Det är mycket vanligt kvinnor fantiserar om att utnyttjas sexuellt och ofta även om att våldtas. Detta ser man tydligt om läser sexnoveller på nätet, om man sexchattar med kvinnor, och det finns också forskning som visar detta.

Vad beror detta på? Är det biologiskt eller beror det på något sätt på hur samhället ser ut?

Är det problematiskt ur feministisk synpunkt? Kan det inte uppmuntra män att tänja på gränserna för det tillåtna även i verkligheten?

men jag tror du till att börja med missförstår begreppet "jämställdhet". Det är grundläggande jämställdhet dvs att man ser den andre som en jämställd människa vars rättigheter man har respekt för som menas, inte att man som människa inte ska kunna uttrycka sitt psyke eller känsloliv på olika vis, inklusive sexuellt, människor är ju komplexa. Sexualitet handlar lika mkt om psykologi som ngt annat, eller existensiella saker, eller självuttryck, drömmar, känslor, och vår kultur eller värderingar och tankar. Man kan ju fantisera om vad som helst mera som ett uttryck av funderingar, känslor eller ja, fantasier.
Riktigt övergrepp ( alltså känslan av) är däremot ngt mera själsligt tomt, asexuellt och psykologiskt traumatiskt, alltså inte ngt positivt eller experimentellt.
Feminister menar väl att man ska försöka ge folk möjlighet att vara människor, oavsett kön etc. Könsroller eller inte, så länge man även får vara en komplex människa, så är det väl bara bra att man utforskar fantasin och eller värderingar samt psyke etc, oavsett kön. Det som är problematiskt är när man fastställer någons identitet genom t ex fördomar eller förtryckande strukturer.
Det är mer misogynt att tex betrakta kvinnor som troféer (statiska prylar), eftersom det är liksom osant och korrumperat (och ganska tråkigt). Övh när man betraktar kvinnlighet som ngt statiskt och enbart objektifierat.

( medan män får vara levande, komplexa människor, typ)

Menar inte att det är fel att objektifiera kvinnor, utan problematiskt om man bara gör det.

Det är ju komplext, men även när normer blir för stereotypiska eller bara har ett perspektiv, eller bygger på ngn slags konsumism.

Ja Blindalina, du har förstås rätt i din förklaring av vad grundläggande jämställdhet innebär. Ändå är det svårt att låta bli att göra vissa associationer. Om våldtäkt och sexuellt tvång är bland det värsta man kan utsättas för i verkligheten, varför fantiserar så många kvinnor om det? Varför är förnedring så upphetsande? Det är ett mysterium, och såvitt jag vet finns ingen allmänt accepterad förklaring till detta...

Och hur ska man som man hantera detta? Om en man är snäll och hänsynsfull och är noga att aldrig överraska sin kvinna med något utan att noga inhämta tillstånd först, finns då inte risken att han anses mjäkig och omanlig, att kvinnan vill ha någon mer dominant, som tar för sig?

FeministJAIF

Du har inte ansträngt dig för att hitta svar på dina frågor. Det finns gott om svar på nätet och även här på denna sajten. Men eftersom du verkar seriös i din önskan att veta ska jag ta den korta varianten av mitt svar, som jag inte är ensam om att anse:

Det är ett mycket känt fenomen inom psykologin att vi på olika sätt försöker hantera det som skrämmer oss, som döden t ex. I stort sett hela skräckfilmsbranschen handlar mycket om detta. Man fascineras av det som skrämmer, dras till det och äcklas av det, samtidigt. De som ser skräckfilmer vill ju inte t ex bli anfallna av galningar.

Det finns många andra skäl till kvinnors våldtäktsfantasier, som att både (männens) porr och (kvinnornas) romantik framhåller den bestämde alfahannens beteende, på bekostnad av mer ömsinta skildringar. Ömsint beröring är inte lika spektakulärt att visa på film och är därmed svårare att göra pengar på. JAG lärdes in i hur patriarkatet vill att en kvinna ska vara genom romantisk litteratur som jag inte skulle ta i med tång nu. Lika illa som porr i mitt tycke.

