feminetik.se feminetik.se

Just nu 14 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Hur är det att vara feministisk man?


Gå till senaste inlägget



#1  Hur är det att vara feministisk man? RasmusS
2007-08-30 12:10:33

Jag är lite nyfiken på flera saker:

1.a. Hur ni upplever feministiska män att det är att vara feministisk man?
1.b. Hur upplever ni feministiska män er bemötta av kvinnliga feminister?
1.c. Hur upplever ni feministiska män er bli bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?



2.a. Hur upplever feministiska kvinnor män som kallar sig för feminister?
2.b. Hur anser feministiska kvinnor att de bemöter feministiska män?
2.c. Hur upplever ni feministiska kvinnor att feministiska män blir bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?



3.a. Hur upplever ni, som inte kallar er för feminister, feministiska män?
3.b. Hur upplever ni, som inte kallar er för feminister, att feministiska män blir bemötta av kvinnliga feminister?
3.c. Hur upplever ni som inte kallar er för feminister att feministiska män blir bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?


Jag är öppen för alla upplevelser, vinklar och aspekter så... det är bara att köra. :)

#2  2a+b MarianneK
2007-08-30 12:41:22

Lite snabbt om hur jag (tror att jag) tänker och agerar:

Om en man kallar sig feminist finns det alltid en viss initial misstänksamhet från min sida - jag vill vara säker på att han inte bara her ordet som en etikett, eller kallar sig det för att det är PK.

Jag vill veta att han är feminist, på så vis att han inte bara kallar sig det i debatter, utan även agerar feministiskt i vardagen, på något sätt åtminstone (detta kan vara en mängd olika saker).

Men den här misstänksamheten finns även initialt mot kvinnor som är nya bekantskaper och kallar sig feminister. Men enligt min erfarenhet ser de inte misstänksamheten som ett problematiskt ifrågasättande på samma sätt som vissa feministiska män. När jag kom hit var det självklart för mig att jag måste visa var jag står innan jag kan gå in och vara kritisk mot feminismen och andra feminister. Att jag måste visa att jag hör hemma i gruppen innan jag kan ge intern kritik. Å andra sidan är det mycket möjligt att det är lika vanligt bland kvinnor som bland män att inte tänka så, men att det bara är männen som får problem för att de inte tänker så, fast jag inte ser det.

När en feminist väl visat var hen står tror jag inte att jag behandlar män och kvinnor olika, utom i de fall då en person yttrar sig kraftigt i en fråga där hen pga könstillhörighet saknar erfarenhet. Eller kortare: Kön spelar (ibland) roll i debatten när kön spelar roll för ämnet. Typ.

#3  MarianneK RasmusS
2007-08-30 13:18:09

Tack för svaret och kul att se dig här på JÄIF-sidan också. :)

Hur artar sig misstänksamheten om jag får fråga? Behandlar du dem annorlunda under ”prövotiden”? Eller är det bara så att du helt enkelt väntar med ett bedömande av dem utan att för den skull misstänkliggöra och behandla dem annorlunda?

För många feminister har förklarat och visat på att feminism inte är en enhetlig ideologi med _ett_ ”partiprogram” för att jag ska kunna avfärda det. Därför blir jag även lite nyfiken på vad som enligt dig kännetecknar en i dina ögon riktig feministisk man och en som är PK-feminst?

Hur bemöter du och ser på den man som du anser är PK-feminist men som själv anser sig vara uppriktigt feministisk?

MarianneK sa:
enligt min erfarenhet ser de (kvinnorna) inte misstänksamheten som ett problematiskt ifrågasättande på samma sätt som vissa feministiska män


Tror du det kan bero på att män inom feminismen är/kan upplevas som det ”andra könet”?

#4  Sv: Hur är det att vara feministisk man? chalky
2007-08-30 13:37:24

i och med att jag är man kan jag kanske försöka ta itu med ettorna:

1.a. det kan vara lite ångestladdat när man kommer på sej själv med att tänka saker som man inte gärna vill osv, men annars är det helt ok.
1.b. lite för väl ofta. det känns ibland som att även feminister lyssnar på en för att man är man och inte för vilka tankar man har.
1.c. bättre än vad feministiska kvinnor blir tyvärr. feministkvinnor brukar ses som rabiata, medan feministiska män ses som mjuka och sansade.

