feminetik.se feminetik.se

Just nu 19 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Empati


Gå till senaste inlägget



#1  Empati elvdrottningen
2006-11-15 16:20:53

Jag har funderat lite på det där med empati. Förmågan att tänka sig in i hur en annan person känner och upplever i en viss situation. Jag har noterat att det då och då påpekas (ofta från kvinnor) att män skulle ha lägre empatisk förmåga än kvinnor. Men stämmer det verkligen? Kan det inte bara så att män och kvinnor uttrycker sig på olika sätt och att det är det kvinnliga sättet att uttrycka sig som har blivit norm för vad som uppfattas som empati?

En annan sak som jag har funderat på är om kvinnor verkligen kan tänka sig in i hur en man känner och uppleva en viss situation lika väl som hur en annan kvinna känner och upplever en viss situation, och vise versan? Jag har ju noterat här på Feminetik att det ganska ofta verkar skilja väldigt mycket mellan kvinnors och mäns upplevelser och att kvinnor oftare verkar uttrycka empati för andra kvinnor än för männen på Feminetik (och vise versan).

Kan det till och med vara så att:
- kvinnliga feminister har lätt att sätta sig in i hur en annan kvinna känner, men har svårt för att sätta sig in i hur män känner?
- manliga antifeminister (eller vad de nu kallas) har lätt att sätta sig in i hur en annan man känner, men har svårt för att sätta sig in i hur kvinnor känner?
- manliga feminister har viss förmåga att sätta sig in i hur kvinnor känner och samtidigt lätt att sätta sig in i hur andra män känner?
- kvinnliga antifeminister har viss förmåga att sätta sig in i hur män känner och samtidigt lätt att sätta sig in i hur andra kvinnor känner?

#2  Sv: Empati Karolina
2006-11-15 17:57:54

Jag tror att vissa (oavsett kön) har närmare till att känna empati än andra, men det kan ju rimligtvis tränas upp.

Själv tycker jag att det är ungefär lika lätt/svårt att känna empati för någon, vare sig det är en man eller kvinna, feminist eller inte. Har kanske till och med viss tendens att lättare känna empati för män, speciellt i sammanhang där män är låsta av sin könsroll, t.ex. inte kan/vågar ge utlopp för sina känslor på samma sätt som en kvinna i samma situation skulle få, eftersom det oftare är mer accepterat för en kvinna att visa sig svag. Det blir ju en dubbel börda, på nåt sätt.

Till viss del kan det säkert vara så att det så kallat kvinnliga sättet att visa empati har blivit norm för vad som anses vara omtänksamhet.
Vissa tjejer är helt sanslösa på snuttande och pluttande, något som känns väldigt främmande för mig, kanske för att jag är feminist? ;-)
Om någon t.ex. är ledsen så är det plötsligt 10 tjejer som hänger över personen och ska trösta (särskilt när det handlar om yngre tjejer). Det är nästan som en tävling i att visa empati, men hur mycket av det är äkta? Jag visar hellre omtanke genom handling, genom att erbjuda mig att hjälpa på ett eller annat sätt.

#3  Karolina elvdrottningen
2006-11-15 19:59:40

Naturligtvis är det rimligt att den empatiska förmågan varierar från person till person och att den kan "tränas upp" (i den mening att ålder och erfarenhet ger färdighet).

Jag blir dock lite fundersam när jag läser ditt inlägg. Vad lägger du i begreppet empati? Jag tycker att det du beskriver mer liknar förståelse och sympati än riktig empati. Att tycka synd om, trösta eller visa omtanke för en annan person är väl inte samma sak som empati? Empati är väl en djupare dimension? Att verkligen kunna tänka sig in i och förstå hur en annan person tänker, känner och upplever något som den varit med om.

Du skriver att du "känner empati" för män som är inlåsta i sin könsroll. Men förstår du verkligen hur de tänker och känner? När jag läser här på Feminetik tycker jag att det verkar ganska vanligt att just kvinnliga feminister inte verkar kunna sätta sig in i det som män beskriver, vad de känner och tänker. Jag vet dock inte om jag har rätt. Det kan de nog bara svara på själva.

