en tredje person som kan se det utifrån.
Sen kanske ni får mötas lite halvvägs ibland? Om han inte vill baka, då tycker jag inte att du ska känna dig tvingad till det heller. Om *ni* ska spara pengar tillsammans, då borde det ju innbära ni verkligen gör det tilsammans.
Om han slår knut på påsarna går det ju inte att återanvända dem och det kostar pengar.
Låt bli att göra allt. Sluta helt enkelt. Om du verkligen älskar honom älskar du ju den inkompetente person han är och om han ställer krav på att det ska sparas och fixas, då får han ju se till att börja jobba.
Skriv upp bruksanvisningar på hur du tycker att allt ska göras. Gå över listan, vilka av dessa är faktiskt viktiga? Varför? Varför ska såsen göras just på det sättet? Prioritera vilka grejer är viktiga att göras på ett visst sätt (t.ex pga hygien). Resten måste han få en chans att fixa på ett sätt som han vill.
Men i grund och botten hänger allt på att du faktiskt slutar göra allt. Det blir en konstig och skitig omställningsperiod men kanske värt det?

#32   Hanna_B
2005-01-09 22:18:04

Jag knyter också ihop påsar innan jag stoppar dem i frysen...

För att man älskar varandra, måste man väl inte nödvändigtvis bo ihop precis hela tiden?

Jag tänker vara precis lika pessimistisk som förra gången det här dök upp, och säga att eftersom han hittills inte lärt sig av att bo ihop med dig så kan han förmodligen inte lära sig av att bo ihop med dig. Acceptera att du sköter allt hemma, eller flytta isär på ett tag.

#33   pixie
2005-01-09 22:22:02

Om det ska köpas nån kokbok så tycker jag han själv kan införskaffa den.

#34   Hanna_B
2005-01-09 22:55:10

Det där med att lära sig se.

_Det lär man sig inte så länge det finns någon annan som ser åt en._

#35   Mary-Marie
2005-01-10 18:46:39

Att flytta isär ser jag inte som ett seriöst förslag, av flera skäl: Vi bor i Stockholm, vet ni hur bostadssituationen ser ut? Vi skulle vara tvugna att sälja vår lägenhet, och det skulle aldrig gå ekonomiskt med två hyror. Vi är under existensminimum redan. Dessutom, som sagt, så älskar vi varandra och hushållsarbetet är ju en väldigt liten grej i ett förhållande. Alla har NÅGOT de bråkar om...

Att knyta knut på påsen: nej det gör inget om allt som ligger i påsen ska tinas och användas på en gång. Men är det sånt man naggar lite i taget på (som baljväxter, t ex), så måste man ju byta påse efter första gången.

Lemur: Det finns olika sätt att göra sås. Vissa är dock definitivt inte trevliga och resulterar i slemmiga mjölklumpar...

Angående ekonomi: vi HAR gemensam ekonomi och det fungerar utmärkt. Vi har aldrig varit oense om pengar.

#36   Karl Astrid
2005-01-10 19:03:37

Alla kan väl för fan moppa ett golv. Skulle jag säga att jag inte kan så är det för att smita undan :), precis som jag tror att han gör.

#37  Två frågor Bengt Eurenius
2005-01-10 19:21:34

Jag ska ställa två frågor som ingen annan verkar ha ställt:
1) Vad är han bra på? 2) Vad gör han under sin "fria" tid?
I min erfarenhet är inte att "sätta i händerna" eller i detalj instruera nåt särskilt bra sätt. Det man lär sig av är, tyvärr det man själv gjort fel (eller rätt), instruktioner gör lätt att motivationen att göra något själv sjunker kanske ända ner till golvet. Fast ibland måste man ju förstås ändå ge någon beskrivning eller instruktion, men ändå: så lite som möjligt.

Jag kommer att tänka på för många år sen när jag i ett praktikarbete hörde en diskussion mellan några män där ämnet var "hur man på lättaste sätt slipper hjälpa till med disken". Man kom fram till att man skulle erbjuda sig hjälpa till, men se till att det inte blev riktigt bra gjort (matrester kvar osv), så att frun övertog diskandet med orden "det är bättre att jag gör det själv". *Leende*, jag hoppas förstås att det inte är så just här.

#38  Mary-Marie Kerstin
2005-01-10 19:39:14

Mitt råd:
Printa ut denna diskussion och be honom läsa den.

