feminetik.se feminetik.se

Just nu 22 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Hur hanterar man kvinnor i karriären?


Gå till senaste inlägget



#1  Hur hanterar man kvinnor i karriären? MyLibido
2010-07-14 12:44:17

Hej alla.

Har inte varit inne på ett tag, men är nu på semester i mitt hemland och kom att tänka på er. Jag ville gärna berätta om en situation jag hamnat i i ett jobb som jag började nyligen. Den här gången har jag inte politisk agenda i bakgrunden, utan ville bara få höra era upplevelser, tankar, och funderingar.

Jag började för ett par veckor sedan som konsult med fast kontrakt, 75% varav hälften i företagest högkvarter i Tyskland. Själv är jag hemmastadd i Mellanöstern. Företaget arbetar med utvecklingsarbete över hela världen, men jag blev anställd för att ha hand om projekt i Mellanöstern, eftersom jag talar arabiska och franska. Jag godtog inte att jobba i Tyskland, eftersom skatt mm. skulle göra inkomsten för låg; av den anledningen har jag inte heller någon önskemål om att bli chef för avdelningen.

Vid min sida jobbar en kvinna. Doktorerad och postdoc på ODI (mycket prestigefullt), men med ett enormt mindervärdeskomplex. En del eftersom hon inte kan franska och arabiska; en del eftersom företagets chef tydligen var mycket begeistrad över mitt tillträde (min tolkning).

Vid nästan varje konversation vi har haft har hon undvikit att säga någonting om det tekniska; hennes tyngdpunkt ligger på företagets processer, och om hur jag måste känna till dem ordentligt. Hon kräver att jag kommer till Tyskland fyra veckor i sträck, eftersom hon inte kommer att ha tid att sitta med mig hela tiden. Både ur privat och kostnadssynpunkt tycker jag det låter befängt att åka till Tyskland och bo på hotell, utan att det föreligger en klar plan för vem jag skall träffa och vad jag skall göra.

Senare vidarebefordrade hon ett 200 sidorsförslag som någon hade skrivit till henne och bad om kommentarer. Jag sa att det tar ett par dar; hon svarade syrligt att mer än en halv dag skulle det inte ta. Förslaget var en katastrof. Fullt med klischeer, vaga uttryck, och ord som "leverage," "utilize", och "synergies". Jag jobbar på det nu och har i princip skrivit om det. Själv menar hon att jag inte behöver ändra på något; det är bra som det är.

I princip går hon emot mig vad jag än säger, dock utan att använda den intelligens som hon bevisligen besitter och engagera sig i de tekniska detaljerna. Jag låter mig gärna övertygas; men hon hävdar att hon helt enkelt inte har tid. För mig är det oförståeligt hur en kvinna med en sådan bakgrund kan låta sig begravas i administration.

Ok, så hon kanske känner sig hotad eller ifrågasatt. Men jag gjorde det klart från början att jag vill förbli konsult i företaget, inte avdelningschef. Och jag försöker ställa frågor som jag vet hon kan svara på för att signalisera att jag respekterar henne. Men när hon svarar nedlåtande utan att för den sakens skull komma med ideer och tankar som hjälper och övertygar mig, är det svårt.

Detta är tyvärr en könsproblematik. Med män kan man ofta, trots öppen rivalitet, kommunicera relativt öppet. Ibland blir det lite macholekar (som jag inte deltar i) och lite överdrivet hårda mail, men i allmänhet lyckas man hitta ett sätt att samarbeta. Med M., som hon heter, har jag svårt att hitta detta.

Vad tycker ni?