#5  Sv: Hur är det att vara feministisk man? Faktum
2007-08-30 13:53:21

1a. Blandat, ibland för mycket analyserande och problem uppstår, t.ex. med sexlivet. Ibland mycket bra då man ofta känner att man får en större förståelse för hur vi människor är funtade, vilket är grymt intressant.

1b. IRL mycket bra! Har väldigt givande diskussioner med kvinnliga feminister och många nya tankar och perspektiv dyker upp. På nätet är det knivigare, känner mig ofta oförstådd och får ständigt en känsla av att jag är malplacerad. Blir ofta mer förstådd av de manliga feministerna och JÄIFarna än av de kvinnliga feministerna här (generellt).

1c. Mycket bra, både här och IRL. Väldigt sällan jag blir dåligt bemött av JÄIFare, har haft massor av intressanta diskussioner och verkligen breddat min förståelse av att hänga på JÄIF. IRL så blir jag bemött bra med, har dock inte hamnat i en diskussion med nån ickefeministisk kvinna.

RasmusS, vad är dina svar?

#6  Sv: Hur är det att vara feministisk man? Khazad
2007-08-30 14:25:37

1.a. Hur ni upplever feministiska män att det är att vara feministisk man?
Svårt att svara på eftersom det för mig är inställningar som jag inte har valt, utan som jag har med mig från barnsben.

1.b. Hur upplever ni feministiska män er bemötta av kvinnliga feminister?
Mestadels bra men tyvärr alldeles för ofta på ett ifrågasättande vis, med oförmåga att skilja på sak och person. Det finns en falang kvinnliga feminister som anser att det på något sätt är misstänkt att vara man och feminist.

1.c. Hur upplever ni feministiska män er bli bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?
I diskussioner med dessa män bemöts jag vanligen bra, men ibland med tystnad och generade blickar, men sällan med ifrågasättande. I diskussioner med kvinnor bemöts jag oftast bra, men oftare än vad borde vara fallet med ifrågasättande, himlande ögon och suckar.

#7  MarianneK FemAspirant
2007-08-30 14:34:08

Har du funderat på om det är så att det du tycker är samma nivå av ifrågasättande kanske inte är det utan att det bara är du som är gynnad av ditt kön? Att ifrågasättandet kanske är hårdare, kärlekslösare och mer kategoriskt mot feministiska män än mot feministiska kvinnor?

Lite som när män tycker att det råder lika villkor på arbetsmarknaden och att det bara handlar om hur väl man motsvarar kraven, och inte alls om hur väl man uppfyller normen.

#8  Sv: Hur är det att vara feministisk man? Karra
2007-08-30 18:15:11

Det här blir något ogenomtänkt, men några snabba tankar:


2.a. Hur upplever feministiska kvinnor män som kallar sig för feminister?
Det är rätt individuellt. En del kallar sig feminister som nån slags läpparnas bekännelse, precis som kvinnor. Å andra sidan har jag en arbetskompis som jag upplever väldigt feministisk, men jag vet inte om han kallar sig feminist. Jag blir glad av människor jag tycker har ett jämställdhetstänk, om man säger.

2.b. Hur anser feministiska kvinnor att de bemöter feministiska män?
Bra, hoppas jag att jag bemöter dem. Men jag hoppas att jag bemöter alla människor bra, utom dom som är dumma och slår djur.

2.c. Hur upplever ni feministiska kvinnor att feministiska män blir bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?
Jag har ingen direkt uppfattning om det, men det har hänt några enstaka gånger att icke-feministiska män skrattat när jag berättat att min man är feminist, kallat feministiska män för fittor och sagt att en kille som säger att han feminist, han gör det bara för att knulla. Men jag har ingen direkt erfarenhet av att diskutera feminism och feministiska män med icke-feminister.

#9  #1 RickJames
2007-08-30 18:25:56

3.a. Feministiska män upplever jag som tämligen begränsade. Jag har själv varit feministisk man så jag kan inte påstå jag ser mig som objektiv där.

3.b. & 3.c. Feministiska män upplever jag tas för givna både av feministiska och ickefeminstiska kvinnor. Deras beteenden är väldigt lika och det som skiljer sig är som jag ser det hur tjejerna motiverar sig.

3.c. Feministiska män tycker jag av ickefeministiska män blir bemötta oärligt. Det finns flera orsaker till det. En av dem är att ickefeministiska män upplever sig oskyllt attackerande men att bemöta attacken skulle också berättiga den. Det är lite

"Jag har ingen orsak att bemöta det där grundlösa påhoppet"

över det hela. Personligen önskar jag det var mer debatt men å andra sidan, feministiska män verkar nöjda med att lämnas ifred. Ickefeministiska män tycker vanligen det är slöseri med energi.