Och en egen erfarenhet:
För några år sedan bodde jag tillsammans med en kille som var lika usel på hushållssysslor som din kille verkar vara. Hans mamma hade också gjort allt, och när han flyttade hemifrån så åkte hon hem till honom och skötte hans tvätt!!! Helt otroligt... Så när vi flyttade ihop kunde han ingenting. Han förstörde flera av mina dyra klädesplagg. Han diskade oljig disk i kallt vatten. Han "lärde" sig aldrig laga mat - men han kunde minsann laga sin favoriträtt. I och för sig var han väldigt ohändig över huvud taget - det var jag som borrade upp hyllorna i väggen, kopplade in tvättmaskinen och programmerade videon.

Till slut insåg jag att det var ohållbart att göra allt. Jag gav honom helt enkelt ett val: Antingen betalar han mig lön för mitt arbete, eller så lär han sig att sköta ett hushåll.

Nu blev det varken det ena eller det andra, för jag tappade liksom respekten mer och mer för honom och till sist gjorde jag slut. Man tänder inte på att vara morsa till sin pojkvän.

#39   Hanna_B
2005-01-10 20:49:46

Du säger att hushållsarbetet är en liten del i ett förhållande? Jag vet inte det ja. 5, 10, 20, 30 år. Särskilt om man får barn ihop. Livet består mest av vardag...

#40  Bengt Eurenius Hanna_B
2005-01-10 20:50:56

Det slår mig hur männen diskuterade hur man slipper "hjälpa till med" disken. Alltså uppenbart vems ansvarsområde det var.

#41   Mary-Marie
2005-01-11 15:09:01

Bengt: 1)Väldigt mycket. Han är en väldigt intelligent, bildad och kreativ person. 2)Jag vill inte gå in på detaljer om det, men han har många intressen, mest åt det kulturella hållet.

Kerstin: Det skulle vara rätt löjligt om han betalade mig "lön", iom att vi har gemensam ekonomi. Och du behöver inte oroa dig, jag värdesätter i första hand andra saker än hur duktig man är att jobba i hushållet.

Hanna B: Vi har varit ihop i många år nu, och jag älskar vår vardag ihop. Vardagen består till rätt liten del av hushållsarbete. Det är ju kanske ett par timmar om dagen, resten är annat.

#42  Mary-marie pixie
2005-01-11 15:21:55

Men då har du gjort valet alltså, det spelar ingen roll för dig att du är städerska/morsa/ mattant åt din man och att han vägrar lära sig nånting.

Du går in i en försvarsposition av er "perfekta relation" och "perfekta man" och säger att allt är jättebra nu, att städningen bara är "ett par timmar om dagen" och att det inte gör nått och att det inte betyder nått alls egentligen.

Ett par timmar om dagen ( som blir 1000 h på ett år) som du skulle kunnat ge dig själv istället för att passa upp.

Här får du stöd av alla och råd men du verkar inte vilja/våga göra det som krävs för att en förbättring ska ske, så då finns det väl ingen ide att vi ger dig mer råd, eftersom allt redan är så bra? Du letar små invändingar som att det är svårt att sätta på en klämma på matfryspåsen, det är det itne, är det det som är det viktiga egentligen?

Sista rådet, om du inte vågar för att du inte har någon annan att ty dig till annars, odla relationen med släkt och vänner innan du gör nått så du inte är beroende socialt av din man också. Så, det var det sista rådet.

Vill du och orkar du ta striden för förändring eller, ser du det här forumet som bara ett ställe att få lätta på ventilen istället inför din man som inte bryr sig om din kritik?
Det tycker jag är ett fullt sätt att utnyttja folks tid, då kunde du varit ärlig till att börja med och säga att det var det du ville, få beklaga dig lite.

Hoppas allt ordnar sig ändå för jag tycker inte du förtjänar det, nu handlar det om att du ska ge dig själv den respekten att du inte själv förtjänar det och att du tar dig modet att göra nått åt det.

#43  pixie Hanna_B
2005-01-11 15:56:29

Jag tycker det är fullt tillåtet att bara lätta på ventilen, även om man inte vill eller orkar åstadkomma någon förändring i sitt liv just nu.

#44   Mary-Marie
2005-01-12 19:31:26

Pixie: Jag reagerar självklart negativt när jag får höra att jag ska lämna min karl. Det tar jag inte som ett seriöst förslag, utan som "slagordshojtande". Det är iofs vanligt på internet, har sett det i många forum, att om ngn pratar om ett problem i relationen säger väldigt många "gör slut" direkt. Kanske för att man får en ensidig bild av förhållandet.