#2  Sv: Hur hanterar man kvinnor i karriären? feman
2010-07-14 22:47:46

Mylibido sa:
Detta är tyvärr en könsproblematik.
Det är klart att det kan bli svårt om du vill att hon ska köra ”lite macholekar”;)

På allvar:
du skriver att ”vid min sida jobbar en kvinna”.
Som jag ser det får du själv ställa de krav du har på samarbetet med henne hos din ”mycket begeistrade” chef. Han borde ju kunna ”macholekarna” och har säkert som avsikt att dra nytta av din insats, som han inte vill se hindrad av ’kvinnan vid din sida’.
Och du, ta inga order av en person som jobbar vid din sida.
Att vilja uttrycka motstånd genom att ”låta sig begravas i administration” är nog inte ”en könsproblematik”, om du avkönar hennes reaktioner blir de lättare för dig själv att hantera? Kanske.

#3  Sv: Hur hanterar man kvinnor i karriären? Ephemeer
2010-07-15 00:11:07

jag talar arabiska och franska


Libanon? =)

Vad tycker ni?


Försök att arbeta självständigt om det inte alls går att samarbeta. Var rak och tydlig i din kommunikation mot henne, och dokumentera hur samarbetet går, så att du har något på fötterna att ta till chef om situationen går överstyr.

Jag uppfattar inte det direkt som en könsproblematik, även om problematiken kan tolkas som att de följer könsrollerna. Det finns gott om män som är osäkra, byråkratiska karriärister också.

#4  Sv: Hur hanterar man kvinnor i karriären? macramatic
2010-07-15 11:10:01

Jag kan vända mig lite emot att du faktiskt tar upp ett samarbetsproblem ur ett könsperspektiv.

Att en chef fokuserar på företagets processer ser jag i o f s som tecken på en chefs mogenhet i sin roll. Som ledare är det inte din uppgift att gå in på tekniska detaljer , utan du ska vara fokuserad på organisationens utveckling och att de processer som arbetats fram följs.

Du använder en del värdeladdade ord som får mig mer att känna att konflikten mellan dig och din chef är mer på det personliga planet än rent professionellt.

Jag har också haft samarbetsproblem genom åren med olika chefer. Vid två tillfällen var cheferna av kvinnokön, men det vara bara en gång som konflikten utvecklades till att bli en könsbaserad konflikt.
Orsaken till det var helt enkelt att min chef en dag frågade mig om jag hade samarbetssvårigheter med kvinnor. Alltså var det chefen som ville ta upp könsperspektivet. Jag tog det väldigt personligt då jag var inbiten feminist. Det ledde till att jag sa upp mig ifrån den avdelningen.

#5  Sv: Hur hanterar man kvinnor i karriären? MyLibido
2010-07-16 22:29:49

Ok, tack för era kommentarer. Vad Feman ville säga lyckades jag inte riktigt klura ut, men jag kanske gör ett nytt försök senare. I alla fall verkar hon eller han vara långt ute på villovägar, vilket är lärorikt för mig eftersom det var mina ord som ledde honom dit.

Vad för erfarenheter har ni haft mer?

#6  Ar det en könsproblematik? MyLibido
2010-07-17 00:15:21

Kanske ocksa en kommentar pa tanken att det inte handlar om könsrollproblematik.

Normalt sett kommer jag ofta bast överens med kvinnor pa jobbet. De ar ofta mer avslappnade och ser inte arbetslivet som en standig kamp. De faster varde pa sociala relationer pa jobbet, och drar sig inte för att saga ifran nar de kanner för mycket press eller nagon beter sig otrevligt mot dem. Kort sagt ar det, i bjart kontrast till manga man, inte beredd att offra den inre friden pa karriarens altare.

Men det ar just den har vassheten, de konstlade tvivlen, den överdrivna vaksamheten, och försöken att dominera med floskler (ett inbitet upprepande av administrative detaljer), som jag desvarre sett hos manga kvinnor i karriaren. Missförsta mig inte: manga man jag har traffat har betydligt fler problem an sa, men just den har kombinationen har jag bara iakktagit hos kvinnor. Later det inte övertygande kan jag kanske ge mer exempel langre fram.

Problemet ar att jag kanner att det ar svart att komma vidare. Situationen hotar att lasa sig totalt. Da skulle jag föredra en urladdning da och da.

