feminetik.se feminetik.se

Just nu 25 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Insemination!


Gå till senaste inlägget



#1  Insemination! Sinderella
2006-09-15 12:09:43

Jag dömer på intet sätt de kvinnor som begår insemination för att bli gravida, vare sig de handlar om lesbiska par eller hetero, bi, homo eller asexuella kvinnor.Längtan efter barn kan vara otroligt stark, kvinnor har en biologisk klocka och det är både hederligare och ur smittosynpunkt säkrare att inseminera på sjukhus än att ragga upp någon på krogen eller finlandsfärjan bara för att bli gravid.

Jag undrar, mest av ren nyfikenhet vad ni som har inseminerat säger/Kommer att säga till era barn när de börjar fråga efter den biologiska pappan? Jag menar, inseminationsbarn kan ju ha samma nyfikenhet på sitt biologiska ursprung som adoptivbarn, så jag tror inte att frågorna kommer ENBART för att vi har en stark Kärnfamiljsnorm i vårt samhälle.

Åter igen, jag dömer inte alls den som har inseminerat, men personligen skulle jag välja ett annat alternativ om jag i framtiden vill ha barn utan att leva i kärnfamilj.Jag skulle på internet eller i någon tidning annonsera efter en man som kan tänka sig att donera spermier privat, sedan skulle jag utföra inseminationen själv hemma (hivtest innan är en självklarhet förstås).Anledningen till detta är att jag skulle vilja att spermadonatorn var närvarande under barnets uppväxt, att barnet hade ett namn och en bild på sin pappa och fick träffa honom då och då även om jag hade huvudansvaret.Naturligtvis måste det finnas 100% tillit mellan parterna i en sådan här överrenskommelse.Men man kan väl få hjälp av familjerätten redan under graviditeten att skriva ett kontrakt om sådant som hur ofta pappan ska träffa sitt barn, om han ska bidra ekonomiskt eller inte, arvsrätt eller inte m.m

Jag läste en artikel i mama (ja,jag läser mama och vägrar skämmas för det)om ett lesbiskt par som skaffat barn med en man på detta vis , och alla tre var utomordentligt nöjda med situationen.Barnet verkade inte må dåligt av upplägget (det kan man självklart inte veta enbart av en artikel, men det var det intrycket jag fick)


Jag tror inte alls att ett barn måste växa upp med både en mamma och en pappa i sin närhet för att må bra.Men för de av mina vänner som växt upp utan en närvarande pappa i vardagen är det en stor skillnad mellan de som aldrig någonsin fått ett livstecken från pappan, inte ens har ett namn eller en bild på honom och de som fått kort och presenter till jul och födelsedagar, pratat i telefon ibland och brevväxlat med honom.
De som tillhör den senare kategorin har mått bättre.

Det är anledningen till att OM jag skulle inseminera skulle göra det som jag beskrev ovan istället för att åka till Dannmark och göra det på klinik.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?