Jag tror dock du har missuppfattat min situation. jag gör inte allt i hushållet. Två timmar om dagen är alltså totalt, hans jobb och mitt. Jag gör, olika i perioder, mellan 65 och 85% av hushållsarbetet, uppskattar jag.

Jag är definitivt intresserad av råd, men bara om uppdelning av hushållsarbete, inte om andra saker (typ "flytta isär"). Jag känner mig kränkt av de som sagt så, och av dina insinuationer om att jag är "beroende" av min sambo.

JA, jag har ett förhållande jag är mycket lycklig i. Jag kan inte ljuga om det. Trots att jag är feminist älskar jag en man som inte delar på hushållsarbetet. Jag tycker att det är förjävligt att han inte gör det, och vill ändra på det.

#45  Klart du inte skall lämna din kille Alvunger
2005-01-12 20:06:24

och jag tycker att det är bra att du reagerar och vill förändra situationen. Men jag är ledsen, jag har lite svårt att "förstå" problematiken. För mig är det nämligen totalt oförståeligt hur man kan vara så dålig på hushållsarbete så man väljer att lämpa över det på sin partner. Alltså måste det vara hans "seende" det är fel på, inte viljan? För är det så att han lämpar det på dig av ren lathet så tycker jag faktiskt att det är dags att börja fundera på göraslutteorin. Ingen vill väl vara tillsammans med någon som visar en så lite respekt och ser en som en hushållerska? Men jag utgår ifrån att det inte är så och att han faktiskt inte KAN. Nej, men kan man inte så får man lära sig. Alltså: lär honom. Jag antar att du tycker det känns "förnedrande" för både dig och honom att du skall instruera honom, men om man inte kan så är man ju beroende av att någon visar! Det är inget konstigt med det! Och det är väl bra mkt mer förnedrande både för honom och för dig om karln inte ens vet hur man skurar golv? Dig för att du måst göra det åt honom. Honom för att han inte kan sköta sig själv och hemmets hygien. Har han ett jobb? Klarar han av det? Då kan han nog klara av det här också, det är ingen vetenskap, men svårt för den som inte har renlighetstänket.

Dammsuga och moppa: Om det är så att han dammsuger och moppar slarvigt så finns ingen annan råd än att be honom göra om det. Hela golvet. Då tar det så lång tid och blir så jobbigt så nästa gång tror jag han flyttar på soffan direkt istället för att tvingas göra det en andra gång. Regel: allt som kan flyttas skall flyttas! Och har han svårt att själv avgöra när vattnet skall bytas, skippa moppen och använd vit trasa (som man gjorde förr :0)). När trasan är smutsig skall vattnet bytas och trasan vridas. Snart infinner sig seendet för hur smutsigt vatten ser ut, och moppen kan flytta tillbaka igen (för att skura golv med trasa är jobbigt, jag har gjort det massor av ggr.)

Diska: Alla kan väl diska, men alla kanske inte är lika noggranna med hur rent det skall vara. Se till så att han alltid diskar när det är riktigt mkt lampor igång och ljust ute så att han ser. Inför enkla regler. Tregångsregeln. Varje pryl skall diskas och sköljas tre ggr. Oftast är det inte så smutsigt, vi vanliga dödliga som vet hur man diskar klarar det nog på ett varv, men har man dåligt seende på vad som är rent och skitigt (som din kille verkar ha) så kan man behöva göra det fler ggr för att sen lära sig se skillnaden på helt ren och "ren" men flottig tallrik. Diskas det fel i diskmaskinen så kan en enkel lapp ovanför fungera: Alla hål neråt.


Laga mat: Det är inte lätt att laga god mat, men är han ingen kock och inte har öga för det, måste han verkligen göra lyxiga såsen då? De dagar han lagar mat kan ni väl äta makaroner och falukorv, p-mos och köttbullar, etc. Man måste inte göra allt från scratch. Och ni kan göra dealen att han lagar i veckorna och du på helgerna så får ni lite lyx på helgen. Och då kan han ju med fördel vara med när du lagar maten, medan du bara talar om hur du gör? "Nu när jag reder såsen så häller jag först mjöl och vatten i en shaker istället för att hälla mjölet direkt, då blir det inga klumpar". Lite husmanstips under tiden.

Tvätta: Gör dealen att du sorterar och han tvättar (så förstörs inga kläder), tumlar/hänger, stryker och viker in. Lite orättvist till en början, men sen när han lärt sig så får ni ju jämka så båda gör lika mkt el kör varannan gång.


