feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Ibland önskar jag att jag var lesbisk


Gå till senaste inlägget



#1  Ibland önskar jag att jag var lesbisk CalinaS
2005-08-01 14:01:57

Ibland önskar jag att jag vore lesbisk. Jag vet många som känner på samma sätt, bland annat min mamma. Nu har det även poppat upp ett par pop-låtar där sångerskan framför just detta önskemål.

En undersökning i SvD idag visar att det kommer att ta tvåhundra (200!!!) år innan ett heterosexuellt par blir lika jämställdt som ett homosexuellt par. Då är det inte konstigt att en annan ibland bara tänker: Gud vad skönt det hade varit att vara lesbisk!

Varför kommer de här känslorna ibland att en vill vara lesbisk, trots lappar på kylskåpet för jämn arbetsuppdelning och feministiska samtal kring matbordet?

- Lesbiska par strävar medvetet efter att vara mer jämlika

- Många lesbiska är feminister

- Frånvaro av sociala och biologiska skillnader

är tänkbara anledningar till denna (min) avundsjuka. Kanske är det i synnerhet den sociala skillnaden som jag romantiserar för jag tänker mig att om jag har en kvinnlig partner så kommer denne att ta hand om mig när jag är sjuk och tycker synd om mig själv, gå och plocka för att göra det mysigt samt steka pannkakor för att vara gullig. Det är bara det, vad hände med min feministiska ståndpunkt när jag ser på min potentielle flickvän på det här sättet?

Min mer allvarliga fråga: Hjälps man åt i dagens hushåll eller är det så att männen bara hjälper till?

(Obs! Läs med humor! Jag tar inte upp debatten om att de homosexuella ännu idag måste slåss för sin sak, blir diskriminerade, utsatta för hatbrott, kanske utfrysta utav nära och kära osv. Det är bara min naiva bild utav ett lesbiskt förhållande där naturligtvis även bråk och tjafs existerar)

#2  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk JoeHill
2005-08-01 14:26:34

Hmm..
jag läste också SVD artickel idag och fastnade för att tydligen är homosexuella mäns arbetsfördelning i hemmet ganska jämn pga att ingen av dem (om de nu bor som par) vill göra hemarbete...???

Frågan blir då:
Är det ojämt i heteropars arbetsfördelning för att där 'vill' en partner göra hemarbetet (oftast kvinnan)????

#3  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk udd
2005-08-01 19:31:14

En liten parentes i sammanhanget är att Bloodhound Gang redan 1996 släppte låten "I Wish I Was Queer So I Could Get Chicks". Även sångare sjunger alltså om det, och de började för länge sedan. ;)

#4  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk millae
2005-08-01 20:38:47

Ju, det har ju skrivits en del om de politiskt lesbiska, som valt sin sexuella läggning av politiska skäl. Så CalinaS, du kanske ska joina? Det kan bli hur bra som helst. :)

#5  CalinaS qatt
2005-08-01 21:43:28

"Varför kommer de här känslorna ibland att en vill vara lesbisk, trots lappar på kylskåpet för jämn arbetsuppdelning och feministiska samtal kring matbordet?"

Har du verkligen samtal och en planerad arbetsfördelning för att det ska bli jämnt hemma hos dig? Verkar som himla massa jobb.

#6  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk LittleSparrow
2005-08-01 23:05:53

*sjunger glatt på "i wish i was a lesbian" ;P*

#7  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk ufpopen666
2005-08-02 09:55:21

Mmm, jag kan ibland vara avundsjuk på dem som inte tvingas tvångsmatas med alla regler och praxis om hur man ska vara och hur en relation med en annan människa ska fungera, inte bara beroende på kön utan också ålder och social ställning.

Och det gäller inte bara de som p g a sin sexuella läggning är dömda till ett liv utanför normen, utan också de som aldrig uppfattar den.

#8  om/när jag önskar att jag var ihop med en tjej Evon
2005-08-02 10:56:22

så lutar jag mig tillbaks med tanken på min kompis och hennes tjej som bråkar minst lika mycket/lite om hushållssysslor som jag och min kille gör... ;-) det kan ju vara en klen tröst, men samborelationer eller relationer överhuvudtaget är helt enkelt inte easypeasy, oavsett vilka som är inblandade. alla individer är ju olika.

men visst spelar kön/genus roll för ens relationer, dels pga att relationerna tar plats i en samhällelig kontext som ser ut på ett visst sätt. men VILKEN roll kön/genus spelar i varje specifik relation är nog inte självklart däremot.

