feminetik.se feminetik.se

Just nu 19 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

På jakt efter den våldsamma kvinnan i P1


Gå till senaste inlägget



#1  På jakt efter den våldsamma kvinnan i P1 puff
2010-07-17 20:08:40

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?pro…

Nour El-Refai är på jakt efter den våldsamma kvinnan. Varför har vi så svårt att hantera kvinnors aggressivitet? Vem blir hon när hon slåss?


Nour El-Refai är på jakt efter den våldsamma kvinnan. Nour berättar historien om ett slagsmål på Mallorca som skulle förändra bilden av vem hon får vara. Om vem samhället tror att hon här. Och när.

Maria Moraes slogs första gången när hon gick i mellanstadiet. Hon knäade en kille som förolämpat henne. Hon blev hyllad som hjälte, och killen gav sig aldrig på henne igen. Men Maria slutade inte att slåss, hon fortsatte i många år till. Hör på Marias berättelse, om hur hon nästan blev betraktad som en kuriositet för att hon var en kvinna som slogs. Om hur det gick för långt innan någon satte en gräns.

Alexandra Billinghurst forskar om våld. Hon skrev sin avhandling om fakta och om synen på kvinnor som begått allvarliga våldsbrott. En del av hennes avhandling bestod av en fiktiv studie där gärningsmannen i ena fallet var en man och i den andra en kvinna. I studien begick de exakt samma brott, men deras kön fick avgörande konsekvenser för de rättsliga påföljderna.


Intressant program som på en halvtimme hinner ta upp flera aspekter av synen på kvinnors våld. Hur det inte riktigt tas på allvar, oftare anses berättigat och hur män straffas hårdare för sin våldsutövning.

#2  Sv: På jakt efter den våldsamma kvinnan i P1 kastrullist
2010-07-17 23:54:35

Gnngh, vad det var saker jag störde mig på i det programmet...

För det första stör jag mig på varianter av den tomma standardfrasen "Sverige anses vara det mest jämställda landet i världen, men ändå så är vi inte 100% jämställda". Det låter för mig som "Sverige har störst befolkning i hela Norden, men ändå är vi inte 50 miljoner". Det ena ger inte det andra, så låt inte så !"#¤ förvånad när det inte är så! >:(

För det andra så är ca hälften av programmet enbart varianter av konstaterandet "Vi betraktar kvinnligt och manligt våld som olika". Sant, men det hade kanske räckt att säga det en fyra-fem gånger.

För det tredje bekräftar hon sin egen fördom när hon pratar med den näsbenskäckande tjejen som om hon vore ett delikat litet offer av porslin. Det låter som Nour ska börja gråta närsomhelst.

För det fjärde besvaras inte frågorna i texten. Jag vet fortfarande inte vem hon blir när hon slåss eller varför vi har så svårt att hantera kvinnors aggresivitet eller varför kvinnovåld (dvs kvinnors våld) är ett normbrott istället för ett brott. Det är 30 minuters upprepande av de frågorna utan några svar.

För det femte får hon det att låta som att _mer våld_ är vägen till ett bättre samhälle, så länge det är kvinnligt våld. Vad i h-e?

#3  Sv: På jakt efter den våldsamma kvinnan i P1 MK77
2010-07-18 11:15:48

Här håller jag helt med både puff och kastrullist. För mig är det solklart att våld är dåligt dåligt dåligt i alla lägen, oavsett hur mycket det "betraktas annorlunda". Betrakta det hur du vill, bara du fattar att det inte gör någon skillnad i sakfrågan, ungefär.

Men sen måste jag också säga att det här är något som feminister ofta får skit och skuld för, samtidigt som det sällan är feminister som tycker de har rätt att puckla på sin karl eftersom "hon är så mycket svagare än honom" De gånger jag hamnat i den diskusionen med kvinnor så har det definitvt inte varit feministiska såna i alla fall. Fick också stämpeln "humorlös torrboll" på jobbet när jag inte tyckte den där bilden på Tiger och Elin med golfklubban var det minsta kul. De övriga inte så värst feministiska där heller.

Men ska kanske lysnsa på programmet innan jag uttalar mig mer speciifkt om trådstarten...

#4  Sv: På jakt efter den våldsamma kvinnan i P1 puff
2010-07-23 22:45:46

kastrullist sa:

För det tredje bekräftar hon sin egen fördom när hon pratar med den näsbenskäckande tjejen som om hon vore ett delikat litet offer av porslin. Det låter som Nour ska börja gråta närsomhelst.