#4  Sv: Empati Karolina
2006-11-15 20:24:31

Empati är för mig det samma som medkänsla, medlidande ungefär. Men vad är då skillnaden på sympati och det du kallar riktig empati? För mig är sympati i princip lika starkt som empati.

Nja jag menade inte riktigt att jag känner empati _för att_ de är låsta i en könsroll, den kan de ju själva bryta om de vill. Utan jag menar snarare att jobbiga situationer kanske blir extra tunga eftersom det inte är lika ok att ge utlopp för sina känslor, sorg t.ex. när man är kille.
Naturligtvis kan jag inte veta att jag fullt ut förstår deras situation, men hur kan en person någonsin veta att den fullt ut har förstått en annan människas upplevelse?

Att det verkar som att kvinnliga feminister har svårt att sätta sig in i vad (icke-)feministiska män beskriver tror jag framförallt handlar om att man har helt olika sätt att betrakta världen på, dvs. om man ser världen med feministiska ögon eller om ser den på något annat vis kommer ju rimligtvis att på verka ens tolkning av en viss händelse osv.

#5  Sv: Empati Karolina
2006-11-15 20:41:59

Jag tror alltså att skillnaden inte på något sätt ligger i kön, att kvinnor skulle ha lättare att förstå andra kvinnor, eller män lättare att förstå andra män, även om det säkert ofta är så. Men då är det ju just för att man delar erfarenheter, och tolkning av erfarenheten. Gör man det inte så ligger det ju inte lika nära till hands med förståelsen.

Skulle t.ex. en hetrosexuell, vit medelklasskvinna ha lättare att förstå en lesbisk kvinna i Kina (försöker inte komma med gliringar åt nåt håll, tar bara exempel på två världar som rimligtvis skiljer sig rätt rejält åt) bara för att de två är kvinnor? Tycker nog att det är mer troligt att det skulle vara lättare för den vita hetrokvinnan att förstå en vit hetroman.

#6  Sv: Empati FemAspirant
2006-11-15 21:01:02

Jag tror kvinnor har svårare att förstå män än vad män har att förstå kvinnor.

Män lär sig tidigt att vissa känslor, åsikter, tankar får man inte tala om i kvinnors närvaro. Då bestraffas man hårt socialt. Män har många drivkrafter, önskningar och drömmar som de aldrig eller sällan delar med kvinnor på grund av påförd skam och skuld.

Om man inte håller med om det ovan så gör man inte.

Då kanske man kan hålla med om att mäns könsroll är mycket mindre förlåtande mot att klaga och visa sårbarhet än vad kvinnors könsroll är. Bara det borde ge följden att män tidigare och oftare får höra om kvinnors problem än vad kvinnor för höra om mäns. Känner man inte till kan det vara svårt att vara empatisk.

Det är vad jag tror i alla fall.

#7  Sv: Empati Patrik
2006-11-15 22:26:09

Innan begreppsförvirringen sprider sig, empati och sympati är INTE samma sak.

Saxat ur wikipedia:

Empati åtskiljs dock från sympati: en viktig skillnad är att man i empatin förhåller sig neutral till de känslor man uppfattar att någon annan upplever, medan den som känner sympati själv helt eller delvis delar den andras känslor. Den som hyser sympati för någon delar ofta dennes ståndpunkt i exempelvis en konflikt, medan en empatisk person är medveten om bägge sidors känslomässiga situation.

Läs mer på http://sv.wikipedia.org/wiki/Empati

/Patrik H

#8  Sv: Empati Karolina
2006-11-15 22:42:53

Tack!
Jag var faktiskt förvirrad över de båda begreppen. Förhoppningsvis framgår det ändå vad jag menar. Dock tycker jag jag att när man till vardags talar om empati, och som jag fattar elvdrottningen i trådstarten, att man menar förmåga att sätta sig in i andras känslor OCH därmed känna medlidande. Tycker ofta att ordet har stark känslomässig koppling.

#9  Sv: Empati Karolina
2006-11-15 22:48:07

För att klargöra:
i inlägg #2 och #4 pratar jag om förmåga till medkänsla.