#9  #5 CalinaS
2005-08-02 11:05:00

Tack qatt, men så illa är det faktiskt inte! Det handlar nog mer om yttre förväntningar och att andra i min omgivning inte är feminister/lika feministiska vilket medför att jag blir den elake som ställer krav. Men inte hemma, utan bara av andra.

Jag tror att det kan finnas en viss frihet att gå in ett förhållande som inte följer normen på samma sätt som ett heterosexuellt förhållande gör. Man har inte stämpeln i pannan och inga tvångsmatade regler. Istället för att vara en man och en kvinna som bor ihop, så är man två individer som samsas, gör det man är bäst på och kompromissar om resten. Oavsett förhållandet är heterosexuellt eller homosexuellt, så har vi alla fördomar att slåss mot och olika hinder att ta oss över.

Min sambo skulle jag inte byta ut mot allt smör i Småland. Och det bästa av allt är att det är hans person jag älskar! Jag hade fallit som en fura för honom oavsett ålder, kön eller social ställning. Så kanske är det det politiska ställningstagandet som attraherar mig? Jag joinar glatt kören * I wish I was an lesbian, vissla, vissla, vissla*

#10  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk Zeppe
2005-08-02 19:57:30

apropå: http://www.sylvia.se/content/question.asp?ite…

=)

#11  CalinaS wintermute
2005-08-02 23:38:31

Jag tror jag har en tänkbar lösning: http://www.angelfire.com/tx5/dadyes/sp.html

#12  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk CalinaS
2005-08-03 09:59:45

*haha*

#13  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk JerkerJansson
2005-08-09 12:15:47

Det förekommer ganska mycket våld också i samkönade relationer. Se till exempel:

http://www.roks.se/kvinnotryck/kt2_02_lesbisk…

Jag tror att det är en myt att homopersoner skulle vara mer jämställda än heteropersoner.

Dels är det en grov förenkling att tro att patriarkala processer inskränker sig till den heterosexuella relationen. Både kvinnor och män deltar i spelet. Att båda är av samma kön minskar inte deras deltagande.

Dels är det viktigt att inse att även om många män är överordnade många kvinnor, så lever de flesta av oss i relationer som bygger på kärlek, respekt och samhörighet. Utan att ha någon statistik till stöd skulle jag gissa att det finns fler heterosexuella relationer där mannen tar större delen av den traditionellt kvinnliga positionen eller som lever någorlunda jämställt (ett litet ämne i sig: Är jämställdhet att vara lika varandra eller att fördela sysslorna så att båda är nöjda?) än det finns samkönade relationer överhuvudtaget.

Sannolikheten att hitta en jämlik relation skulle då vara större om du söker bland det andra könet än inom ditt eget. Simsalabim.

I verkligheten är det lite annorlunda. Jag känner många par som har det bra tillsammans, men det kräver mycket arbete. Min erfarenhet är att den relation jag lever i nu har varit den tuffaste att få till, samtidigt som den är den mest jämlika och jämställda jag har levt i. Tidigare relationer har varit mer som räkmackor för både mig och kvinnen. Vi har struttat på i traditionella spår, utan större konflikter. Men så har de tagit slut rätt snabbt.

Män är överordnade i samhället. Vi har mycket att tjäna på att allt är som det har varit. För att stiga år sidan krävs det ett visst mått av medvetenhet och en hel del känslomässig utveckling. Välj rätt råmaterial, bara, så fixar det sig.

Ursäkta att jag är lite dryg i tonen. Kan inte låta bli.

#14  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk JerkerJansson
2005-08-09 12:20:46

Och din egentliga fråga:
Jo, många delar sysslorna i hemmet. Hos oss är jag, mannen, huvudansvarig för barnen och matlagningen, min fru är mer karriärsinriktad. Hon sköter tvätten och driver ekonomin. Mycket delar vi ansvaret för, men vi tycker att det är enklast att hålla isär grejer, det blir mindre konflikter så.

Vissa grejer följer traditionella mönster, dels är jag mer intresserad av till exempel vedhuggning, grillning och snickrande, dels har jag mer kunskap om vissa manliga prylar och även styrkan som krävs. Men såna grejer blir problem först när någon börjar kännna att det blir tråkigt.
Vilket händer.

