Fast doften har betydelse - inte för att jag vet om det stämmer i detta sammanhang - men om någon luktar gammal fylla en tisdagsförmiddag i min lilla ICA-butik - så nog tänker jag omedvetet alkoholist. Och om denne någon dessutom köper två Norrlands gulsd och ett paket Commerce utan filter så har jag min fördom klar.
Vissa människor luktar gammal svett, andra surt - som magsyra - och jag tänker en som inte älskar sig själv om den förste och stressad som tusan om den andre.
En granne hade så mycket (billig) parfym att trappan stank i en timme efter att hon gått ut - och jag tänkte att vad var det hon ville dölja?
En person som knappt använder parfym - men luktar gott ändå är en som jag attraheras av.
Och jag kan tycka att herrparfymer luktar ganska gott - har använt "herrdeodorant" ibland - och har funderat på vilka signaler det sänder ut.
I ett heteronormativt samhälle ska väl herrparfymen attrahera kvinnorna och kvinnoparfymerna attrahera kvinnorna - antar jag.
Vad får då kvinnorna att avstå från att skvätta på lite Hugo Boss på sig själva - medan männen borde dutta sig med Chanel no 5.
-
Jag letade upp artikeln i E24 - den första länken blev bruten - ska se om detta går bättre:
http://www.e24.se/mankvinna/stil/skonhet/arti…
-
Där står bland annat att:
Som en anonym investmentplacerare i London säger, att den som kokar kaffe och svarar i telefon tenderar att ha en blommigare doft, än den som sitter närmast chefen och skickas iväg på styrelsemötet i Paris.
Snarare handlar det väl om att den som luktar blommigt är en kvinna - och hon förväntas koka kaffe - och den som luktar sandelträ - som oftast är en man - som lättare avancerar - och får åka på styrelsemöte i Paris.