I inlägg #5 pratar jag om möjligheten/omöjligheten till förståelse för andras situation

#10  FemAspirant Karolina
2006-11-15 22:54:50

Visst borde det vara så ja, att det är lättare att förstå någon som delar sina känslor och tankar än nån som håller dem inne.

Vad är det för drivkrafter, önskningar och drömmar män inte vågar dela med kvinnor?
Skulden och skammen kommer från rädsla att tappa ansiktet förmodar jag, rädsla att bli sedd som mindre manlig, eller?

#11  #10 Karolina RickJames
2006-11-15 23:42:43

"Vad är det för drivkrafter, önskningar och drömmar män inte vågar dela med kvinnor? Skulden och skammen kommer från rädsla att tappa ansiktet förmodar jag, rädsla att bli sedd som mindre manlig, eller?"

Nästan rätt om jag får kommentera.

Vad männen drivs av är befogad rädsla att ses som "unfuckable" vilket påverkar "approval" Många kvinnors oförståelse av detta är baserad på det faktum att risken vanligen inte finns för kvinnor.

Av oförståelsen kan man dock se att kvinnors empati på området inte är den bästa. Min erfarenhet är att de flesta kvinnor på fullaste allvar tror mäns tystnad är onödig.

Som man har jag sett många exempel på när en kvinna pressat en man till sanningen och sedan när hon fått sanningen har detta allvarligt försämrat mannens situation eftersom hon inte känner sig lika i hans närhet längre och detta påverkar hur hon behandlar honom. Jag vet också tjejer som blivit förtvivlade över detta.

#12  Sv: Empati Karra
2006-11-16 08:22:37

Annars tycker jag att killar har det lättare att öppna sig och visa svaghet inför flickvännen/frun än vad de har för sina kompisar. Det är viktigare att inte visa sig svag inför andra män än inför kvinnor, på vissa sätt.

#13  Sv: Empati Phoenix
2006-11-16 09:51:52

Man brukar ju annars säga att tjejer tränas i att känna empati med killar, och även att identifiera sig med killar, medan motsatsen inte är lika vanligt. Jfr populära böcker och filmer med killar i huvudrollen, som både tjejer och killar kan ta till sig, med filmer och böcker med tjejer i huvudrollen, som inga killlar går och ser med motiveringen att "det är en tjejfilm".

Sedan kan jag verkligen förstå vad FemAspirant menar med detta:
Män lär sig tidigt att vissa känslor, åsikter, tankar får man inte tala om i kvinnors närvaro. Då bestraffas man hårt socialt. Män har många drivkrafter, önskningar och drömmar som de aldrig eller sällan delar med kvinnor på grund av påförd skam och skuld.

Men jag skulle vilja tillägga att kvinnor har exakt samma problem i mäns närvaro. Det kan till och med gälla exakt samma önskningar och drömmar.

Jag vet inte hur mycket vikt man ska lägga vid såna däringa populärvetenskapliga undersökningar som visar att små flickor känner empati med andra varelser medan små pojkar hellre undersöker hur en leksaksbil fungerar. Själv är jag av uppfattningen att alla oavsett kön har förutsättningar för empati (förutom de som fötts med en hjärnskada el dyl). Det handlar mest om träning tror jag.

#14  Karolina elvdrottningen
2006-11-16 09:52:01

Som ett par av de andra debattörerna redan har skrivit så är det skillnad på empati och sympati. Jag tror dock att det är ganska vanligt att folk blandar ihop dessa och tolkar personer som tröstar och visar sympati som empatiska personer, men det behöver de ju inte alls vara. Man kan ju trösta och visa sympati utan att behöva förstå hur den andra personen verkligen känner och upplever sin situation. Det räcker ju med att förstå att personen inte mår bra.

Jag tror tyvärr att just det att kvinnor oftare på ett mer konkret sätt tröstar och försöker visa omtanke tolkas just som att kvinnor skulle vara mer empatiska, men som du själv beskrev i ditt exempel i inlägg 2 om de tio flickorna som tröstar så behöver det ju inte alls vara fråga om empati, och kanske inte ens fråga om äkta sympati heller. Men handlingen gör att normen av kvinnor som mer omhändertagande, tröstande och "empatiska" förstärks. Och när män då inte tröstar och visar omtanke på samma sätt så tolkas det som att män inte är "empatiska".

