feminetik.se feminetik.se

Just nu 24 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Susan Faludi's tes


Gå till senaste inlägget



#1  Susan Faludi's tes Robert W
2004-11-12 17:05:35

Jag håller just nu på att läsa Susan Faludis bok "Ställd". Jag har inte läst klart den än så än så länge kan jag bara ge lite allmänna intryck om den. Min första känsla när jag började läsa boken var att Susan Faludi verkade vara en antifeminist snarare än feminist. Till att börja med ställer hon frågan om vad samhället gör med pojkar, istället för att fråga sig vad pojkar gör med samhället.

Boken tar sin utgångspunkt i en havererad manlighet, eller som jag snarare ser det: I en analys över de problem som det innebär att vara man. Boken tar till exempel upp många av männens övertornande probem i USA med alla uppsägningar, och hur män som drabbas av nedskärningar totalt kan tappa fotfästet i samhället, och hur de som följd av sin ekonomiska situation blir övergivna av sina fruar. Vissa av de delarna är hemska att läsa om, och den antifeministiska tesen om att män förvänta stöds i alla fall av dessa exempel.

Den manliga sociala utsatthet som hon försöker fånga är svår att ta på, och man behöver läsa igenom många av bokens exempel för att förstå vad hon menar. Men det verkar handla om behovet av att ingå i ett större samanhang, och hur dagens konsumtionssamhälle omöjliggör för männen att ingå i ett stabilt samanhang där deras lojalitet kan värdesättas. Män idag värdesätts individuellt i ett samhälle som allt mer handlar om att sälja sig själv, och att konkurrera ut andra. Faludi menar att kvinnor genom deras mer självklara roll i familjen redan har ett stabilt sammanhang där de kan ingå, men bokens exempel visar med all tydlighet att vissa män som förlorar sitt jobb i ett hårt land som USA, även förlorar sin delaktighet i någon familj.

I någon passage i boken så säger hon faktiskt att männens delaktighet i samhället idag påminner om kvinnors situation på 50 talet där kvinnor inte kände någon delaktighet i samhället utanför familjen. Istället för delaktighet och trygget så måste dagens män ingå i otrygga insitutioner där de objektifieras och behandlas som pigor. Men den stora skillnaden är att männen inte ens känner någon delaktighet i familjen. Inte undra på att så många män idag är frustrerade menar hon på.

Utifrån detta verkar Faludi presentera ståndpunkten att kvinnors möjlighet till fortsatta framsteg i sin jämställdhetskamp börjar förutsätta att det även sker framsteg med männens sociala utsatthet. Faludi beskriver till exempel hur hon varit med på en grupp med kvinnomisshandlare, och hon beskriver det som ironiskt när dessa socialt utslagna män [min kommentar: i feministisk anda] ska erkänna att de har makt i familjen, när det samtidigt är pinsamt uppenbart att dessa män inte har någon makt och delaktighet alls. De beskriver till och med sig själva som galjonsfigurer för sin familj, och den enda gången de kännt att de hade kontroll var i raseriets ögonblick, och det varade bara tills poliserna kom med handfängsel. Det är tydligt hur Faludi kopplar samman männens sociala utsatthet med vad många feminister beskriver som männens överordning.

Bokens huvudmålsättning är att svara på frågan om varför männen inte gör någonting. Varför de låter sig marginaliseras på alla sätt i samhället utan att ta upp kampen på det sätt som kvinnor gjort med feminismen. Tyvärr har jag inte läst så långt att jag fått svar på frågan.