#10  2c Clara
2007-08-30 21:26:43

Har inte träffat så många feministiska män IRL, egentligen bara en enda tror jag. Jag upplevde det som att han blev lite mer granskad och sedd som en hycklare om han inte levde upp till något slags ideal som folk tillskrev honom.

T.ex: "Han kallar sig feminist, men ändå blir han bara ihop med anorexia-smala tjejer". Sagt av en kille.

Däremot känner jag många fler som tänker på ett sätt som jag skulle kalla feministiskt, men som inte kallar sig feminister. De ses som allmänt vettiga typer.

#11  Sv: Hur är det att vara feministisk man? Karolina
2007-08-30 22:32:42

2.a. Hur upplever feministiska kvinnor män som kallar sig för feminister?

Rent principiellt tycker jag det är toppen med feministiska män och vill se fler av dem.
I verkligheten (inte på forum där man snabbt ser vad nån går för) är jag ibland skeptisk till män som kallar sig feminister. Inte så mycket för att jag tror att det bara skulle vara en läpparnas bekännelse, utan mer för att jag ibland hos vissa killar som ser sig som pro jämställdhet och feminism lider av nån sorts hjälteideal där de är helt fixerad av att vara "schyssta killen" som ska stötta de stackars kvinnorna. Och det är inte riktigt feminism, tycker jag.

Iofs tror jag att jag tenderar vara misstänksam också mot kvinnor som kallar sig feminister. För jag vet att epitetet "feminist" inte automatiskt behöver betyda att jag och nämnda feminist har särskilt många åsikter gemensamt.
Jag vill gärna att personer är feminister på samma sätt som mig
:-P

Jag kan ha mycket mer gemensamt med någon vars åsikter råkar sammanfalla med mina som inte kallar sig feminist, än en som gör det.

2.b. Hur anser feministiska kvinnor att de bemöter feministiska män?

Vet inte. Själv försöker jag (hoppas jag) utgå ifrån vad jag vet om killens åsikter, varken mer eller mindre. På samma sätt jag behandlar kvinnliga feminister, alltså.

2.c. Hur upplever ni feministiska kvinnor att feministiska män blir bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?

Vet inte. Jag undrar hur många som ens är medvetna om att även män kan vara feminister?

#12  Hur har det varit att vara feministisk man? Henrik
2007-08-31 01:01:16

Som äldste feminetist ber jag att få anlägga ett historiskt perspektiv.

40-talet: Solidariteten med kvinnorörelsen var det viktigaste i mitt barnaliv. Är man en del av en rörelse är det lätt att uthärda glåpord.

50-talet: Som gymnasist måste man diskutera med oliktänkande kamrater. Det kändes rätt bra att ha en minoritetsåsikt och ändå bli den moraliska vinnaren.

60-talet: Att få vara aktiv i feministvågen var roligt och i vårt umgänge var alla par jämställda, så man blev sällan tråkad som velourpappa. Propagerade för fri abort och adoption och sånt.

70-talet: Vi arbetade halvtid båda två och delade på barnpassningen. Daghemsplats var ännu inte en rättighet. Men arbetsgivare och dom flesta svenskar var vänligt inställda till den nya jämställdheten.

80-talet: Efter lagarna som skulle ha gjort landet jämställt var det en besvikelse att patriarkatet och framför allt könsrollerna bestod. Vi som försökte få igång en debatt om detta kände att intresset var mycket ljumt.

90-talet: Den nya feminismen svepte fram med härlig kraft och jag blev glad igen. Det var mycket tokerier från amerikanska filosofer och en del opportunister bland politiker och akademiker, men det fick vi köpa, liksom att manliga supportrar bemöttes med stor misstänksamhet. Konfrontationen mellan feminister och motståndare var skarp och där slapp manliga feminister lindrigare undan.

00-talet: När alla partiledare blivit feminister krävs naturligtvis inget större mod för att vara det. Jag blir praktiskt taget aldrig påhoppad längre av motståndare (men misstänksamheten från kvinnliga feminister består, och det tycker jag är i sin ordning).

#13  RasmusS #3 MarianneK
2007-08-31 01:43:24

Jag skulle nog säga att jag inte ger en person så mycket "gratis" bara för att hen kallar sig feminist. Jag behandlar dem jag litar på annorlunda än dem jag inte litar på, i alla sammanhang (det gör väl alla?). Om det är så att jag är hårdare mot män i den situationen vet jag inte säkert. Säkert är att jag träffat både män och kvinnor som kallat sig feminister men som jag inte anser är det.