Du skriver också i inlägg 4 att "Nja jag menade inte riktigt att jag känner empati _för att_ de är låsta i en könsroll, den kan de ju själva bryta om de vill.". Hur menar du att män kan bryta sina könsroller själva? Gäller det i sådana fall inte även kvinnor?

#15  Sv: Empati Phoenix
2006-11-16 09:52:46

OBS, att jag skriver att "man brukar säga" nåt betyder inte att jag håller med. Ang mitt första stycke i #13.

#16  Karra elvdrottningen
2006-11-16 09:55:14

Vad har det du beskriver med skillnader i empatiska förmåga mellan kvinnor och män att göra?

#17  Phoenix elvdrottningen
2006-11-16 09:56:50

Men är det verkligen riktig empati som flickor tränas i? Är det inte bara att visa sympati och förståelse?

#18  Sv: Empati Karra
2006-11-16 10:27:30

Elvdrottningen: Det var en kommentar till RickJames inlägg som gick ut på att män inte kan visa sig svaga eller öppna sig inför kvinnor.

#19  Phoenix Gullegubben
2006-11-16 10:33:36

Fast "manliga" filmer brukar, enligt mitt minne" inte handla särskilt mycket om mannens "dolda" känslor. "Manliga" filmer brukar snarare vara historiedrivna och mannen är bara "a vessel" för historen som berättas.

Jag orkar inte leta, men om du orkar, får du gärna ta en lista över förra årets mest populära filmer, de tio filmer som fått mest pris i en stor festival eller annat icke styrt urval, och berätta vilka "manliga" filmer som handlar om mannens "dolda" känsloliv, enligt din mening.

"Kvinnofilmer" brukar, enligt min mening, vara mindre historiedrivna. Filmer med kvinnor i huvudrollen men som är historiedrivna brukar, enligt min mening, vara populära också hos män.

En film som, enligt min mening, är tämligen "jämställd" på den punkten var "Closer". Lika mycket känsloliv som historiedriven och *ungefär* lika djupa personteckningar av de två kvinnorna och de två männen. Fast det var betydligt fler kvinnor än män i salongen, så personteckningar verkar vara något som män i gemen är tveksamma till, de verkar föredra historiedrivna filmer.

"Walk the line" är också en tämligen jämställd film, men även den var nog mer populär bland kvinnor än bland män.

Ett rent tema om mäns dolda känslor och om kvinnors skuld- och skambeläggande av mäns känslor har jag aldrig sett och det är nog något som vi aldrig kommer att få se, inte för att fenomentet inte existerar, utan för att det är tabu eller osäljbart, på grund av det strukturella förtrycket av män.

#20  Sv: Empati Gullegubben
2006-11-16 10:39:19

Empati är mycket ovanligt, det förutsätter att man identifierar någon som helt olik en själv men ändå kan leva sig in i den personens situation. Oftast kan man hitta någon punkt där man är lika och sympatiserar med den andre personen på den punkten och lurar sig själv att man har tagit in den andres hela verklighet och empatiserar med den andre personen.

#21  Karra elvdrottningen
2006-11-16 12:36:01

De flesta (både män och kvinnor) har väl lättare att visa sig svaga och sårbara inför en person som de litar på och känner förtroende för, oavsett om denna person är en man eller kvinna? Att män då vanligtvis öppnar sig för sin fru är väl inte speciellt konstigt. Jag är ju själv mest förtrolig och öppen mot min man. Jag vet inte hur det är med andra kvinnor, men jag hoppas verkligen att de också har så mycket förtroende och samhörighet med sin man att det är honom de i första hand vänder sig till när de känner sig nere och svaga.