#15  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk elisa
2005-08-09 12:53:57

Har ett arv. Arvet är att min mamma var hemma med mig hela min uppväxt och pappa drog in stålarna. mamma lagade mat, tvättade osv, pappa fixade trädgården, lagade trasiga cyklar osv. Detta arv påverkar mig idag, jag har svårt att ens se det ojämlika i mitt förhållande eftersom det så länge varit min norm. Dock, handlar det ofta om mig. Jag tar inte för mig. När min man frågar om jag kan fylla på bensin medan han hänger tvätten, kryper en obehaglig känsla fram av osäkerhet. Med små steg går det framåt, mycket tack vare min mans delaktighet och vilja att förändra. Men mitt arv stretar emot, jag tycker det är rätt jobbigt att lära mig verktyg, hur bilen fungerar, att få smuts under naglarna...

#16  What's the buzz? Alkonost
2005-08-12 13:05:54

Hitta dig en flickvän. Behöver det vara svårare än så?

#17  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk Sari
2005-08-12 14:46:17

Jag arbetar med mig själv i min relation att inte tänka "jag ska säga till honom att diska" utan räkna m att han klarar av att tänka den tanken själv (vilket jag vet att han gör). Men jag tror att bara det faktum att han är man gör att jag inte tror att han tänker så. Jag vill bli kvitt den tanken, att inte lita på att min partner tänker på hushållsarbete oxå.

Undrar om jag hade blivit det i ett lesbiskt förhållande? El om jag hade tänkt likadant, o likt förbannat fått oroa mig för att jag tog på mig en "kvinnoroll"..

#18  #1 Kire
2005-08-14 19:55:46

Ja, det gör jag också, men det är lite svårt att åstadkomma....
År för feg och lat för att slåss för en operation...

#19  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk plommon
2005-08-15 13:16:09

*poppar doktor kosmos' "lesbian wannabe: jag är kåt av ideologiska skäl"...*

Allvarligt, så är det en tanke som slagit mig många många gånger. Jag har önskat att jag var lesbisk. Speciellt när jag träffat en tjejkompis som allt bara är så enkelt, bra och tufft med.

#20  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk memma
2005-08-15 19:35:43

Att vara lesbisk är ingen lätt tillvaro. Litet ojämlikhet i hemmet är en bagatell jämfört med alla de problem som en lesbisk läggning medför.

#21  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk Ephemeer
2005-08-15 20:52:20

Hmm.... homosexuella är per definition jämställda, eftersom inga av skillnaderna kan attributeras till kön. Däremot finns det verkligen inget som säger att arbetsfördelnings är jämn eller att förhållandet är jämlikt på något annat sätt. Det blir vad man gör det till, utan att kunna skylla på eller påverkas av kön. Vad skönt på det sättet.

#22  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk JerkerJansson
2005-08-20 00:19:34

Kan inte skillnader i en homosexuell relation hänvisas till kön? Jag tycker det. Kön är inte fråga om biologiska realiteter. Kön är överordnandet. Och underordnandet. Varför skulle ett bögpar vara fria från idéer om manlighet. Varför skulle ett lesbiskt par vara det?

Patriarkatet verkar genom oss alla.

#23  Doktor Kosmos-låten nollgradig
2005-08-24 13:07:37

plommon: Vad är det för Doktor Kosmos-låt?

#24  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk kilgore_trout
2005-08-24 13:12:49

plommon har redan svarat i inlägget :)

Det är alltså låten "lesbian wannabe" från skivan "Ett enkelt svar" av Doktor Kosmos.

#25  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk udd
2005-08-24 14:50:55

Men alltså Bloodhound Gang, som jag tipsade om, är väl ändå bättre än Doktor Kosmos?

Men för att åtminstonde göra en tillstymmelse till att tillföra något. Letssingit.com är jättebra för att leta reda på låtar, jag sökte på "ideologiska skäl" och fick napp direkt. Underlig text förresten...

"Hon smeker mej långsamt i hallen
Jag står under hennes befäl
Det snurrar och bultar i skallen
Jag är kåt av ideologiska skäl
Vi pratar Butler, Greer och Solanas
Och andra som får oss att se
Ett nytt universum kan anas
Och jag vill så gärna resa i det
Hon stryker min haka och frågar:
Är du homo eller bi?
Jag svarar, fast jag knappt vågar:
Nej, men jag vill bli
Vi kysser varandra och knullar
Och skiter i all poesi
Vi rockar och bollar och rullar
Jag är en lesbian Wannabe"

#26  JerkerJansson Ephemeer
2005-08-24 15:35:29

"Kan inte skillnader i en homosexuell relation hänvisas till kön? Jag tycker det. Kön är inte fråga om biologiska realiteter. Kön är överordnandet. Och underordnandet. Varför skulle ett bögpar vara fria från idéer om manlighet. Varför skulle ett lesbiskt par vara det?"

