feminetik.se feminetik.se

Just nu 15 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Genusvetenskap - ideologi eller vetenskap?


Gå till senaste inlägget



#1  Genusvetenskap - ideologi eller vetenskap? Mattias
2004-04-27 11:54:37

Helt klart är väl iallafall att många genusvetare är feminister och många feminister är genusvetare. Man kan väl jämföra med relationen mellan nationalekonomi och liberalism.

Några frågor: Hur avgör man villka teroier inom genusvetenskap som är riktiga? Är det empiriska undersökningar eller någon sorts hermeneutisk process som skiljer bra teorier från dåliga? Finns det några teorier som i stort sett alla genusvetare håller för sanna? Kan någon ge något exempel på en sådan i sådanna fall?

Har genusvetare en dold ideologisk agenda (i så fall feminism)?

Anledninen till att jag frågar är att det ofta antyds att det är så. Jag undrar vad ni feminister tycker. Dessutom är jag nyfiken på hur man verifierar (falsifierar) teorier inom genusvetenskap.

Jag har förstått det som att det finns ganska starka kopplingar till literaturvetenskap. Därmed antar jag att man använder sig av någon slags hermeneutisk metod. Problemet är bara att jag aldrig riktigt lyckats förstå hur denna metod fungerar. Hur skiljer man bra teorier från dåliga?

#2  hör ihop Emma
2004-04-30 15:51:50

Genusvetenskapen bygger på den feministiska ideologin, t ex att könet är en social konstruktion. De ogillar de biologiska aspekterna som avfärdas som biologism och ett uttryck för patriarkalt förtryck. Svaren på sina frågor har de redan, eftersom de utgår ifrån att de sitter inne med sanningen och väljer material därefter. Jag anser att det helt och hållet handlar om ideologi. de marxistiska forskare som idag är verksamma arbetar på liknande sätt. Det finns inget större utrymme för falsifiering av teser á la Popper kriterier, därför kallar jag det icke-vetenskap eller dålig vetenskap. Ett tips: Läs Popovas bok om genusforskningen, hon visar att den i många fall inte lever upp till de allmäna kraven på objektivitet och intersubjektivitet.

mvh Emma- trött på genus

#3  Ser också genusvetenskapen... Fredrik L
2004-04-30 18:49:10

...som en ickevetenskap.

mvh fredrik - också trött på genus

#4  Genusvetenskap Josefine Alvunger
2004-05-03 16:10:37

Nu har jag ju läst snart 85 p genusvetenskap, samt en hel del extra litteratur för att jag är en genustönt som tycker det är kul och jag känner mig lite manad att svara.


"Hur avgör man villka teroier inom genusvetenskap som är riktiga?"
- "man" avgör inte det. Det är upp till varje student att själv avgöra om den anser att en teori verkar rimlig eller inte, om du nu menar "vilka teorier man tror på". Jag har läst en väldig massa teorier som jag inte alls köper. Mitt intryck av genusvetenskap är att den egentligen behandlar debatter. Dvs, vi går tematiskt igenom olika områden och diskuterar de teorier som framlagts. Vi läser såväl framlagda teorier som kritik mot dem. Inom genusvetenskap finns inget "denna teori är rätt". Lika lite som jag antar att det finns i litteraturvetenskap, samhällsvetenskap, kulturgeografi...


"Är det empiriska undersökningar eller någon sorts hermeneutisk process som skiljer bra teorier från dåliga?".. Ja det är ju också en personlig värderingsfråga. Men som sagt: det jag lärt mig är dels teorierna själva naturligtvis, men även hur man angriper och kritiserar en teori. Det är inte heller alltid teorier som framläggs och kritiseras, utan väldigt ofta forskningsresultat el slutsats i rapporter, böcker, avhandlingar. Vad som kan sägas är ju naturligtvis att en "teori" som inte har en genusmedvetenhet är en "dålig" teori - eller snarare kan diskussionen gå "Här ser du att XX har kommit fram till att kvinnor inte är intresserade av politiskt arbete i kommunen eftersom dessa närvarointyg visar att endast en kvinna varit närvarande och 14 män" (Jag hittar på fritt.) Kritiken mot detta skulle då kunna vara; jaha, men har XX en genusmedvetenhet; dvs dessa möten ligger alla kl 17 på vardagarna och vi vet att det främst är kvinnor som hämtar barn från dagis. Ett ganska naivt exempel, jag vet, men jag försöker hålla det på en enkel nivå.

