feminetik.se feminetik.se

Just nu 17 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

härskarteknikerna


Gå till senaste inlägget



#1  härskarteknikerna alice
2003-12-16 15:32:15

Det pratas ju väldigt mycket om dem i vissa forum. Men är det någon som kan berätta vad man ska göra när man blir utsatt för dem (i mitt fall just nu: förlöjligande och osynliggörande)?
Hur bemöter man dem och hur värjer man sig från klumpen i magen som nu vägrar lämna mig?

Det här är människor som inte läser genus, som skiter fullständigt i om jag säger "nu använder du en härskarteknik"... Så slutar det med att jag lämnar diskussionen för att jag mår så himla illa av det. Och så vinner de. Jaha? Vad har jag för nytta av att kunna peka på dem när jag inte vet hur de ska bemötas?

#2  fråga Anna
2003-12-16 17:45:09

Min lärare var inne på det där för några veckor sedan. En av härskarteknikerna är att använda sig av "svåra" ord, som fördummar motparten när den inte förstår. När man pratar med en person som använder sig av denna överlägsenhet och använder sig av (långsökta?) invecklade resonemang, logik och svänger sig med fina ord, så sa min lärare att det bästa sättet faktiskt är att fråga vad denne menar.
Genom denna härskarteknik önksar dessa personer ofta att deras fina ord och obegripliga resonemang ska räcka för att avskräcka den andra från att argumentera emot, och att ställa sig "dum" genom att visa att den inte förstår vad han menar. Men det är precis vad man ska göra - fråga: "Vad menar du med det egentligen?", eller "Kan du förklara för mig exakt vad xxx betyder?", "Jag vet inte om jag uppfattade dig rätt, kan du ta det en gång till så att jag hänger med?" och så ska man plocka upp ett litet block och en penna, se allvarlig ut och notera allting som personer säger. Detta för att göra hnom lite ställd, och samtidigt nervös. Förhoppningsivs ska detta sätt avväpna de som svänger sig med överlägsen attityd och "fina" (svåra) ord.
Det var vad min lärare sade i alla fall, har inte provat detta sätt själv ännu.

#3  jag brukar fråga el säga till.. Josefine Alvunger
2003-12-16 18:05:12

.. om jag känner mig förlöjligad så brukar jag försöka säga det. "är det med flit som du gör dig löjlig över mig? om så är fallet, tycker du att det för diskussionen framåt?" Om jag märker att ingen frågar mig o osynliggör så brukar jag försöka påpeka det "Jag vet att du inte märker det, men jag är faktiskt här och jag har en åsikt i ämnet. Skulle det vara intressant att höra den? Eller tycker du att det är mer intressant att lyssna på din egen röst?" Klart man inte alltid är så otrevlig, det beror ju på hur "allvarligt" det känns. Förlöjligande är det vanligaste. Att nån fnissar åt en, himlar med ögonen, söker ögonkontakt med en annan manlig i rummet o gör miner. Då brukar jag säga det. "Du kanske inte tror det, men jag märker faktiskt att du gör dig lustig över mig. Hur förväntar du dig att jag skall ställa mig till det? Tror du att jag tycker att det är kul? Förstår du att jag blir kränkt?" Eller det värsta, det som gör mig galen, det är när någon använder sig av "lugna dig, bli inte hysterisk" när jag inte ÄR hysterisk. När jag ställer en fråga, höjer rösten det minsta för att göra en poäng. Det är en tydlig härskarteknik, när någon vill trycka ner mig o få mig att känna mig osäker. Inte mkt är värre för en kvinna (mig), än att bli kallad hysterisk. Det är en grov förolämpning, för män är ju så "rationella o logiska". (vill påskina det genom att kalla mig hysterisk) Då brukar jag försöka förklara det, men det är svårt. Det brukar sluta med att jag blir förbannad. Typ "nej men om jag inte kan yttra mig eller göra en poäng genom en känsloyttring utan att bli kallad hysterisk så är det ingen mening att vi diskuterar alls. Du har nog mer utbyte av väggen bakom mig, om det är ett bollplank du söker och inte en reflekterande tänkande individ. Snacka med den."