Det jag upplever som vanligare hos män än hos kvinnor är en ovilja att bevisa var man står, en ovilja att acceptera att bli granskad. Även i de fall då en granskning senare visar att jag absolut anser att personen är feminist.

"Därför blir jag även lite nyfiken på vad som enligt dig kännetecknar en i dina ögon riktig feministisk man och en som är PK-feminst?"

En riktig feminist agerar feministiskt i vardagen - _gör saker_, och är inte feminist bara i diskussioner. En riktig feminist jobbar för jämställdhet. Behöver inte vara stora saker, men det måste finnas.

"Hur bemöter du och ser på den man som du anser är PK-feminist men som själv anser sig vara uppriktigt feministisk?"

Som en icke-feminist. Inte så att jag ifrågasätter honom ständigt, men jag förväntar mig inte mer feministiskt stöd från honom än från en icke-feminist med hans värderingar.

#14  FemAspirant MarianneK
2007-08-31 01:45:17

Ja, det har jag funderat på. Och det kan mycket väl ligga något i det. Men jag försöker att inte se kön.

#15  Sv: Hur är det att vara feministisk man? FemAspirant
2007-09-03 17:17:42

Bra svar.

Vad tycker du rent generellt om frågeställningen? Den om hur ens egen bristande objektivitet och blindhet för överordning påpekas för en att försvara sig emot? Vad tycker du t.ex. om det här inlägget?

http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?f…

Jag tycker att frågan som jag ställde den i inlägg #7 har relevans, men att det finns ett antal problem med att ställa den typen av frågor. Jag skulle ju kunna framhärda och inte anse att du har rätten eller möjligheten att uttala dig om huruvida du ser kön eller ej. Då skulle vi köra fast.

#16  Sv: Hur är det att vara feministisk man? Ika
2007-09-03 17:53:58

Hur upplever feministiska kvinnor män som kallar sig för feminister?
Oftast bra, för egen del iaf, vi står ju på "samma sida". Men ibland blir jag misstänksam. Jag har varit med om diskussioner på internet där killar som kallar sig feministiska blir sura så fort man ifrågasätter något av det de säger "jag är ju faktiskt feminist, varför ska du hacka på mig" ungefär. De ska va schyssta killen och klarar inte av att någon har en annan åsikt.

Hur anser feministiska kvinnor att de bemöter feministiska män?
jag hoppas att jag bemöter dem på samma sätt som kvinnliga feminister. I diskussioner överlag tänker jag inte så mycket på om det är en kille eller tjej jag diskuterar med men har märkt själv att jag är hårdare i min ton gentemot killar. Det tror jag dock handlar om att killar oftare än tjejer lägger sig till med en otrevlig ton i diskussioner och då blir det lättare att vara hård tillbaka.

2.c. Hur upplever ni feministiska kvinnor att feministiska män blir bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?
Det vet jag inte, har inte reflekterat över saken.

#17  Sv: Hur är det att vara feministisk man? JakobC
2007-09-03 20:26:13

1a-c. En grej som jag stött på är att många icke-feminister sätter nån slags likhetstecken mellan feminist och radikalfeminist, om man råkar säga att man är feminist, så får man höra saker som "jaha, då låter du din son gå i klänning". Från en del feminister får man å anda sidan höra att man som vit medelklassman är priviligierad och hör till patriarkatet, och därmed egentligen inte borde få kalla sig feminist. Rätt många är misstänksamma och har attityden "snacka går ju". (Vilket de ju har alldeles rätt i. =) )
Men de flesta är positiva, feminister eller ej, och det är antagligen svårare att vara icke-feminist än feminist numera.

#18  JakobC Gullegubben
2007-09-03 20:30:44

"Men de flesta är positiva, feminister eller ej, och det är antagligen svårare att vara icke-feminist än feminist numera."

Du menar väl att det är svårare att KALLA SIG icke-feminist än feminist.

Att LEVA feministiskt tycker jag verkar vara jättesvårt. Jag stöter i alla fall aldrig några som gör det.

#19  Sv: Hur är det att vara feministisk man? kilgore_trout
2007-09-03 21:09:29

Det är väl knappast radikalfeministiskt att LÅTA sin son gå i klänning?