#22  Gullegubben elvdrottningen
2006-11-16 12:42:30

Jag vet inte om riktig empati är mycket ovanlig, men det är säkert vanligare att människor känner sympati än riktig empati. Och som du skriver så kräver ju empati att man kan leva sig in i den andra personens situation. När jag läser här på Feminetik så tycker jag mig se att många av de kvinnliga feministerna respektive de manliga antifeministerna verkar ha svårt att leva sig in i varandras situation.

Speciellt förvånande är det då att se många av de kvinnliga feministerna hänvisa till att kvinnor skulle vara mer empatiska än män. Det verkar ju tyvärr inte gälla många av dem som gärna själva vill framhålla det. Inte när det gäller mäns känslor och tankar inför olika typer av situationer iallafall.

#23  Sv: Empati Karra
2006-11-16 12:54:28

Elvdrottningen: Absolut är det så, men min erfarenhet är att män ofta saknar manliga vänner som de kan anförtro sig åt och har enbart frun/flickvännen. Det här är som sagt enbart mina egna observationer och inget vetenskapligt.

#24  elvdrottningen Phoenix
2006-11-16 13:33:38

Speciellt förvånande är det då att se många av de kvinnliga feministerna hänvisa till att kvinnor skulle vara mer empatiska än män.


Jag hoppas att du inte räknar in mig bland dem som hävdar detta.

Över huvud taget verkar empati vara svårt. Och förmodligen en övningssak. Jag tycker jag märker av bristande empati från båda sidor här på feminetik, definitivt. Sedan tror jag inte att man ska dra för stora växlar på ett diskussionsforum på internet - dels vet vi ingenting om debattörernas egentliga könstillhörighet, dels beter man sig annorlunda i en internetdiskussion än i verkliga livet.

#25  #12 Karra RickJames
2006-11-16 15:01:31

"Annars tycker jag att killar har det lättare att öppna sig och visa svaghet inför flickvännen/frun än vad de har för sina kompisar."

Att du tycker det innebär inte att det är så. Kvinnor misstar ofta män som visar svaghet med män som säger vad kvinnor vill höra för att skapa närhet till kvinnor de tycker om. Äkta svagheter kan endast diskuteras med andra män eftersom kvinnor har svårt att acceptera hurdana män egentligen är. Kvinnor drömmer om "change" män anpassar sig ofta efter detta.

En av mina vänner håller hela tiden med sin flickvän men ändrar inte på någonting. Det gör henne nöjd att slippa kritiseras när hon ventilerar känslor och någon äkta önskan mellan varven att han skall lyda de förslag hon kommer med och han håller med om finns inte eftersom han då skulle bli manipulativ. Att lyssna på dem när de pratar med varandra är komik på hög nivå. Hon föreslår, han svarar javisst älskning vilken bra idé. Han kysser henne och gör inte alls som hon sade men hon beskriver honom som underbar och förstående eftersom han håller med henne. :D

"Det är viktigare att inte visa sig svag inför andra män än inför kvinnor, på vissa sätt."

Det är det vi män kämpat för att få kvinnor att tro. I själva verket är det lätt för män att visa svaghet inför andra män. Allt som krävs är att inte en enda kvinna är i närheten och det finns en ursäkt för detta som inte låter gay. Vill du ha ett ärligt svar från mannen så skicka bort "regeringen" :)

#26  #25 kezo
2006-11-16 15:26:35

CITAT: "En av mina vänner håller hela tiden med sin flickvän men ändrar inte på någonting. Det gör henne nöjd att slippa kritiseras när hon ventilerar känslor och någon äkta önskan mellan varven att han skall lyda de förslag hon kommer med och han håller med om finns inte eftersom han då skulle bli manipulativ. Att lyssna på dem när de pratar med varandra är komik på hög nivå. Hon föreslår, han svarar javisst älskning vilken bra idé. Han kysser henne och gör inte alls som hon sade men hon beskriver honom som underbar och förstående eftersom han håller med henne. :D"
SLUT CITAT

Tja, det låter sannerligen som komik på hög nivå. Inget förhållande jag någonsin har varit i eller skulle vilja vara i. Jag vill inte snacka skit om dina vänner, men frågan är vem som är mest korkad och mest manipulativ i det förhållandet.