"Finns det några teorier som i stort sett alla genusvetare håller för sanna? Kan någon ge något exempel på en sådan i sådanna fall?" Jag tror att en hel del skulle köpa genuset naturligtvis, som myntades av Gayle Rubin 1976 (kan ha fel på årtal här). Många anser också att Hirdmans genussystem är väl utarbetat. Möjligtvis också Butlers heteromatris.

"Har genusvetare en dold ideologisk agenda (i så fall feminism)?" All kunskap om människor är politisk. Jag vet inte vad du menar med "dold" heller - är genusvetare mer dolda i sin feminism än ickegenusvetare? Iallafall: jag tror inte det är alls ovanligt att genusvetare är feminister. Skillnaderna är dock stora, det har då inte rådit direkt konsensus under de seminarier jag varit på.


"Jag har förstått det som att det finns ganska starka kopplingar till literaturvetenskap. Därmed antar jag att man använder sig av någon slags hermeneutisk metod. Problemet är bara att jag aldrig riktigt lyckats förstå hur denna metod fungerar."

Njae, här håller jag inte med vad gäller litteraturvetenskapen. Hur menar du? Hermeunetik - ja, genusvetenskap innehåller en hel del hermeunetiska metoder. Dvs det är inte ovanligt att forskare utmanar vad man upplever är övervärderade kvantitativa metoder. Hermeunetik - det handlar ju främst om förståelse. Att forskaren själv skall tränga in i intervjupersonernas berättelser och upplevelser. Ungefär. En stor skillnad mellan genusvetenskap och övriga discipliner vad gäller dess metoder (som jag upplevt iaf) är att genusvetare *betonar* forskarens ideologiska utgångspunkt och livssituation, till skillnad från övriga som verkar anta en objektivitet. Genusvetare framhåller ofta sin subjektivitet (som jag menar att alla har) och försöker använda den i sin forskning, samt ifrågasätta sina resultat. Det är alls inte ovanligt att genusvetare beskriver hela metodprocessen, vad personen känt, vad den tror har gynnat eller missgynnat forskningen. Detta anser jag är otroligt positivt inom genusvetenskapen. Det är rent bullcrap att försöka hävda en objektivitet och tro att ens person inte påverkar forskningen och därmed forskningens resultat.

#5  Tips Josefine Alvunger
2004-05-03 16:19:41

Läs Women writing culture av Ruth Behar. Och då specifikt kapitlet: ”Writing lesbian ethnography” av Ellen Lewin. När jag läste det kapitlet skämdes jag något enormt. Man skall vara försiktig med vilka man tillskriver en politisk agenda och vilken forskning man kallar objektiv.

#6  Josefine Fredrik L
2004-05-03 22:55:00

Vi har ju ett exempel i Carin Holmberg.

#7  Josefine Weowe
2004-05-03 23:36:22

Jag undrar vad du menar med att "[a]ll kunskap om människor är politisk". Menar du att all kunskap kan användas för politiska ändamål är allt frid och fröjd; men menar du att all kunskap är avhängig av ideologi får jag lov att protestera. Det skymtade även öppet en kritik av objektiviteten i ditt inlägg, vilket leder mig till undran: anser du att objektiv kunskap är möjlig?

#8  Tack Josefine Mattias
2004-05-04 02:31:18

för det väldigt utförliga svaret. Lite frågor:

"Det är upp till varje student att själv avgöra om den anser att en teori verkar rimlig eller inte, om du nu menar "vilka teorier man tror på"." Det är väl alltid upp till var och en ur moralisk synpunkt vad man vill tro på. Men för att kalla något för vetenskap ska det väl finnas något sätt att kontrollera att teorin har med verkligheten att göra? Det som kallas vetenskaplig metod. Teorier om patriarkala strukturer, kvinnlig underordning, eller mannen som norm, varför ska jag tro på dessa? Gör en person som förnekar manliga strukturer (är detta ens en teori inom genusvetenskapen?) något misstag. Eller är hans åsikt lika god som någon annans?