#20  FemAspirant #15 MarianneK
2007-09-04 00:52:03

Lite OT i den här tråden kanske, men men. Lite metaprat är kanske okej?

Som du kanske har sett är jag med även i tråden du hänvisar till. Jag ser det ifrågasättandet som två ifrågasättanden i ett. Om någon säger sig vara säker på att hen inte ser kön, utan "väljer fritt" oberoende av kön, kommer jag tro att personen behöver tänka lite mer på saken. Om den personen dessutom delar kön med dem som gynnas av det sk "fria valet" blir det värre.

Och ja, hör man till det priviligerade könet och säger sig inte se kön (utan någon reservation, i form av t ax "jag tror") så bör man bli ifrågasatt. Man har inte möjlighet att kunna vara säker på en sån sak, och säger man sig vara säker kommer det att leda till att jag tror att man inte har tänkt efter ordentligt.

#21  MarianneK heffaklumpen
2007-09-04 04:16:53

Vad avgör då vilket kön som är privilegierat i en given situation eller om det ens finns ett privilegierat kön i ett visst avseende. Dvs, även om man accepterar tron på att ett kön är generellt privilegierat i samhället så säger väl det ganska litet om en specifik situation/delgrupp som t.ex. om män eller kvinnor är privilegierade som författare eller feminister eller icke-feminister för den delen. (Det kan givetvis finnas annat som stöder att en grupp är privilegierad.)

Om skillnaden är liten i innehållet så kommer självklart eventuella fördomar att få större spelrum, men om skillnaden i innehållet är det som söks så finns det väl liten anledning att tro att fördomar har avgjort valet.

Jag skulle nog t.ex. uppfatta kvinnor som privilegierade bland feminister och isf enligt din tes förutsätta och tillåta mer ifrågasättande av kvinnor än av män (som feminister inom gruppen feminister). Utifrån kan det naturligtvis se ut på ett annat sätt.

#22  kilgore_trout #19 JakobC
2007-09-04 09:13:49

Ingen aning, radikalt får man väl ändå säga att det är. =)
Men jag menade att man ofta förknippas med radikala åsikter när man kallar sig feminist, även om man inte omfattar dem. (Såna som "det finns inget biologiskt kön" och "det är fel med särskilda pojk- och flicknamn", t.ex.) Har man otur så kan man hamna i det märkliga läget att man får argumentera mot sånt istället för att argumentera för feminism.

#23  Sv: Hur är det att vara feministisk man? FemAspirant
2007-09-04 09:22:49

MarianneK sa:
Lite OT i den här tråden kanske, men men. Lite metaprat är kanske okej?


hm, jag tycker det är grymt on topic vad det gäller situationen för män i feminismen.

MarianneK sa:
Som du kanske har sett är jag med även i tråden du hänvisar till. Jag ser det ifrågasättandet som två ifrågasättanden i ett. Om någon säger sig vara säker på att hen inte ser kön, utan "väljer fritt" oberoende av kön, kommer jag tro att personen behöver tänka lite mer på saken. Om den personen dessutom delar kön med dem som gynnas av det sk "fria valet" blir det värre.


Ja, jag håller med. Tvärsäkerhet om att man inte är gynnad och att situationen är totalt rättvis och jämnt fördelad gör att frågan innfinner sig, om inte uttalat så i ens sitt sinne. Det tycks ju oerhört praktiskt att säga att saker och ting inte är något problem i de fall man själv är gynnad.

MarianneK sa:
Och ja, hör man till det priviligerade könet och säger sig inte se kön (utan någon reservation, i form av t ax "jag tror") så bör man bli ifrågasatt. Man har inte möjlighet att kunna vara säker på en sån sak, och säger man sig vara säker kommer det att leda till att jag tror att man inte har tänkt efter ordentligt.


hm, min upplevelse är att feministiskt språkbruk är krångligt för män att hantera. Själva det faktumet att det är fullt legitimt att ställa frågor av typen ovan trots att det egentligen är en fråga om ens intentioner (något man egentligen bara på sin höjd känner själv och som man aldrig kan bevisa någonting om) och inte om ens argument i relation till ens självdeklarerade mål.

För att egentligen, så är det ju så att ditt svar var bättre än Faktums, men att det egentligen inte säger något mer än att du är skickligare på den sortens argumentation än vad han är. Eller vad tycker du?

