feminetik.se feminetik.se

Just nu 30 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Könsroller, ett hinder för social interaktion?


Gå till senaste inlägget



#1  Könsroller, ett hinder för social interaktion? Kpunk
2008-12-05 14:13:32

Vill först säga att jag inte har några vetenskapliga belägg för följande påstående utan baserar det helt och hållet på egna erfarenheter och tankar.

Jag (biologisk man) har alltid haft mer tjejkompisar än killkompisar och trivs generellt bäst med att umgås med tjejer. Jag är heterosexuell och har aldrig haft några problem med att hålla isär vad som är en kompis/vän och vad som är en flirt/strul/partner. Ett mönster som jag ser går igen i nästan samtliga fall där jag skaffat mig riktigt bra tjejkompisar är en väldigt lång period där hon, och oftast i ännu större utsträckning folk runtomkring, förväntar sig att jag för eller senare så kommer (som man) att börja stöta på nämnda tjej.

Under denna ”förväntans” period är tjejerna oftast (detta är nu grovt generaliserat) mer tystlåtna, och håller gärna inne på sina åsikter, pratar inte så mycket om vad de tycker om etc. (man får liksom dra det ur dem nästan) istället är det jag som man som förväntas sätta dagordningen osv.

När man kommit förbi denna fas och tjejen inser att okej han kommer inte att försöka komma med en kärleksförklaring eller dylikt förvandlas de ofta till helt andra individer. De tar för sig på ett helt annat sätt och är inte alls lika ”rädda” för att visa skavanker eller säga något som blir fel. Osv osv. ja ni förstår.

En naturlig förklaring till detta skulle ju kunna vara att ju bättre man känner varandra ju mer vågar man öppna sig, och visst ligger det mycket i detta. Men jag kunde ändå inte släppa tanken på att väntan på eller rädslan för det sexuella initiativet gör tjejer till mer passiva. Så jag bestämde mig för att göra ett litet experiment. En liten lögn, tre små ord på krogen. ”Jag är gay” och vipps ser interaktionsmönstret helt annorlunda ut.

En liten lögn har i typ samtliga fall lett till att man kan hoppa över hela tramsfasen där jag som man måste bevisa att jag inte har några ”dolda intentioner” och konversationer går mycket lättare och är oftast mycket friare. (Ska sägas att jag efter några timmars experimenterande nästan alltid har sagt sanningen och förklarat att jag bara inte vill bli bedömd pga. förväntningar på min könsroll och att ingen verkar tagit illa vid sig, utan oftast reagerat positivt och förstående)

Min fråga är helt enkelt varför det blir såhär? Har jag rätt eller fel i mitt resonemang och om jag har rätt vad kan göras för att rätta till detta problem så att män och kvinnor lättare ska kunna umgås med varandra utan att förväntningar om sexuelltbeteende ska försämra interaktionen.

#2  Sv: Könsroller, ett hinder för social interaktion? Corona
2008-12-05 19:38:46

Jamen det där känner jag igen.

Blir skitbra kompis med bögpolare.

Men frågan är vad som händer om en tjej snackar med en kille och säger att hon är flata..?

Eller det vet jag - eftersom jag och mina kompisar har sgt det ibland för att slippa ragg.

"Får man titta på?"
Alternativt:
"Så sexigt"

Att vara flata är inte alls någon avslappnande grej för många heterokillar - tvärtom. Som om kvinnor alltid gör allt för att egga killarna.
Och om jag skulle säga att jag är nunna, gift, gravid frigid - det spelar ingen roll - allt är eggande - tyvärr.

Det enda som hjälpt är att säga att man är transa.
Först tror de inte på en men sen blir de äcklade och vill slå en.

#3  Kpunk Truthseeker
2008-12-05 20:35:59

Kul med en sån trådstart - just idag har jag funderat på samma sak, fast från andra hållet...
Jag, heterosexuell tjej, har alltid haft väldigt mansdominerade intressen och jobb, har lättare för att interagera med killar och hamnar oftare i killars sällskap än i tjejers. Detta är tydligare ju mer könsrollsformat sammanhanget är.
Är folk mindre könsrollsformade hittar jag vänner bland både tjejer och killar. Men det där utpräglade tjejiga personligheten har jag helt enkelt svårt att umgås med, oavsett om det är en tjej eller kille som har den. och i könsrollssammanhang är det mest tjejer som har den. Så jag hamnar bland grabbarna.

Men ju mer könsrollsformat sammanhanget är, desto mer vanskligt är det att interagera socialt med killar, som tjej. De har i början mycket svårt att se mig som något annat än potentiell partner eller potentiellt ute efter en partner.
Alternativ saknas liksom. (Jag tycker det är så fascinerande... herregud, killarna har aldrig tjejkompisar och tjejerna har möjligen en bögkompis, thats it... Helt apartheid...)
Om man föreslår någon gemensam aktivitet reagerar de könsrollsformade killarna med att genast anta att man stöter på dem. Och antingen blir raggsliriga tillbaka, eller nervöst svamlande om att de har flickvän för att sedan undvika en.

Jag undrar om det beror på att könsrollsformandet i sig definierar människor i första hand som könsvarelser. Den könsrollade tänker på sig själv först och främst som Man eller Kvinna, och kanske inte så mycket mer... Och identifierar man sig enbart med sitt kön kanske man har svårt att tänka på ett sätt som inte relaterar till sexuell aktivitet?

Jag har ju hängt i mer annorlunda kretsar längre tider, och där är det aldrig något problem. Man kan fråga killen bredvid om han har lust att hänga på och äta nåt, och han tar det inte alls som en raggningsfras, utan bara som en social grej. Vi är hungriga, och gillar att snacka, jamen då kan vi ju äta ihop? Whats the problem?
Det är väldigt avspänt.