Fast givetvis får man acceptera att en del trivs med att ha det så också. Eller föredrar det framför ensamhet eller vad de nu fruktar väntar dem runt hörnet. Långt ifrån alla par når fram till varandra, eller bryr sig om att ens försöka. Och någonstans i botten är det ändå deras val.

#27  #26 kezo RickJames
2006-11-16 15:58:39

"Tja, det låter sannerligen som komik på hög nivå. Inget förhållande jag någonsin har varit i eller skulle vilja vara i. Jag vill inte snacka skit om dina vänner, men frågan är vem som är mest korkad och mest manipulativ i det förhållandet."

Varför skulle någon av dem vara korkad? Är det något fel på deras relation som varken de eller jag känner till?


"Fast givetvis får man acceptera att en del trivs med att ha det så också."

Intressant ordval, acceptera. Man anar en önskan för ändring och påverkan.


"Eller föredrar det framför ensamhet eller vad de nu fruktar väntar dem runt hörnet. "

Det låter fortfarande som om det vore något fel på dem. Vilket är felet?


"Långt ifrån alla par når fram till varandra, eller bryr sig om att ens försöka."

??? Når fram till varandra? Vad pratar du om? Han tar hänsyn till hennes behov, hon tar hänsyn till hans. De har en fullständigt jämställd relation. Jag trodde feminismen handlade om frihet. Här anas ju raka motsatsen, Typ *suck* det var inte så vi ville de skulle använda sin frihet. Har jag fel?

#28  elvdrottningen #14 Karolina
2006-11-16 17:04:23

Jo kvinnor kan precis som män bryta sin könsroll om de så önskar. Men det kan ju vara svårt att helt bryta med de roller man blivit fostrad till, dels för att vanans makt är stor och det kan ju vara bekvämt med könsroller ibland, det gamla invanda liksom. Men också för att toleransen mot folk som bryter mot normen på olika sätt tyvärr inte är särskilt hög i vårt samhälle.

Sen är man ju alltid till viss del styrd av andras "blick" och det som finns inbyggt i den.
Dvs hur mycket jag än försöker hävda att jag är en individ med fler egenskaper än de som tillskrivs den kvinnliga könsrollen så hjälper ju det föga om personer jag möter bestämt ser mig som i första hand kvinna, och i andra hand individ.
Ett konkret exempel på det kan man ju tänka sig är en arbetsintervjusituation. Det spelar ingen roll om jag aldrig tänkt skaffa barn, om arbetsgivarens uppfattning om kvinnor är att de ofelbart och alltid skaffar barn och tar ut lång mammaledighet på det och det inte är något arbetsgivaren har lust att pynta för så kommer det antagligen försämra mina chanser att få jobbet.

Allt detta går naturligtvis att applicera på män också, i deras respektive könsroller.

#29  Sv: Empati Karra
2006-11-16 17:08:32

Och bara för att du säger en sak betyder inte att det är så, RickJames.

Jag tycker din kompis förhållande låter helt fruktansvärt. Jag tycker synd om tjejen, vad hemskt att ha en kille som ser en på det sättet.

#30  RickJames Karolina
2006-11-16 17:15:57

Varför vill man vara med någon som man tror kommer döma ut en om man skulle tala om sina känslor, alternativt fortsätter att curla sin partner fast man egentligen inte håller med, som din kompis du berättar om? Ansvaret för rak kommunikation ligger på båda parter i ett förhållande.

Sen undrar jag också vad du menar när du säger:

"Som man har jag sett många exempel på när en kvinna pressat en man till sanningen och sedan när hon fått sanningen har detta allvarligt försämrat mannens situation eftersom hon inte känner sig lika i hans närhet längre och detta påverkar hur hon behandlar honom."

Hon känner sig inte längre lika _vadå_ i hans närhet?

#31  RickJames #27 kezo
2006-11-16 18:53:43

Nu förstår jag inte. Du skrev ju själv att det var komik på högsta nivå att höra dem samtala? Har du ändrat dig plötsligt? Eller är alla relationer komiska i dina ögon?