Igar satt vi i sammantrade igen. I ett projekt hon ar ansvarig för hade jag kritiserat den som skrev förslaget relativt hart. Jag sade att flera delar av förslaget maste skrivas om, och att kvaliten pa förslaget inte var acceptabelt. Hon sag det anyo som ett pahopp pa henne, trots att det inte ens var hennes arbete. Hon avfardade mina kommentarer med en floskel (vill inte ga in pa detaljer har, men hennes argument saknaded totalt det djup som hon ar kapabel till). Hon försökte fa mig att skammas för att jag drivit fragan hart, trots att jag aven objektivt sett hade ratt: konsulten hade fakturerat 20 dagar för ett jobb som hade tagit högst 10 dagar.

Det ar just denna lasning som skrammer mig. Argument hjalper inte. Det ar nagot annat, nagot vagt hot, men varje konfrontation ar omöjlig: hon skulle förmodligen förneka att nagot problem existerar. Eller komma pa nagon ytterligare anledning till varför jag inte har den erfarenhet som kravs.

Denna situation ar inte ny för mig; och jag tror (om jag har lyckats förklara bra) att den har förekommit ratt ofta, ocksa för andra. Vad jag mest var ute efter var inte sa mycket en ideologisk fargad diskussion om huruvida detta var ett 'kvinnligt' beteender eller inte, eller en personlig diskussion om vad jag har gjort för att ge upphov till situation. Jag ville helt enkelt höra era erfarenheter och uppriktiga tankar. Kanske finns det nagon darute som kan identifiera sig med M. (min kollega) i det har sammanhanget?

Till sist en kommentar till Feman, som fick mig att skratta till i början pa sitt inlagg. Oroa dig inte, jag har ingen som helst önskan att min arade nya kollega skall börja med machoprat... Tvartom. DET skulle vara en verklig mardröm. Jag vill bara att hon skall slappna av lite.

#7  Sv: Hur hanterar man kvinnor i karriären? feman
2010-07-17 12:32:27

MyLibido,
Jag har en undring om ert ”sammantrade igen”.
Du vet ju hennes ’svagheter’ och mötet gällde ju ”ett projekt hon ar ansvarig för”.
Du går ut ”relativt hart” i din kritik säger du.
Det är ju att bädda för den effekt du säger dig inte vilja ha.
Eller?

Jag har haft liknande ambitioner, att i möten framföra relevant kritik på projekt som egentligen är en annans ansvar. Detta avsett som en positiv aktion i föreställningen att andra vill ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt.
Dock med ungefär samma resultat som du beskriver.

Min erfarenhet är att till personer som är överordnade mig i hierarkin (inte = vid min sida jobbar en kvinna) lämna de informationer de vill ha så långt de informationerna inte direkt skadar mig och undanhålla dem det som jag vet inte ger god effekt för de saker jag sysslar med.
Att lämna info efter regeln Need-to-know-basis är alltid bra i personlig obalanserade relationer.

För samarbetet med personer på samma nivå (= vid min sida jobbar en kvinna) som jag, har jag upptäckt att en del inte gärna vill ha min kritik på sina jobb och att det egentligen mest var för att ’sprätta lite’ som jag gav icke efterfrågad respons till, i mina ögon, lite yrkesmässigt och/eller personlighetsmässigt svagare kolleger.
De egna jobben blir iaf inte mer krångliga än av de trassel som uppstår genom att kollegorna känner sig överkörda och börjar motarbeta mig.

Det blir mycket tråkigare sammanträden om man håller igen på sin kritik.
Men trassliga personliga relationer (vill bara att hon skall slappna av lite) hanterar man ju lättare ’för sig’ då; i baren eller så…
Fast det är ju lite svårt att se hur folk hellre kör i diket än lyssnar till uppmaningar att ta det lugnt när det så uppenbart är halt.
Men det finns ett visst nöje i det också.
Och lite darwinistiskt är det;)

Ur feministisk synpunkt tror jag du får större problem om du hanterar problemen med henne som om det vore ett könsrelaterat än om du skalar av dina föreställningar om särbehandling pga kön.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?