Och jag tycker det verkar vara likadant i andra starkt nischade communities... och det enda dessa communities har gemensamt med varandra är att de skiljer sig starkt åt från mainstreamkulturen pga en gemensam intressesär intressen.
Dvs de definierar sig med mer specifika saker, och för dem själva betydelsefulla saker, än Man /Kvinna.
Då kanske social interaktion blir lättare över könsgränsen?
Vi har liksom så mycket större och intressantare saker gemensamt att den där könsskillnaden inte känns så viktig.
Men om man bara definierar sig som Man/Kvinna blir det ju gruppindelningen däremellan mer relevant.

Man kan tex se på hur det blir när dessa Män och Kvinnor ger sig ut och reser, tågluffar i Asien tex... då blir det plötsligt en ny indelning i Vi och Dem: Europeiska luffare och Lokalbor...
och då händer samma sak som i subkulturen. Könsindelningen blir mindre intressant. Möter den luffande Anders en luffande Johanna på tåget är det också helt avspänt och naturligt: de blir så glada att se en "frände", att de genast tar kontakt, och kan snacka goja, kan hänga några dagar i Bangkok ihop (och tom dela rum, helt platoniskt) utan att det automatiskt ses som en raggningsgrej...
De är samma människor, från samma könsrollsbesatta kultur som de var hemma, men isolerade ute i världen är de mer fränder på främmande mark svältfödda på social interaktion, än automatiska könsvarelser born to mate.

#4  #2 Corona Truthseeker
2008-12-05 21:10:02


Att vara flata är inte alls någon avslappnande grej för många heterokillar - tvärtom. Som om kvinnor alltid gör allt för att egga killarna.
Och om jag skulle säga att jag är nunna, gift, gravid frigid - det spelar ingen roll - allt är eggande - tyvärr.

Det enda som hjälpt är att säga att man är transa.
Först tror de inte på en men sen blir de äcklade och vill slå en.


LOL!

Näää, spela gay är ingen idé, det är nästan det värsta man kan göra. Säga sig ha pojkvän funkar inte heller (då tror de att man raggar efter en älskare - usch hon är den otrogna typen!)

Det enda som kan funka om killen får för sig att man raggar på honom är att säga som det är, att man inte stöter på honom, utan bara tyckte han var en kul prick och kanske ville hänga på oss när vi skulle bla bla bla...

För det allra, allra mesta (jag kan faktiskt inte komma på något undantag just nu...) reagerar killen med stor lättnad när man talar klarspråk.
Folk nojjar väldigt mycket över väldigt oväntade saker, och jag har upptäckt att även om man känner sig lite fånig när man uttalar det som man själv tycker är självklart - så uppskattar andra det enormt.
Att bara få korten på bordet. Bara en sån banal sak som att säga rakt ut att "Jag stöter inte på dig nu, men jag tycker du är rolig att prata med, så häng på å luncha om du vill"... folk blir bara glada och lättade av att slippa stå och undra Vad Vill Hon Egentligen...

Men det kanske bara funkar för mig?

#5  Kpunk MarianneK
2008-12-08 16:48:23

Jo, jag tror att du har rätt.

Ett skäl är nog att många tjejer får höra att de är taskiga om de "uppmuntrar" killar när de själva inte är intresserade. Att det inte är okej för dem att slappna av och prata fritt och vara glada - för då signalerar de tillgänglighet, vilket de inte "får" göra ifall de inte är tillgängliga.

Eller att de funderar på om de är intresserade av dig eller inte, och inte kan slappna av kring detta förrän de blir övertygade om att du inte är intresserad.

Gay-tricket verkar vara jättebra - jag skulle verkligen uppskatta en sådan tydlighet från killar (för det är det det blir, ett tydligt budskap om sexuellt ointresse). Fast om det sprids kommer kanske raggande killar att börja använda det för att de märker att det är ett sätt att få prata med tjejer utan att de har garden uppe, och då är det ju kört...

Ett annat sätt att lära känna varandra utan att det blir tolkningsproblem kan vara att inte umgås på tu man hand till en början. "Ja, visst verkar den filmen bra? Jag, Emma och Sanna tänkte se den på onsdag, vill du följa med?"

#6  Sv: Könsroller, ett hinder för social interaktion? Marulken
2008-12-08 21:57:53

Man kan säga till efterhängsna killar att man att är feminist - då sticker dom fortare än blixten, för kvinnors rättigheter är det mest avtändande som finns!

Annars kan man vara allmänt störig, för full, ful, ha för roligt, ha håriga ben, alltså vara ungefär som killar är, då är dom heller inte intresserade.

Bara några små tips i anti-dating djungeln...

Annars tar ju könsrollerna verkligen individen ur en, det gäller ju både män och kvinnor, men främst kvinnor som bara ska vara söta och nollställda. Man är betydelselös som person (om man ska vara kvinna), men det är ju bara som person man är viktig för en själv, så de kvinnor som går in i könsrollerna kan inte ha så höga tankar om sig själva.

#7  Sv: Könsroller, ett hinder för social interaktion? Blindalina
2008-12-09 14:53:12

att kvinnor ska vara (söta och ) nollställda! så sant!
man får liksom inte sticka ut ngtstans från trevligtjej-betesigsomförväntatochartigt-ramen.

#8  Sv: Blindalina Marulken
2008-12-09 19:42:25

Ja, verkligen, man ska vara så där TV4 sexig, lite lagom söt och menlös, utan åsikter, och tålmodigt lyssna på när tex Persbrandt eller nån annan självutnämnd guds gåva brer ut sina åsikter.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?