I övrigt är boken ganska tradig på sina ställen. Miljöbeskrivningar hade i alla fall jag kunnat skippa. Boken är en lång och obehaglig beskrivning av den hopplöshet som många män i USA upplever i samhällets komersialisering, och gemenskapernas nedmontering. Tyvärr tycker jag att hon verkar lite känslokall. Boken är som ett obduktionsprotokoll som i detalj beskriver alla skador, men de första kapittlen så får man i alla fall ingen betryggande känsla av att Faludi har något stort engagemang i att lösa detta problem. Åtminstone i de delar jag läst finns det inga förslag på lösningar, bara mörker. Även om många av kvinnorörelsens anklagelser mot männen med Faludis egen logik kan beskrivas som orättvisa och destruktiva, så går hon inte till attack mot dem. Det är en deprimerande bok på många sätt som i stort sett bara beskriver ett gigantiskt problem.

#2  Intressant! David M
2004-11-18 11:55:37

Intressanta kommentarer!

Jag tycker alla som ifrågesätter konsensus och försöker kommam med nyanserade förklaringar till fenomen och inte bara går på vad den stora massan säger är värd applåder. Därför gillar Jag Faludi även om jag inte håller med henne i allt.

#3  En reflektion: Kerstin
2004-11-18 12:53:51

Robert, du skriver att Faludi inte ger dig någon betryggande känsla av engagemang att vilja lösa detta problem. Då undrar jag, hur stort ska det där engagemanget egentligen vara för att räcka? Hon har trots allt lagt ner flera års arbete på den där boken, som är en tegelsten. Det kallar jag engagemang!

#4  Kerstin: Robert W
2004-11-19 16:23:35

Okej, den delen av min bedömning kanske inte var så seriös. Det var väl mest att jag ännu inte hittat ett enda förslag på vad som borde göras åt problemet. Men jag har ju som sagt inte läst hela boken, så om någon här har gjort det så får ni gärna samanfatta Faludis förslag på lösning åt de problem hon belyser.

Man måste ju i och för sig inte ha ett lösningsförslag för att vara engagerad i ett problem, men med tanke på alla förslag som feminister har angående kvinnors problem så... fast i och för sig, att komma med konkreta förslag till lösningar på problem har kanske aldrig varit feminismens starka sida.

#5  R. Fredrik L
2004-11-22 02:01:09

F. böcker är bitvis bra. Men tyvärr faller även hon allt för ofta in i manshatande toner. Tex när hon beskriver sitt förakt inför några tonårskillar i ett samhälle som dissar tjejer. Snacka om att sparka på ngn som ligger.

Sen så har inte koll på fakta ibland. Tex när hon menar att en kvinna ska tas av smärstillande när hon är döende för att få fatta ett eget beslut över sin kropp. Läser man stycket och tänker på att det är absurt så är det uppenbart.

Ex. jag tog upp kan också ha varit från hennes första bästsäljare.

#6  Fredrik L: Robert W
2004-11-22 10:45:03

Det låter intressant. Det låter som att det kan vara värt att läsa lite mer i den boken då. Det skulle vara lite intressant att se hur detta manshat ser ut. I de bitar jag läst av boken så verkar hon alltid hålla någon slags distans till de män som hon observerar. Hon ger visserligen en beskrivning av deras lidande, men man kan inte undgå att fråga sig varför hon inte någon stans i det läget kommer med någon slags empatisk och känslomässig yttring. När feminister skriver i andra böcker så duggar ju stridsförmaningarna tätt, och den revolutionära stämningen går inte att ta miste på. Det är visserligen okej att vara korrekt och tråkig i en bok, men man undrar ändå om analysen hade varit lika klinisk i en bok om kvinnors problem.

#7  Hmm... Robert W
2004-12-14 12:58:01

Eftersom ingen verkar ha läst Faludi här så har jag börjat tragla igenom den återstående delen av boken själv. Jag har dock fortfarande inte kommit fram till vad hennes huvudtes egentligen är, och vad hon har för förslag på lösning. För den som är intresserad av vietnamkriget så får man reda på en hel del intressant, bland annat om massakern i Sung My.

