Jag måste definitivt hålla med grapefrukten i tråden om våld på andra sidan. Visst stämmer det att våldsamhet är internaliserat i vårt samhälle, precis som grapefrukten skriver!

Det är ju bara att se hur samhället är uppbyggt. Vi har en Polis som använder våld för att sätta dit medborgare som inte följer de styrandes vilja. Vi har en Kriminalvård som låser in folk som inte tycker, tänker och agerar i enlighet med de styrandes normer och värderingar. När de styrande inte lyckas hålla medborgarna på plats med hjälp av maktspråk och andra manipulationer så tar de till just våld! Men de vill inte själva ta våld i sina händer, därför låter de speciella undersåtar att ta hand om "the dirtyjob". För de vill ju inte själva ståta med att de använder våld. För det är ju omoraliskt att använda våld.

Det finns alltså en dubbelmoral kring våld i samhället. Det anser officiellt som fel att använda våld, men samtidigt använder samhället själva just våld för att befästa sin makt över medborgarna och få dem att lyda.

Det anses officiellt fult att använda våld som maktmedel, men att tvinga andra till underkastelse med andra metoder är helt legitimt. Den som är duktig på att argumentera och manipulera kan lätt försätta en mindre verbal person till underkastelse. Den som är juridiskt lärd kan lätt försätta en person som är mindre kunnig om juridik i en mycket prekär situation, helt lagligt och utan att någon ifrågasätter det. Men om den underkastade tar till den sista utvägen för att göra sig fri, våld, så fördöms denne alltid. Trots att samhället själv använder just våld som sista utväg för att tvinga sina medborgare till lydnad.

Att det är på detta sätt beror antagligen på att de som styr är just de som är verbalt kunniga och juridiskt kunniga, men däremot själva inte så framstående i att själva nyttja våld. De har därför försett sig med en kader som utför våld åt dem, i lagens namn. Om det skulle vara lika accepterat att använda våld för att få sin vilja igenom som det är att verbalt manipulera folk eller att juridiskt manipulera folk så hade antagligen de styrandes maktpositioner varit i fara.

Det demokratiskt statliga våldsmonopolet är välmotiverat och inte något som går att likna vid det icke samtyckande våldet mellan individer i samma rättsstat.

Svensk Wiki: http://sv.wikipedia.org/wiki/Våldsmonopol
Engelsk Wiki: http://en.wikipedia.org/wiki/Monopoly_on_the_…

Bland annat är våldsmonopolet lagstadgat, reglerat och under demokratisk styrning. Det är alltså inte jämförbart med vad som diskuteras i den andra tråden.

/ Per

Anser du alltså att det våld som samhället är uppbyggt kring inte alls har någon inverkan på samhällsmedborgarnas syn på våld?

Det är ju främst män som tradionellt sett har utsetts att utföra detta våld åt de styrande. Tror du inte att det har påverkat män och synen på våld bland dem?

I dagens samhälle får dock allt fler kvinnor också tillgång till detta våldutövande i samhällets tjänst och allt fler kvinnor präglas av det. Det är ju då inte underligt att även kvinnor använder våld i allt högre utsträckning. Samtidigt som det kanske sjunker bland män.

Vi uppfattar dock fortfarande våld som något "manligt". Det finns fortfarande en association mellan att våld och manlighet, av historiska skäl. Samma association finns inte i lika hög utsträckning mellan våld och kvinnlighet. Vi tolkar alltså våld som något "manligt". De som faktiskt använder våld kan därför med rätta kallas för "sociala män", varesig det är fråga om biologiska män eller biologiska kvinnor.

Både män och kvinnor har en aggresiv sida. Detta kan i många fall vara en väldigt bra egenskap, bara den används rätt. Den kan leda till många positiva egenskaper, som tävlingsinriktning, initiativförmåga, beslutsamhet, ledarförmåga, etc. Det verkar dock vara vanligare bland män att aggressiviteten går för långt och övergår i våld och destruktivitet.

Om det däremot ingår i någon manlig könsroll att utöva våld är mer tveksamt. Finns det verkligen någon generell förväntan på män att använda våld? Den stora merparten "sociala män" och biologiska män använder sin aggresivitet på ett positivt sätt och låter den inte alls övergå i våld och destruktivitet.

Jag menar att det är två olika saker. Jag kan inte följa med in i en argumentation som utgår ifrån att det statliga våldsmonopolet skulle vara utbytbart med medborgares osanktionerade, kriminella våld mot varandra.

/ Per

I defaults intressanta inlägg studsade jag inför kommentaren att en följd av aggressivitet kan vara initiativrikedom. Jag är själv inte det minsta aggressiv men ganska initiativrik.

Ett ord som jag inte förstår i daniellundgrens inlägg är "internaliserat". Jag har bara sett det använt om människor i betydelsen "införlivat i ens tankevärld" men vad kan det betyda om ett samhälle?

Vad syftar du på?

Jag syftade på "Visst stämmer det att våldsamhet är internaliserat i vårt samhälle, precis som grapefrukten skriver!". Jag gissar att internaliserat här betyder ungefär fundamentalt eller inbyggt. Har jag rätt?