Dock alice, så har jag aldrig sagt till nån "nu använder du en härskarteknik". Jag säger bara vad jag märker/uppfattar att de gör, och frågar om de märkt att de gör det och om de gör det med flit, och ber dem att i såfall sluta med det för annars känns sammanhanget obehagligt och onödigt för mig, inte mig värdigt. t ex diskuterade jag med två manliga vänner för två helger sen, ämnet var porrfilm i bakgrunden under en manlig träff bland de chefer som arbetar på samma nation som jag. Jag var jädrigt upprörd när jag fick veta att nationens förtroendevalda män hade en p-rulle i bakgrunden på deras årliga tackfest för nationens pengar. Nu skall jag inte diskutera det här dock. Grejen var att de båda blev väldigt upprörda o skulle försvara denna företeelse. Och då hamnade vi där. Båda talade med höga röster, upprörda i snabbt tempo. lassade argument på argument o väntade inte in mig eller lät mig svara. till slut blev jag förbannad o sa ifrån. sa helt enkelt "nu frågade ni mig vad jag tyckte o så spenderar ni tiden med att med hjälp av höga röster överrösta mig o inte släppa in mig så att jag inte kan försvara vad jag tycker, o sen säger ni "det är lustigt att du inte har några bra svar på detta" Jo jag HAR bra svar, kan ni tänka er att lugna er lite och släppa in mig? Annars kan jag gå så kan ni förklara för varandra varför porr är bra på denna sammankomst, för min åsikt efterfrågas inte ens, fast ni låter påskina att ni vill veta den". Första reaktionen var att den ena blev sur "nä men kom inte med det som ursäkt att jag som man har grövre röst"... så tittade jag på honom och sa "nej det är inte min ursäkt, men har ni alls lyssnat på mig den senaste halvtimmen? hur förväntar ni er att jag skall kunna bryta in?" Varpå han sa "nej det har du helt rätt i. Ok då tar vi det lugnt. lägg fram dina argument." O jag fick i lugn o ro säga "ett...två... tre" o så bemötte de "ett...två...tre". Så det går att lösa en sån sits, men man får nog försöka vara tydlig med hur man anser att en diskussion på allas villkor skall gå till, samt hur man inte accepterar att man behandlas.

#4  hm alice
2003-12-16 18:47:20

Ja, det är bra råd. Men många är svårapplicerade på internet tyvärr. Det går inte att säga till "direkt" och nu när jag försökt göra som du säger hittar jag ett mail från en tjej på listan:
"jag har faktiskt ingen lust att läsa om era personliga problem" ungefär. Så är det kört liksom...

#5  ahaaa... Josefine Alvunger
2003-12-16 18:57:55

fattade inte att det var på internet...

du menar en diskussionslista där inlägg är förlöjligande alternativt osynliggörande av dig?

#6  ja alice
2003-12-16 20:56:08

alltså på en lista så pratar två män "över huvudet" på mig, om mig. typ: "det är ingen idé att du försöker, hon är hopplös :)" - "jag vet men jag kan inte låta bli, man vill ju inte låta henne få sista ordet". fast de _vet_ att jag läser mailen! jag blir jättekränkt av det här. de svarar också ofta mina långa seriösa politiska inlägg (obs alltså ej om genus i detta fallet) med bara "tönt" eller "såna som du borde inte få gå lösa". alltså ignorerar mina argument helt. vad gör man? blandar jag överhuvudtaget in könsaspekten blir flera tysta observatörer upprörda: "jag vill inte lägga mig i alltså men det där är faktiskt fånigt".

känner mig helt lost. hur ska man tänka för att få styrka i en sån här situation?