Det verkar dock som att en väldigt stor del av hennes bok tar upp misslyckade fader/son relationer som det verkar som att hon ser som det stora manliga problemet; män som svikits av samhället och som inte fått chansen att leva upp till vad hon menar varit ett vägledande manligt ideal om att vara familjeförsörjare och att bli man genom krigande. Hon är ju trots allt feminist så hon sätter ju fokus på förväntningar etc. Men som sagt... ingen riktig tes än så länge, bara en massa beskrivningar av olika mansöden.

Jag tycker dock att varje feminist bör ha läst den här boken, för om man har läst om alla dessa mansöden som boken skildrar så borde en normalt funtad människa inte tjata vidare om det här med manlig överordning och patriarkat. Den som har läst boken inser att det finns precis lika många problem med att vara man som det är att vara kvinna. Dessutom så kommer ni att ha bättre förståelse för den stundande backlashen som troligen kommer i kölvattnet på alla tongivande feministers raljerande.

#8  ... Robert W
2005-01-05 12:37:03

Nu har jag läst klart boken. Det verkar som att Susans huvudtes är att feminismens egentliga fiende när den levde upp under 60-70 talet var komersialismen och den ornamentala kulturen där människors konsumtion av produkter och marknadsföring av sig själva blivit den allenarådande ledstjärnan för människor. Men vid sekelskiftet står det klart att komersialismen inte bara drabbat kvinnor, utan även män i lika hög grad. Faludi erkänner alltså i princip att feminismens prat om patriarkat det senaste 30 åren kan ses som ett fatalt blinspår som egentligen riktat in sig på helt fel fiende. Som hon skriver så var utpekandet av mannen som den skyldige visserligen ett effektivt sätt att organisera kvinnor, för det var enklare att organisera kvinnor mot en gemensam fiende, mannen. Men hon skriver också att nu när även männen är drabbade av komersialismen och den ornamentala kulturen så håller det inte längre.

Det lustiga med hennes bok är att hon egentligen inte presenterar något förslag alls för hur samhället ska kunna ta sig ur den ornamentala kulturen, istället hoppas hon bara på att männen ska hitta någon sådan lösning om man nu bara slutar upp att orättfärdigt anklaga männen för förtryck etc.

Egentligen tycker jag mest att hennes bok befäster det som jag och många antifeminister redan kännt. Att feminismen de senaste 30 åren felaktigt beskyllt männen och patriarkatet som orsak till den ornamentala kulturens problem. Det stärker mig i min tro på att feminismen helt enkelt måste avskaffas innan man kan komma någon vart i kampen mot de problem som verklgligen förstör för människor.

#9  RObert W pixie
2005-01-05 12:56:03

vad är ornametalism menar du Robert och hur menar du den påverkar män till att våldta och systematiskt grovt misshandla kvinnor i hemmet?
Hur påverkar ornamentalismen att kvinnor får mindre i lön och män mer i lön?
För att bara ta några ex.....

Sen är det ju sällan en bok kan berätta allt, lite kritisk tankeförmåga?

Bara för att det finns kapitalistiska och kommersialistiska aspekter av problemet så kan man inte glömma bort könsaspekterna. Även om killar är under samma press är många av deras köpideal mer lättuppnåliga och hälsosammare, det är tex bättre att ha lite muskler än att vara döende av svält. Undersökningar visar också att tjejer känner större press att ha perfekt kropp och utseende än killar.
Könsuppdelningen av arbetsuppgifter var ju en viktig del i början av kapitalismen också, de är nära länkade alltså. Utan att ha fler perspektiv kön, klass och ras m.m förstår vi inte samhället, varför är det t.ex så att det är invandrade arbetarkvinnor som har sämst villkor på arbetsmarknaden? Och vita män i chefstopparna? Strukturen framträder alltmer..

#10  robert w rick
2005-01-05 12:59:03

Så boken är inte bra?

Din tes lyder alltså: vi ska "avskaffa" feminismen - som till stor del arberat utan egennytta för att stärka kvinnans position i samhället - FÖR att stärka kvinnans roll i sämhället?