Skillnader i en homosexuell relation kan inte hänvisas till kön därför att samtliga i relationen har samma kön. Per definition. Man kan inte hänvisa variationer till en faktor som inte varierar.

Kön är en fråga om biologiska realiteter. Den socialt konstruerade biten kallas för genus. Underordnandet och överordnandet är inte könet, utan könsmaktsstrukturen.

Homosexuella par är inte fria från idéer om tex. manlighet, men eventuella skillnader i beteende som uppstår i och med denna manlighet är inte beroende på att de har olika kön.

#27  Ephemeer JerkerJansson
2005-08-25 00:19:24

Så kön är bara biologi för dig? Då är det kanske meningslöst att vi pratar med varandra, men jag gör ett försök.

Jag menar att anledningen till att vi har föreställningar om kön är att de är mekanismer för under- och överordning. Patriarkatet använder kön för att skapa maktstrukturer. Ditt biologiska kön spelar visserligen in i vilken position du får i samhället, men det har alltid gått att till viss del bryta mot detta. En kvinna kan få makt, kan bli professor, men måste då bete sig som en karl. Hon måste förklä sig, i någon bemärkelse bli transexuell.

Det behövs ur ett sånt perspektiv inte två människor av olika "gender" för att få två människor med skillnader i "genus". Jag vill gå så långt att könet är det första och primära antagandet om skillnad, den ursprungliga sorteringsprincipen.

Inte ens den biologiska komponenten i kön är en realitet. Det finns fler än två kön. Läs "Myths of Gender" av Anne Fausto-Sterling, till exempel.

Min huvudpoäng är att det inte finns någon gräns mellan genus och gender. Påståendet att det finns två biologiska kön stämmer inte. Kanske kan vi skaka fram ett halvdussin genetiska uppsättningar idag, vad vet jag. I en framtid kanske ännu fler, det du talar om är ett kulturellt antagande om en biologisk realitet, beroende av tid, rum och plats.

#28  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk olaberg
2005-08-25 01:05:09

Jerker: Du talar om ett syfte, som om viljan att underordna föregår särskiljandet. Har jag förstått dig rätt?

Utveckla gärna, för den iden om avsiktligt underordnande förstår jag inte alls.

#29  JerkerJansson Ephemeer
2005-08-25 01:38:16

"Så kön är bara biologi för dig? Då är det kanske meningslöst att vi pratar med varandra, men jag gör ett försök."

Nej, det är inte meningslöst. Du kanske lär dig något på köpet.
Kön är bara biologi. Det är inte något "för mig". Det följer av definitionen av ordet.

"Jag menar att anledningen till att vi har föreställningar om kön är att de är mekanismer för under- och överordning."

Jag skulle vilja se dig bevisa det.

"Det behövs ur ett sånt perspektiv inte två människor av olika "gender" för att få två människor med skillnader i "genus"."

Eftersom gender är den engelska översättningen av svenskans genus så är ditt påstående ett motsägelse. Det behövs alltid två människor med olika genus för att få två människor med olika genus.

"Inte ens den biologiska komponenten i kön är en realitet."

Jo. Det är en realitet, eftersom kön endast innebär den biologiska komponenten.

"Min huvudpoäng är att det inte finns någon gräns mellan genus och gender."

Självklart finns det ingen gräns mellan genus och gender eftersom orden betyder samma sak på olika språk. Däremot finns det en skillnad mellan kön/sex och genus/gender. Kön är det biologiska könet och genus är det sociala "könet".

"Påståendet att det finns två biologiska kön stämmer inte."

Varför tar du upp det? Är det någon här som har påstått att det bara finns två biologiska kön?

"I en framtid kanske ännu fler, det du talar om är ett kulturellt antagande om en biologisk realitet, beroende av tid, rum och plats."

Nej. Skillnaderna mellan könen är biologiska realiteter oavsett kulturella antaganden. XX är skiljt från XY oavsett kultur.

#30  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk JerkerJansson
2005-08-25 02:54:16

Ursaäkta. Jag blandar ihop sex och gender, naturligtvis. Jag använder begreppen genus och gender så sällan eftersom jag tycker att de är meningslösa. Misstaget gör min text meningslös. (Om du inte byter ut ordet gender mot sex.)