En vanlig teori är att kvinnor har fantiserat om våldtäkt för att det varit förbjudet för oss att ha en egen lust och vara den aktiva i sexet historiskt. Då har vi kunnat fantisera att en man kommer och gör allt det sköna med oss som var förbjudet för oss, dvs han fick skulden. Observera att detta är långt ifrån en riktig våldtäkt där ju någon som jag inte väljer kommer och gör saker med mig som jag inte vill. I min fantasi bestämmer ju jag, så det blir de sexuella aktiviteter som jag vill göra som utförs, så därför är ju detta egentligen ingen riktig våldtäkt per definition.

Mitt råd om hur man som man ska hantera detta.
Man måste inte bry sig om det överhuvudtaget. Är man intresserad eller kvinnan tar upp dessa fantasier så kan man läsa på så att man har förståelse för skälen till att kvinnan har dessa fantasier.
Man ska definitivt inte agera ut något i verkligheten såvida inte partnern konkret och tydligt efterfrågar detta och även då SKA man inte bara göra det, utan SJÄLV bedöma om detta är en sund önskan. Det är inte ovanligt att personer med självskadebeteenden agerar ut dessa sexuellt. Har partnern självskadebeteende så hänvisa partnern till sjukvården. Man kan också be om att få vara med på ett möte där och fråga hur man ska hantera dessa beteenden hos partnern.

Slutligen tror jag att om kvinnor skulle sluta "ställa upp på sex" så skulle mängden sex minst halveras. Ta reda på vad hon verkligen njuter av. Det kan vara saker som inte är uppenbart sexuella som beröring på hela kroppen.

AZ, jag har faktiskt försökt ta reda på detta, även om jag inte redogjort för vad jag funnit här.

Vid en googling finner man t.ex. detta:

https://www.psychologytoday.com/blog/all-abou…

Hypotesen om att kvinnor har dessa fantasier för att undvika skuld tycks alltså motsägas av forskningen. Likaså förklaringen om att man är så åtråvärd att mannen inte kan motstå en. Det verkar vara så att de kvinnor som är mest självsäkra i sin sexualitet också har mest våldtäkts- och tvångsfantasier.

Jag ställer mig också tvivlande till jämförelsen med att många gillar skräckfilmer (vilket f.ö. jag själv inte gör). Är det inte där själva faran som är spännande? Inte att faktiskt utsättas för att utsättas för våld av monstren. Eller om man gillar thrillers och actionfilmer så är det väl för att man i slutändan vill besegra skurkarna? Inte att få stryk av dem i sig? När det gäller fantasier om våldtäkter och sexuellt tvång däremot så fullbordas väl i regel övergreppet i fantasin?

Jag håller förstås med om att en man inte ska agera ut en sån fantasi en kvinna om inte kvinnan själv sagt att hon önskar detta. Men sen tycker jag du är väl snar att sjukdomsförklara kvinnor som önskar sådant, att det rör sig om självskadebeteende. Kanske menar du bara att det KAN vara det och att mannen ska vara uppmärksam på detta. Visst. Men samtidigt är det väl inte solklart vad som är ett självskadebeteende och vad som inte är det. En del saker, som att skära sig med rakblad, som många unga tjejer gör, är självklart självskadebeteenden. Men sen då? Var ska man dra gränsen? Vem avgör vad som är skadligt för en person och vad som är njutbart?

För att återgå till våldsfantasierna så verkar det alltså vara så att de inte är ett tecken på förtryck eller osäkerhet utan att de skulle finnas kvar även i det bästa av samhällen med de friskaste invånare. Och det tycker jag är konstigt.

Men kanske det även är så att män också i stor utsträckning fantiserar om sexuell underkastelse, att det skulle var allmänmänskligt. Jag tror jag har hört Malena Ivarsson påstå detta. Och visst, det finns ju även "femdom"-porr och professionella dominor som plågar masochistiska män mot betalning. Och då kan kanske patriarkatet komma med på ett hörn i den meningen att det trots allt är mer accepterat för kvinnor att vara undergivna än män, och det motsatta för dominans, och därmed ser vi mer utagerande av fantasier med dominanta män och undergivna kvinnor än tvärtom, och det kanske är något lättare för kvinnor i allmänhet att fantisera om att de är undergivna än dominanta, och tvärtom för män.

Vad mig själv beträffar kan jag fantisera om dominans, åt båda hållen, men aldrig om någon form av tvång och inte heller förnedring. Sånt tänder jag absolut inte på.