Det låter jättesmart och genomtänkt. Vetkligen :)

#11   pixie
2005-01-05 13:43:28

kan inte annat än hålla med rick! :))

#12  Robert W MartinK
2005-01-05 13:46:36

Intressant att läsa din synpunkter, håller faktiskt själv på att läsa den just nu (är vid Sung My).
Rent litterärt tycker jag den är (på amerikanskt vis) lite långrandig och ofta upprepar sig. Hade gärna sett mindre exempel och mer diskussion i den.

Det jag framförallt tycker är bra med den är att den ifrågasätter just myten om mäns makt, att den diskuterar varför vissa beteenden uppstår och att visa att det där med manlighet faktiskt är rätt knepigt!
Det känns skönt att någon som vågat titta på saken från ett nytt perspektiv och inte automatiskt faller in i gamla "sanningar".

Att hon inte pekar på några lösningar ser jag som ett mindre problem, detta är ju bara ett första steg, att visa på problemet, att visa att det finns andra synsätt än den traditionella feministiska och att det snarare är en mänskligt problem än exklusivt kvinnligt.
Det behövs säkert fler sådana analyser innan man kan se vad som kan och bör göras åt det.

#13   pixie
2005-01-05 13:50:55

så det finns ett "mänskligthetsperspektiv" .. vad innebär det? Att det är synd om männen? Var tog resten av mänskligheten vägen då? Feminismen rör hela mänskligheten även fast den kankse inte så mycket som i kristendomspräglade kulturen hänfaller åt att durka manligt lidande och tycka synd om alla stackars män som blir frestade av de onda kvinnorna..

#14  Pixie Bobbo
2005-01-05 14:20:50

Vad är det du vill Pixie? Vill du att alla män ska tycka synd om alla kvinnor? Förutom att det är helt orimligt så tjänar det inget till. Möjligtvis är det något som de obskyra särartsfeministerna skulle vara intresserade av och du är väl inte en sån? Jag tänker iaf inte tycka synd om dig för att du är en kvinna i ett patriarkat. Ifall jag kände till mer om din personliga situation skulle jag kanske kunna ha medkänsla för dina svårigheter men inte för att du är kvinna.

Det vi intresserar oss för är vilka problem som finns och om och hur de går att lösas. Ifall du intresserar dig för att förändra manliga beteenden så vore det nog en god start att ta reda på varför de uppkommer. Jag förstår att du kanske har svårt att acceptera att det även finns problem för män men det är så illa tvunget ifall du vill göra något konstruktivt. Ifall du inte vill göra något allmänt konstruktivt föreslår jag att du riktar din energi mot din eget liv och tar vara på det.

#15  Robert W rick
2005-01-05 14:55:41

Det känns lite som om england och amerika 1942 helt plötsligt kom överens om att ska bekämpa nazisterna genom att avveckla miliären.

#16  bobbpo pixie
2005-01-05 15:31:49

ja tycker inte du ska tycka synd om, ja tycker att du ska göra din röst hörd för att kvinnor ska få det bättre och inte diskrimineras överallt för attd e råkar ha mutta o inte kuk mellan benen ( det är inte jag som är vulgär, det är samhället osm är detsom resonerar så hela tiden) du hjälper inte kvinnojourerna att få mer platser så att kvinnor ha nånstans genom att tycka synd om, du hjälper kvinnojourer och misshandlade kvinnor genom att ge bidrag så att de har råd att betala hyran. du hjälper till genom att inte baktala feminister som fösöker hjälpa utsatta kvinnor och som arbetar ideellt, du hjälper till genom att skriva insändare och kräva förändring.


Fast visst, att jag är kvinna i ett patriarkat påverkar mig varje dag, på olika sätt, så visst lite tycka synd om i form av medkänsla skulle itne vara så dumt emellanåt..