Är det så att det inte finns några teorier som är "rätt"? Jag läser mest fysik själv och för mig känns det rätt främmande. Möljigtvis kan jag jämföra med filosofi, som jag läst lite. Där finns teorier som känns vettigare än andra. Men jag skulle inte kalla filosofi för vetenskap. Det är tveksamt om filosofer producerar någon kunskap om verkligheten.

Tack för dina exempel på genusteorier. Tyvärr är jag dåligt insatt i vad de innebär. Någon som har lust att försöka föklara någon av teorierna? Jag kanske borde läsa någon bok i ämnet...

"All kunskap om människor är politisk." -Detta kan du väl ändå inte mena? På vilket sätt skulle vår kunskap om cellens uppbyggnad vara politisk? Du kanske menar all kunskap om människan ur ett humanistiskt perpektiv. Finns det då ingen objektiv kunskap? Vad är i så fall poängen med humanistisk forskning.

Jag vet inte riktigt vad jag menar med "dold". Jag antar att jag tänker på hur det ibland läggs fram: att genusvetare utåt låtsas hålla på med vetenskap och ta fram objektiva teorier, men i själva verket har de politiska mål och anpassar teorierna därefter. Men om jag tolkar dig rätt så är det självklart att teorier är kopplade till ideologi och att det ändå inte finns någon möjlighet att vara objektiv.

Slutfrågan blir: tycker du att politiker och institutioner ska ta hänsyn till genusteorier. I så fall, varför?

#9  nix A
2004-05-04 22:34:41

"Finns det då ingen objektiv kunskap?"

Inte enligt postmoderna forskare iallafall.. Och som det ser ut nu är det den postmoderna diskursen som verkar gälla på de flesta högskolor och universitet i västvärlden.

#10  Weowe Josefine Alvunger
2004-05-05 01:06:00

Jag undrar vad du menar med att "[a]ll kunskap om människor är politisk". Menar du att all kunskap kan användas för politiska ändamål är allt frid och fröjd; men menar du att all kunskap är avhängig av ideologi får jag lov att protestera. Det skymtade även öppet en kritik av objektiviteten i ditt inlägg, vilket leder mig till undran: anser du att objektiv kunskap är möjlig?


I sin renaste form är ingen kunskap objektiv oavsett - eftersom en människa alltid har skapat den, ställt frågorna, valt urval, tolkat resultaten. Är all kunskap avhängig av ideologi? Beror sig lite på hur man definierar ideologi naturligtvis. Vi tenderar att definiera ideologi som allt som avviker från "normen", "sunda förnuftet", "hur allt är och borde vara", "rådande ordning". Dvs alla utmanande åsikter mot rådande system brukar kallas ideologi. Resten bara "är".

Är objektiv kunskap möjlig? Jag vet inte... Jag tror inte det. Inte när det handlar om människors beteende iallafall.

#11  Objektivt eller inte Mattias
2004-05-05 01:22:22

Ser man filosofiskt på saken så kanske det är så att objektiv kunskap, eller sanna teorier inte är möjliga att uppbåda. Detta innebär inte att alla teorier är lika bra, eller att man inte ska försöka att eftersträva objektivitet. Därför använder man sig av en vetenskaplig metod.

"Är all kunskap avhängig ideologi?" -Hur skulle man kunna avgöra det om påståendet är sant?

#12  Mattias Josefine Alvunger
2004-05-05 01:31:27

En minigenuslektion.

Hirdman (professor historia) identifierar två principer:
1. Könens isärhållande
2. Den manliga normens primat

Ettan behandlar då hur könen hålls isär, genom de egenskaper vi tillskriver resp kön samt de repressalier som tillfaller de som överskrider sina gränser. Det har också under lång period definierats i lagstiftning; t ex att kvinnor inte fick studera, rösta, arbeta. (Fortfarande så i vissa delar av världen.)