#24  GulleGubben #18 JakobC
2007-09-04 09:39:31

"Att LEVA feministiskt tycker jag verkar vara jättesvårt. Jag stöter i alla fall aldrig några som gör det. "

Det är väl för det mesta lättare att prata än att göra... Men att leva feministiskt är väl inget antingen-eller?
Jag känner till en och annan som lever någorlunda jämställt och som dessutom verkar för jämställdhet på olika sätt, jag tycker det verkar rimligt att säga att de lever feministiskt. (Men det är väl ett stickpår för den här diskussionstråden.)

#25  #14 MarianneK RickJames
2007-09-04 10:03:04

Ja, det har jag funderat på. Och det kan mycket väl ligga något i det. Men jag försöker att inte se kön.

Om du försöker att inte se kön så innebär det ju att du faktiskt ser kön. Det är så hjärnan funkar.

#26  RickJames Karolina
2007-09-04 15:08:32

Om du försöker att inte se kön så innebär det ju att du faktiskt ser kön. Det är så hjärnan funkar.


Att hjärnan söker samband för att förstå världen, är inte samma sak som att behandla folk efter könsfördomar.

#27  Sv: Hur är det att vara feministisk man? PerEdman
2007-09-12 20:26:32

1a. Det är helt OK, tackar som frågar.
1b. Det varierar jättemycket, från det positiva till det negativa.
1c. Samma som 1b, fast lite oftare med förvåning.

#28  Sv: Hur är det att vara feministisk man? Kaiser
2007-09-12 20:40:27

1.a. Hur ni upplever feministiska män att det är att vara feministisk man?

Det beror nog på i vilket sällskap man hamnar; på jobbet (kvinnodominerad arbetsplats) är jag 'en i gänget' (fast det retar mig lite att alla tror att jag vet allt om datorer :P), i det privata hamnar jag då och då i akademiska diskussioner kring spetsfundigheter just för att 'jag borde väl kunna svara på sånt!'.

1.b. Hur upplever ni feministiska män er bemötta av kvinnliga feminister?

Ingen aning, jag reflekterar sällan över hur folk bemöter mig. Kan de inte med mig - fine. Inte mitt problem. I textform får jag iofs en del beröm :) IRL vet jag inte. Som försvar vill jag tillägga att jag har t om papper på att jag är socialt inkompetent.

1.c. Hur upplever ni feministiska män er bli bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?

'Du som kan så mycket om datorer, kan du inte ...' :P Dock upplever jag kvinnor (som morsan) mer lyssnaden än män (som brorsan, som slår dövörat till och går till ett annat rum småsvärande över att den där jävla lillbrorsan har tydligen växt upp).

#29  Sv: Hur är det att vara feministisk man? PerEdman
2007-09-12 20:47:45

Jag vill utöka 1c lite grand.

Jag tänkte först på hur människor som vet att jag är feminist bemöter mig när de får reda på det, men egentligen kanske frågan är ställd helt generellt? Hur upplever jag, som feministisk man, att jag bemöts av omvärlden? Det är intressant. Som feministisk man lägger jag märke till "vanligt folks" beteende på ett helt annat sätt än innan jag satte mig in i feministisk teori. Sådant man tidigare inte reflekterat över kan jag nu bli irriterad på, sådant man tidigare tagit för givet är jag ibland irriterad på. Nu råkar jag kunna en del om datorer, men jag kan ingenting om bilar och avskyr all sport, ändå förväntas jag intressera mig. Jag bemöts ofta som att jag vet vart jag är på väg även om jag bara hankar mig fram. Det finns fler exempel, men jag vet inte om det verkligen var hur perspektivet förändrats som frågan 1c gällde. Alla dessa beteenden har ju egentligen varit oförändrade sedan långt innan jag började kalla mig feminist.

/ Per

#30  Sv: Hur är det att vara feministisk man? Ephemeer
2007-09-12 22:36:23

1.a. Hur ni upplever feministiska män att det är att vara feministisk man?

Jag är lite småhungrig så här på kvällen, annars är det bara fint.

1.b. Hur upplever ni feministiska män er bemötta av kvinnliga feminister?

Oftast mycket bra, avslappnat, vänskapligt, öppet. Ibland, på nätet, händer det på nätet att jag stöter på feminister som är kvinnor som ligger tämligen långt från mig politiskt, och som får mig att känna mig misstänkliggjord på grund av mitt kön.

1.c. Hur upplever ni feministiska män er bli bemötta av kvinnor och män som inte ser sig som feminister?

Jag kan inte komma på någon direkt skillnad som det gör att vara feminist som man, annat än var man står i diskussioner om könsfrågor.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?