Men, jag vet att män har problem också, men inte lika mkt som kvinnor pga sitt kön. Det jag inte tycker är bra att män tenderar att ta ut sina problem på kvinnor i form av våld och våldtäkter ( och ja jag har läst böcker om våldtäkts mäns psyke)..

Det privata är politiskt, att vara aktiv feminist är samma sak som att rikta energi mot mitt eget liv.

#17  Pixie MartinK
2005-01-05 16:01:00

#9 ornamentalism innebär (som jag förstått den) i korthet att fokus läggs på att synas, bra exempel här hemma är alla dokusåpa kändisar som inte gjort mycket nytta men ändå är populära. Faludi menar att det blir allt viktigare och att kvinnor är mer gynnade av det eftersom de av tradition varit de som levt mer på utseende än män som traditionellt sätt värderas mer efter vad de producerar (i form av t.ex makt och pengar). Många män har alltså svårt att anpassa sig till detta och hitta en ny roll i det sammanhanget och den frustrationen och känslan av misslyckande går ut över kvinnor.
Själv tror jag väl möjligtvis ornamentalism kan vara en liten faktor, men kvinnor har väl misshandlats även förr.

Att mäns ideal och påtvingande roller skulle vara lättare att hantera är ju en högst subjektiv uppfattning. De krav och roller som finns kan man ju sällan köpa sig fri från och för männen är de ju tvärtom ofta knutna till just pengar (hur köper man sig fri från känslan av att det enda värde man har ligger i just hur mycket man tjänar, och vilket värde har man då om man inte tjänar en massa). Att känna sig vilsen i sin roll och maktlös botas inte med pengar. Fö så ökar ju pressen även på killar att se bra ut så den skillnaden blir ju allt mindre.

#13 ett mänskligt perpektiv innebär att man ser på alla människor oavsett kön. Inte bara på män eller bara på kvinnor. Feminismen är på inget sätt självklart mänsklig. Många feminister definierar den just som en kamp för kvinnans rättigheter och utesluter ju därmed alla män. Detta gör ju att det alltid uppstår olika tolkningar så fort man använder ordet feminism, så om man verkligen menar att man har ett mänskligt könsoberoende perspektiv så tycker jag man skall använda mindre tvetydiga ord.

F.ö så undrar jag lite varför du känner dig så hotad (för det ger du verkligen intryck av att vara) av dessa resonemang. De Förnekar ju egentligen inte att kvinnor far illa och är förtryckta, det enda de gör är att nyansera bilden av mannen och peka på att man som man också tvingas in i roller och beteenden.

#18  Pixie Bobbo
2005-01-05 16:12:23

"Men, jag vet att män har problem också, men inte lika mkt som kvinnor pga sitt kön."

Fast du räknar väl brist på makt, svårigheter i skolan, sexuella trakasserier, låga löner, dålig självkänsla osv som specifika kvinnoproblem fast det är exakt samma problem som män har att tampas med bara att de tar lite annan skepnad. Om dessa problem skulle ränas som könsspecifika även för män så skulle män ha väldigt mycket problem pga sitt kön.

Det jag försöker säga är att sitt inte och klaga utan kom med något konstuktivt. Att ge mängder med pengar till kvinnojourer är ju konstruktivt så till vida att det leder till nånting även om jag inte är säker på att det gör något bättre. Så det kan räknas som ett konstruktivt förslag och inte bara klagomål.

#19  #18 Karl Astrid
2005-01-05 16:23:01

"svårigheter i skolan" stämmer mer in på ett killproblem. Tjejer och kvinnor presterar i regel bättre än killar både på grundnivå och på universitetsnivå. vad nu detta beror på... är en bra fråga, men den är förmodligen lättbesvarad.

Alvunger kom och svara!

#20   Karl Astrid
2005-01-05 16:25:11

Om det nu var "klara av skolan" sortens problem och inte "jag har sociala problem i skolan" du menade.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?