Detta är ju saker som sker mest hela tiden och som man väl måste lära sig. Men ni måste ju inte köra igång alla dessa regler på en gång. Börja med något av det och arbeta er framåt. Lägg upp en plan! Du säger att det inte är ett företag, och nej det är det inte. Men varför hålla hushållsarbetet som nåt mystiskt som inte får planläggas o diskuteras? OM han inte gör sin del, och det INTE är utav ovilja eller lathet, så är denna diskussion både nödvändig och relevant.

Jag har alltid varit lat och min mor o far fick göra allt åt mig. När jag flyttade hemifrån KUNDE jag alltså inte, och det är mkt jag fortfarande inte kan och gör fel på så folk skrattar åt mig. Planeringssinne i matlagningen har jag inte, knepen kan jag inte (jag shakar t ex inte mjölet, jag häller det rätt i för jag orkar inte bry mig, men så bor jag själv också). Men jag tycker att ni två skall diskutera fram en renlighetsnivå som känns okej för er båda. Skall det t ex moppas varje gång ni dammsuger? Skall mattorna alltid piskas? Hur ofta skall gardinerna tvättas? Är det ok med smulor på bordet efter frukost, eller skall det genast bort? Vilka områden i lägenheten är det viktigast för er att det är rent i? Far du eller han mer illa av ett smutsigt badrum än ett smutsigt sovrum? Prata om allt det där, lägg upp en plan och se tillsammans till att det funkar så båda är nöjda! Och om han tycker att det känns som att du behandlar honom som ett barn när du skriver lappar och instruerar... so what? I denna bemärkelse ÄR han ett barn! Skulle man säga så första dagen på ett jobb? "Nä, berätta inga regler, säg inte hur jag skall göra, du daddar mig när du ger min instruktioner". Hemmet kan mkt väl ses som ett företag. Det är den plats där man skall leva, skratta, umgås, gräla och älska. Det är där man skall koppla av, det är där man skall sova, det är där man skall spela spel, det är där man bygger mycket av sin relation. Och lite städundervisning kan man väl ta, om det är det enda pris man måste betala för att få ha en underbar relation? Du säger att detta är i princip det enda problem ni har. Bra! Då har ni en bra kommunikationsgrund för att lösa det också!


Hoppas du fick lite inspiration av mina tips!

Hälsar en som aldrig var nere i tvättstugan i sitt förra samboskap och som inte fick skäll för det och som fick lära sig tvätta the hard way och fortfarande inte vet hur man hänger tvätt eller stryker. Tumlarn är min vän.

#46  mary-marie pixie
2005-01-12 20:09:50

Jag har bara gett seriösa förslag. Mitt synsätt kankse inte passar dig, men bara för det måste det inte vara oseriöst.

Du skriver att du är kränkt för att jag skrev att du är beroende socialt av din sambo. Jag ser det som att alla är beroende av alla de umgås med i nån form eller annan, att vara beroende socialt av nån måste inte vara negativt som du tolkar det. Jag menade alltså inte att du är ett offer på nått sätt som du verkar ha tolkat det. Människor i allmänhet är beroende av sociala relationer, av andra människor, speciellt om det är någon man bryr sig mycket om. Det var av omtanke jag skrev och jag tog det osäkra före det osäkra, det kunde ju ha varit så att du inte hade några "socialt skyddsnät" utanför din man för att städningen tog så mycket tid, hur skulle jag kunna vetat att det inte var så? Som sagt jag känner inte dig och kan bara ge råd och råd har du fått.

Hanna_B har rätt i att det är klart att man ska få lätta på ventilen om man vill det..

Hoppas några andra råd om fördelningen har varit mindre stötande i all fall, jag ansträngde mig gav dig min tid och energi men det verkar inte ha uppskattats.

#47   Hanna_B
2005-01-12 20:11:48

Jag ser inte att någon föreslagit dig att "lämna din man". Däremot att flytta isär _på ett tag_, inlett av kommentaren att även om man älskar varandra kanske man inte måste bo ihop jämt. Det är tråkigt du känner dig kränkt av det, men det _är_ en smula svårt att be om råd kring en viss sak och begränsa vilken typ av svar man vill ha. Om du följer länken till tråden "I tvättstuga" ser du att jag skrev ungefär samma sak där i en liknande diskussion; beroende på att jag tror att en del män som kommer direkt hemifrån föräldrahemmet lär sig hushållsarbete när de blir tvungna för att de bor ensamma men inte annars.