Jag kan ändå svara.

För det första. Lyssna på dig själv.

"Kön är bara biologi. Det är inte något "för mig". Det följer av definitionen av ordet."

Menar du att din definition av kön, som jag inte vet vad den går ut på eftersom du inte redovisar den, gör könet biologiskt? Att språket har en sådan kraft?

Jag kan inte bevisa någonting. Vill det inte heller. Det är omöjligt.

Du kanske föredrar begreppet genus för det socialt konstruerade könet, men det är ett val som du gör. En danssteg i språkspelet. Men många andra pratar just om två komponenter i könet. En biologisk och en social/kulturell.

Inom socialkonstruktivismen föredrar man att använda begreppet genus för den socialt konstruerade delen av könet. Men jag menar att det inte finns någon gräns mellan de två delarna. Allt vi kan tala om är vår tolkning av verkligheten. Vi hänger som trasdockor mellan antagandet om en biologisk verklighet och insikten om att vi ständigt skapar verkligheten. Det är det som är så häftigt med att vara människa.

Hur kan du veta vad som är biologiska realiteter? Jag vet det inte. Inte biologer eller medicinare heller. De flesta av dem är fullt medvetna om att de arbetar med teorier, med approximationer som möjligtvis närmar sig verkligheten, men som inte _är_ verkligheten.

Biologin är i sig en kulturell konstruktion.

Det är en grov förenkling att påstå att kön bara är en biologisk variabel. Kön är biologin filtrerad genom kulturen. Kön är en idé om våra kroppars betydelse. X och Y är vår tolkning av det biologiska könet. Bara valet av bokstäverna är en kulturell handling. Idéen om gener, ärftlighet och det innehåll vi skänker dem är kulturella handlingar.

Att det sen kanske finns en materiell verklighet är en annan sak. Jag tar emot mig när jag faller. Jag gråter när jag slår mig. Men var gränsen går mellan den och den sociala verkligheten är omöjligt att säga.

Om du påstår att kön är en biologisk realitet, är den realiteten stabil över tid och kulturer? Har alla som har givit det biologiska könet andra tecken, andra symboler och ett annat innehåll än vi haft fel?

Läs gärna till exempel min vän Ulf Wideström:
http://www.algonet.se/~ulfwid/kondial.htm

(Och anledningen till att jag sa att påståendet om två biologiska kön inte stämmer är just att ett homosexuellt par, mycket väl kan besta av två människor som genetiskt sett är av olika kön eller en gång har varit det. Du skrev att de inte kunde ha olika kön.)

#31  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk Tabris
2005-08-25 04:10:57

Det är nog lätt för heterosexuella par att fastna i att kvinnan gör mer än mannen i hemmet och där detta är någonting som är oönskat... tjejen finner inget nöje i att diska, dammsuga osv men gör det ändå, för att det måste göras... inte för att det ger henne tillfredsställelse på något plan.

Hemma hos min mamma är det hon som sköter ekonomin och hennes partner som lagar all maten. Hon diskar dock. Städning och trädgårdspåtning sköts gemensamt. Det är helt enkelt så att han gillar att laga mat, hon gör det inte, men ställer upp och diskar för att hushållsarbetet skall vara mer rättvist. Hon har ett ekonomiskt sinne och verkar gilla att sitta och peta i sifferkolumner, han har det inte... osv osv. Min mamma har aldrig varit av den bullbakande och pysslande sorten... hon gillar helt enkelt inte sånt. Det tycker jag är ok.

Jag däremot är väldigt förtjust i "traditionellt" kvinnliga sysslor... laga mat, baka, sticka, sy, pyssla... jag gillar även att diska, tvätta och stryka kläder... det är meditativt på något sätt... avstressande... som golf ungefär... att stå på drivingrangen och slå ut boll efter boll.

I en relation med en kvinna känner jag inte samma "skam" över det... det är ok att jag är som jag är oavsett vad det nu beror på. Min erfarenhet är iofs väldigt begränsad... men vi var två individer som helt enkelt gillade att baka och pyssla och dona och ha oss.

Har ännu inte hittat en heterosexuell man som är lika intresserad av dessa saker som jag. Möjligtvis laga mat och baka... men diskandet och dylikt känns mer som något som görs pga dåligt samvete för att fördela "bördorna" jämnare... för att det helt enkelt skall vara så att i ett jämställt förhållande delar man hushållsarbetet lika.