Det där är en av sakerna jag tyckte var mest intressant med programmet. Sara Svensson från Knutby och hur hennes brott bedömdes tas upp som exempel på hur kvinnan kan ses som ett svagt offer och hur bra hon passade in på bilden av kvinnan som inte kan ta ansvar för sina handlingar och det spelas upp ljudklipp från rätten där hon talar med svag och lite ynklig röst om vad hon gjort.
När Nour och Maria talar om det våld de själva utövat så talar de på ett sätt att de lätt kan placeras i samma fack.

Jag har postat förut om Hanna Hellquists sommarpogram http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?pro… där hon talade om hur hon misshandlade en pojkvän när han gjorde slut. Hon gav iofs mycket bakgrund om sin uppväxt och hur hon sett det som något ganska normalt med våld i hemmet och förhållanden.
Men ändå lyckas också hon prata om det och framstå på ett sätt att hon trots sina egna handlingar är ett offer och kan prata om en gärning som ingen man skulle kunna prata om i ett sommarpogram.

kastrullist sa:

För det fjärde besvaras inte frågorna i texten. Jag vet fortfarande inte vem hon blir när hon slåss eller varför vi har så svårt att hantera kvinnors aggresivitet eller varför kvinnovåld (dvs kvinnors våld) är ett normbrott istället för ett brott. Det är 30 minuters upprepande av de frågorna utan några svar.

En välvillig tolkning kunde vara att de vill att lyssnarna ska fundera vidare på saken och själva försöka hitta svaren. Jag kan tycka det är bra med radio och tv-program som inte serverar alla svaren, men det lät ju lite som att de hade stora pretentioner som de inte riktigt lyckades ro i land.

kastrullist sa:

För det femte får hon det att låta som att _mer våld_ är vägen till ett bättre samhälle, så länge det är kvinnligt våld. Vad i h-e?

Lite samma tankar fick jag av senaste numret av Bang där temat är våld.
I artikeln "Priset vi betalar" av Anna Hellgren står bla.

Tänk efter själv, när såg du senast en kvinna som utstrålade fara? Som fick dig att hålla nyckelknippan hårdare i knytnäven, flacka med blicken efter möjliga reträttvägar? Vars kroppshållning redan på avstånd signalerar: gå förbi lagom fort, titta varken bort eller mot och framför allt: se till att hon inte märker att du är rädd.


Kvinnor och flickor utsätts också för mer subtila handlingar, avsedda att kontrollera, förminska och markera maktövertag. Det sker i såväl privata som offentliga rum - allt från tafsande på krogen, svartsjukt bevakande av vänner och fritid i parrelationer och pojkskrän i klassrummen till grupper av män som inte försitter en chans att visa sin uppskattning på gator och torg med hjälp av påtvingade konversationer eller framvrålade "komplimanger"


Ändå är det en tanke som återkommer besvärande ofta: Vad skulle hända om kvinnor och feminister började spela på samma planhalva som lejonparten av manssamhället?
Det vill säga visade och tog makt med hjälp av våld, eller "fick" densamma under hot - uttalade eller antydda om våldsamheter.
Hur skulle världen se ut om den som såg en kvinna också såg en potentiell våldsverkare, någon vars handlingar inte går att förutspå, som när som helst skulle kunna explodera i brutalitet - eftersom så pass många kvinnor tidigare uppvisat ett liknande beteende att ingen skulle ha råd att koppla av sin varningsradar?

Det jag tycker är märkligt med fantiserandet om och det lätta romantiserandet av kvinnors våld som dyker upp gång på gång i numret är att kvinnors våld just inte ses som något som faktiskt existerar utan talas om i teoretiska och drömliknande termer, som något som skulle kunna vara. Något att läsa om i en roman eller se i en film.
Det är som att skribenterna lever i något annat universum än jag där det inte finns kvinnor som slår och förtrycker partnern, går runt med tjejpolarna på stan och ger sig på ensamma killar med taskiga kommenterar, hånskratt och tafsande eller tvingar arbetskamraterna att hela tiden ta hänsyn till deras agressivitet.


MK77 sa:

Men sen måste jag också säga att det här är något som feminister ofta får skit och skuld för, samtidigt som det sällan är feminister som tycker de har rätt att puckla på sin karl eftersom "hon är så mycket svagare än honom" De gånger jag hamnat i den diskusionen med kvinnor så har det definitvt inte varit feministiska såna i alla fall.

Det är inget jag skulle beskylla feminister för, i alla fall inte formulerat på det sättet. Däremot att kvinnors våld relativiseras och osynliggörs. När kvinnors våld i relationer förs på tal så brukar feminister vara snabba med att ta upp att det är män som står för det grova och systematiska våldet och hur många fler kvinnor än män som blir ihjälslagna av sin partner. Och då blir det märkligt när feminister samtidigt försvarar den breda definitionen på våld i utredningen Slagen Dam.
För som du säger är våld dåligt i alla lägen, men ibland undrar jag ifall alla verkligen tycker det.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?