Sen kan jag tycka att något svar du fått inte direkt andades respekt. Tyvärr är det vad man kan förvänta sig på nätet.

#48  Mary-Marie Greenfish
2005-01-12 23:18:59

Jag känner igen en hel del av din problematik. Jag tog upp min grabbs hemska diskvanor i tråden "tvättstugan" något. Han ser helt enkelt inte att det är smutsigt. Innan diskade jag åt honom, nu stoppar jag bara tillbaka den disk som inte är ren i baljan och så får han göra om det. Han har skärpt sig, anstränger sig mer första gången för att slippa göra om det. Däremot har han börjat bli lite kinkig över att jag fortfarande kollar disken efter matrester, men det får han allt ta ett tag till.

Jag fick rådet att inte flytta ihop med honom förrän han bott på egen hand ett tag. Han är något yngre än mig och bor fortfarande hemma i ett hus med diskmaskin (vilken lyx!). Jag kommer att följa det rådet, det känner jag själv, men tvyärr har du kanske ingen större nytta utav det. Inte heller vill man göra slut över en sådan sak. Fast ifall han inte börjar inse vad du faktiskt lägger ner, borde du ruska om honom något.

I övrigt håller jag med Alvunger, hennes råd är faktiskt väldigt bra. Kanske just för att jag fått det att funka med disken på det viset.

I övrigt så hjälpte min mamma mig att städa idag. Jag är sjuk och klarar inte göra för mycket flängande med dammsugare och liknande. Hon är faktiskt riktigt dålig på att diska, hon diskade en gryta som inte alls blev ren, men sen har hon ju också alltid haft diskmaskin. Pappa däremot gör allting dubbelt så rent som jag anser vara rent. Så könsbundet anser jag inte att det är. En del människor har helt enkelt fått det lite väl serverat ibland.

#49  Kallblodigt Sigrun
2005-01-13 16:03:59

Stoppa bommullstussar i öronen, sätt på skygglappar ---

Och låt honom fixa det på sitt sätt !

Med tiden blir han bättre, jag lovar.

#50   Mary-Marie
2005-01-13 23:02:22

Inga konkreta råd i denna tråd har jag direkt följt, men däremot har den fått mig att reflektera mer över mitt beteende. Jag är väldigt snabb och effektiv, plockandet och städandet hänger med i farten av vana. Så jag tror att en anldnng till läget är att han inte riktigt hinner med. När han kommer hem (är ofta borta på kvällarna)har jag oftast plockat undan allt och lagat mat redan, t ex. Så jag kör nu på att tvinga mig att inte slänga allt skräp jag ser, inte städa undan hela tiden, så får han chansen att göra sin del. Har inte jobbat länge nog på det för att det ska visa effekt, men vi får se...

Och denna vecka hade han en väldigt vällagad middag färdig när jag kom hem en kväll, mycket positivt! (och anledningen till att det rätt sällan är så är väl att jag nästan alltid annars kommer först hem och hinner göra mat innan han kommer)

#51   Mary-Marie
2005-01-13 23:06:14

...och just nu står han och städar upp i köket som jag fick TVINGA mig att låta bli när han inte var hemma i eftermiddags... Känns bra!

#52   Loka
2005-01-24 00:38:06

Har läst Mary-Maries inlägg här och kan känna igen mig på ett sätt. Min man är suverän när det gäller hushållsarbete. Det är när det gäller vår dotter det ställer till det. Han har inte haft rätta "blicken" som ni pratar om. Och jag har inte gjort så mycket för att förbättra saken tyvärr. Det går ju liksom inte att offra sitt barns välmående för att någon ska förstå. Sedan har jag inte velat tjata heller, jag har ju velat att han ska fatta själv vad som behöver göras.

Men nu har jag lämnat över ansvaret till honom. Han är föräldraledig, och vi har delat upp det så att den som är hemma även tar hand om hushållet. Jag kan inte hjälpa att känna en liten glimt av "nu får du minsann se hur det är". Han har nämligen varit lite handfallen tidigare, och inte klarat av att ta hand om vår dotter samtidigt som han t ex lagar mat, något som jag ju blev tvungen att lära mig ganska snabbt.

Till Mary-Marie: det handlar om att låta den andra upptäcka själv vad som händer om inte du gör allt. Min man hann aldrig märka att vår dotter var ledsen, för då hade jag redan tagit upp henne. Fortsätt låt bli att diska och städa! Lycka till

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?