På nått sätt känns obalansen i hushållsarbetet tydligare då eftersom att det ändå inte blir jämt fördelat... medans killen kan leva i illusionen att vi gör minsan lika mycket i hemmet... vi är jämställda och bra.

Jag vet inte vad mitt pysslande och donande och fixande kommer ifrån, det är då inget jag blivit itutad hemma, eller lärt mig omedvetet därifrån... det känns heller inte som en obstinat revolution och frigörelse från min mamma, någon form av avståndstagande.

Jag gillar det jag gillar helt enkelt och ser mig inte som ett offer för patriarkatetshjärntvätt om hur en kvinna bör vara.
Ändå skäms jag ibland för att det... just för att en del av jämstäldheten anses vara att dela hushållsysslor lika...

Men borde det inte kunna vara så att var och en gör det den tycker är kul... om båda tycker att någonting är kul så gör båda det tillsammans eller alternerar... och om båda tycker någonting är tråkigt så delar man upp den sysslan rättvist?

En del av vad feminism innebär för mig är rätten att leva sitt liv hur man vill ( utan att skada andra givetvis, bla bla) utan begränsning av vilket kön man fötts till. Det borde även ge mig rätten till att diska och dona hur mycket jag vill utan att känna att jag sviker kvinnokampen och är ojämställd och hjärntvättad.

#32  JerkerJansson Ephemeer
2005-08-25 09:24:42

"Menar du att din definition av kön, som jag inte vet vad den går ut på eftersom du inte redovisar den, gör könet biologiskt? Att språket har en sådan kraft?"

Definition av kön: Endera av de olika biologiska rollerna vid fortplantning.

Sedan är det olika om man vill tolka biologisk roll som givare av genetisk variation (~6 kön), variation i könsorganen (~3 kön) eller givare av könscell (~2 kön) eller något annat. Det är i vilket fall en biologisk variation.

Om du inte på något sätt påvisar att anledningen till att vi har föreställningar om kön är att de är mekanismer för under- och överordning så betraktar jag påståendet som ren spekulation.

"Hur kan du veta vad som är biologiska realiteter? Jag vet det inte. Inte biologer eller medicinare heller. De flesta av dem är fullt medvetna om att de arbetar med teorier, med approximationer som möjligtvis närmar sig verkligheten, men som inte _är_ verkligheten."

Jag kan observera skillnaden i rollen i fortplanting mellan t.ex. mig och min flickvän. Den är väldigt tydlig. Det är ingen teori, och det är ingen approximation.

"Om du påstår att kön är en biologisk realitet, är den realiteten stabil över tid och kulturer? Har alla som har givit det biologiska könet andra tecken, andra symboler och ett annat innehåll än vi haft fel?"

Kön är en biologisk realitet ja. Den är stabil på kort sikt, men på lång sikt är det möjligt att människoarten har muterat.

"Och anledningen till att jag sa att påståendet om två biologiska kön inte stämmer är just att ett homosexuellt par, mycket väl kan besta av två människor som genetiskt sett är av olika kön eller en gång har varit det. Du skrev att de inte kunde ha olika kön."

De kan inte ha olika kön. En homosexuell relation definieras som en relation mellan två människor av samma kön - oavsett hur många kön det finns, eller på vilket sätt kön definieras.

#33  Sv: Ibland önskar jag att jag var lesbisk JerkerJansson
2005-08-25 14:11:13

Definitioner:
"Kön är våra föreställningar om skillnaderna mellan män och kvinnor."

Jag anade att vi skulle hamna här. Men jag har i alla fall fått fundera på ett par grejer.

Du har all rätt att framhärda i att se kön som enbart en biologisk variabel, men
om du ska röra dig i feministkretsar, det här är väl ett sånt ställe, ska du nog skaffa dig en lite större förståelse för hur feminister använder begreppet kön och hur begreppet kön används i stort. En bra början kan vara att läsa Nationella sekretariatet för genusforsknings skrift "Kön eller genus?" eller varför inte den korta genomgången av ämnet i utredningen "Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål" (SOU 2005:66).

#34  JerkerJansson #33 Ephemeer
2005-08-25 15:09:40

Jag skulle precis säga samma sak till dig. Det är svårt att diskutera med folk, feminister eller inte, om de hävdar logiska motsägelser, som att personer i homosexuella förhållanden kan ha olika kön.

Jag känner mig trygg i min användning av begreppen kön och genus, eftersom de alltid fungerar då jag rör mig i feministkretsar.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?