Tvåan behandlar det manliga överordnandet. Dvs att manligt värderas över kvinnligt, och således ser vi människor med manliga egenskaper i maktpositioner.

Kritik mot detta handlade bland annat om att Hirdman inte antar tids- och rumsvariabler, utan menar att tillstånden är konstanta.


Vad genusteorier gör är ju att försöka förklara hur manligt och kvinnligt skapas och tillskrivs olika egenskaper, samt vilka effekter detta må få. Genusforskning handlar INTE bara om kvinnligt, utan är lika effektivt (om man nu tycker det) vad gäller alla kön. Genusteori innefattar alla aspekter som skapar genus - såsom etnicitet, ålder, sexualitet, klass. Att endast ta hänsyn till kön räcker inte - det finns långt fler aspekter som påverkar hur människor agerar och bemöts.

Till exempel växte kritiken under 80-t mot vad som kallas vit medelklassfeminism. Då hade kunskap om kvinnors underordning producerats, men utan att ta hänsyn till etnicitet och klass. Man kom bland annat fram till att hemmet var ett fängelse för kvinnor, kvinnor arbetade mer än män där hemma, drabbades i karriären och fick ta allt barnansvar. Slutsatsen blev att kvinnor måste räddas från sina hem och att hemsituationen var förtryckande för kvinnor. (Tyckte alltså vit medelklass feminism) "Black feminism" kritiserade dessa antaganden med att påpeka att för svarta kvinnor var förhållandet det omvända. Hemmet blev en fristad, en borg, en räddande plats för svarta kvinnor i en rasistisk värld. Svarta kvinnor upplevde hemmet som den enda plats där de fick agera, besluta, vara sig själva. Det här är ett exempel på en feministisk debatt. Kvinnor med olika etniskt ursprung och klasstillhörighet har naturligtvis inte samma erfarenheter. Detta utmanade den ståndpunktsfeministiska hållningen att alla kvinnor hade något gemensamt i det manliga förtrycket - vilket då endast "gällde" för vita kvinnor eftersom de inte upplevde ett rasistiskt förtryck. För svarta kvinnor framhölls det etniska förtrycket som en långt "värre" faktor än det könsliga. Jag vet inte om detta gör dig klokare. Det jag vill visa på är att genusteori innefattar en mängd olika teorier om den mänskliga ordningen. Hur vi kategoriseras, påverkas och rangordnas.

Nej det finns inga teorier som är "rätt".


Ja, jag tycker att politiker och institutioner skall ta hänsyn till genusteori. Eller åtminstone ha ett genusmedvetande, vilket ju torde vara samma sak. Att vara medveten om det sociala könets konstruktion borde skapa en förståelse för de missförhållanden som detta skapas.

Ett vanligt exempel. Fröknarna (är det män el kvinnor, sug på den) på ett dagis i Gävle ville implementera ett genusmedvetande. De började videofilma sin verksamhet. De märkte att de log mer åt flickorna och att de utfärdade kommandon åt pojkarna, gav orders, medan de resonerade och diskuterade med flickorna. Man säger ju att pojkar mognar senare än flickor, även språkmässigt. Kanske inte så underligt om de mest omges av orders och kommandon. Alltså: en genusmedvetenhet kan påkalla uppmärksamhet till hur vi uppfostrar pojkar och flickor olika och vilka effekter det får. Snåla exempel nu, men du får hålla till godo, jag är trött och en aningen betrunken på alltför mkt rödvin. Iaf, kort sagt, om människor lär sig ta hänsyn till att vi faktiskt behandlar könen olika, från dag ett, kan de också få förståelse för hur och varför könen tenderar att fungera och reagera olika.

#13  Maskulinitet Josefine Alvunger
2004-05-05 01:33:03

Läs t ex Robert Connell som arbetar med maskulinitetsteorier. Boken finns på svenska och är faktiskt riktigt intressant och bra.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?