#7  Häng inte upp dig på internet diskussioner Michael Lundahl
2003-12-18 10:44:29

Jag har debatterat i över 5 år på nätet. Internet - eller skrivna medier över huvud taget - är egentligen förbannat dåligt som diskussionsforum. Språkmässigt går det mesta av nyanserna helt förlorade och om man vill vara tydlig med det man menar får man ofta skriva så långa inlägg att folk tappar intresset... eller så måste man slå till med en bred storslägga och det får oftast folk att skaka på huvudet.

Dessutom använder folk förbannat fula trick på ett nätburet diskussionsforum. Osynliggörandet och förlöjligandet du pratar om är inte begränsat till dig som kvinna. Det är väldigt vanligt förekommande på alla diskussionsforum. Jag själv råkar ofta ut för det.

Det hela bottnar i två saker: 1) Nätet är anonymt. Man kan göra så gott som vad som helst och komma undan med det. 2) Människor vill inte erkänna sina egna fel och brister.

Säger jag till dig att du har fel i något som kommer du inte att vilja tro på det. Du kommer att slå ifrån dig. Och samma sak gälle rmig... och alla andra. Ingen vill få sina felaktigheter skrivna på näsan. Därför utnyttjar människor nätets anonymitet för att slå tillbaks mot meningsmotståndare på alla sätt de kan. Osynliggörandet och förlöjligandet är två sådana sätt. Det du beskriver att de säger i stilen "Jaja, du behöver inte bry dig för det är ändå bara hon/han..." har jag fått i nyllet bra många gånger (även på feministiska forum).

Nätets anonymitet gör också att du aldrig, ALDRIG, kan stänga in någon i en verbal hörna. Vad du än gör när du ger dig in i en diskussion, gå aldrig in i den med förutsättningen att den är något man kan "vinna". Du kommer bara att bli så förtvivlad som du är nu.

Du har ditt sätt att se på det hela. De har sitt. Du kommer inte att kunna ändra på det, åtminstone inte över nätet. Ingen kan det. Under mitt över halvdecennium som jag har debatterat på nätet är det ytterst få tillfällen då jag hört någon säga att de ändrat åsikt på grund av det jag skrivit. Resten... typ 99.9% av alla svar från oliktänkande är allt från "Näe, jag tror fortfarande du har fel" till "Jaja, det är Lundahl... bara att ignorera".

Sådant är nätet...

#8  Ignorerad... JoeHill
2003-12-18 12:54:39

...på nätet?
Starta en egen sida.
Funkar ju utmärkt för Josefine.

#9  Näe... Michael Lundahl
2003-12-18 16:06:06

...att stampa iväg som en grinig unge och tycka "Nu leker jag med min egen boll för ni är dumma" är inte alltid så värst skoj. Men ändå... ibland måste man släppa taget om diskussioner för sin egen sinnesfrids skull. Ibland måste man svära för sig själv och tycka "Korkade djävla idioter" och lämna diskussionen åt sitt öde. Man förgås annars.

#10  Precis Annica
2003-12-18 18:21:28

Delta bara i diskussioner som ger dig nåt. Ställ krav på dig själv vilka du vill diskutera med - ödsla inte tid på att tjata med idioter (såvida det inte roar dig förstås). Stay cool. Så ska du se att de står där med lång näsa.

#11  tack alice
2003-12-22 18:47:35

Det är mkt sant Michael. Även om jag faktiskt fått en man att dra tillbaka sina texter från Sourze för att jag "fick honom att inse att han var ute och cyklade" (jag fick ett förlåtbrev också). Jaja, man lever för dem stunderna men visst, man måste också fatta att det oftast är lönlöst.

Nu var det en krånglig situation eftersom de jag diskuterade med är mitt gamla "kompisgäng" så det blir svårare att avfärda + de som fortfarande hänger har väl lojalitetsissues med varandra och så. Tack ändå för generellt bra råd.

Nu blir det jul!

/a

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?