Som du beskriver deras samvaro och kommunikation tycker jag att det låter som ett ganska tragiskt förhållande, där ingen egentligen tar den andre på allvar. Om jag har missförstått det hela, ber jag om ursäkt. Och jag känner dem inte, du känner dem, jag vill inte analysera deras relation. Men du beskrev den på ett sätt som enligt mig antyder både komik och tragik, ja.

#32  Kezo #23 Kalle
2006-11-17 11:11:16

men min erfarenhet är att män ofta saknar manliga vänner som de kan anförtro sig åt och har enbart frun/flickvännen.

Eller "anonyma" (mer eller mindre) internet-forum... ;-)
http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?s…

#33  #30 Karolina RickJames
2006-11-18 11:14:28

"Varför vill man vara med någon som man tror kommer döma ut en om man skulle tala om sina känslor,"

Jag hänger inte med på vad du pratar om nu. Att döma ut en människa och att inte blir kontrollerad av en människa är inte samma sak.


"alternativt fortsätter att curla sin partner fast man egentligen inte håller med, som din kompis du berättar om? Ansvaret för rak kommunikation ligger på båda parter i ett förhållande."

Ansvaret för kommunikation ligger på den som kommunicerar någonting. Särskilt ansvar för rak kommunikation är det frågan om det ens finns. Särskilt att döma en av de andra trådarna här där man diskuterar just indirekt kommunikation (och hur oförskämd man är annars)


"Som man har jag sett många exempel på när en kvinna pressat en man till sanningen och sedan när hon fått sanningen har detta allvarligt försämrat mannens situation eftersom hon inte känner sig lika i hans närhet längre och detta påverkar hur hon behandlar honom." Hon känner sig inte längre lika _vadå_ i hans närhet?"

Det beror på vilket ämne som avhandlades. Vad som poängterades är att hon inte känner samma känsla som tidigare. (Känner inte lika längre)

#34  #31 kezo RickJames
2006-11-18 11:24:24

"Nu förstår jag inte. Du skrev ju själv att det var komik på högsta nivå att höra dem samtala? Har du ändrat dig plötsligt? Eller är alla relationer komiska i dina ögon?"

Det är klart att det är komiskt från ett utanförperspektiv men vad har det att göra med relationen i sig? Relationer bedöms inte efter utanifrånperspektiv. Det är därför tjejer o killar som har vad du tycker är dåliga relationer sällan gör som du säger om du säger att de skall avsluta relationen. De har ett inifrånperspektiv som omfattar känslor precis som du har när killar raggar på dig på krogen. Vad andra (särskilt killar) tycker har liten betydelse, de har inte hela bilden eller hur?


"Som du beskriver deras samvaro och kommunikation tycker jag att det låter som ett ganska tragiskt förhållande, där ingen egentligen tar den andre på allvar."

Det sade jag inte, frågan är vilka behov som tas på allvar, behoven av kontroll och förändring eller behoven av kommunikation och bekräftelse. Min kompis säger något i stil med "alla tjejer försöker förändra men få vill ha resultatet"


"Om jag har missförstått det hela, ber jag om ursäkt. Och jag känner dem inte, du känner dem, jag vill inte analysera deras relation. Men du beskrev den på ett sätt som enligt mig antyder både komik och tragik, ja."

Jag beskrev den på det sätt den uppfattas utifrån. Frågan är dock inte hur den uppfattas utifrån. Frågan är hur de känner inifrån.

#35  RickJames kezo
2006-11-18 12:14:24

Fast jag brukar inte tycka att mina vänners partnerkonversationer är "komik på hög nivå" utifrån heller. De gånger jag har tyckt det, har även oftast de inblandade tyckt att det har varit något fel på relationen (vilket har visat sig senare).

Men jag förstår att det inte är så i ditt fall, och/ eller att jag misstolkade dig, och i vilket fall som helst - vilket jag ju också skrev tidigare - är dina vänner lyckliga i sin relation, är ju allt frid och fröjd.

En nyfiken fråga: skulle du kunna berätta för dem vad du har skrivit till mig i den här tråden? Eller har ni kanske redan talat om det?

#36  RickJames #35 kezo
2006-11-18 12:16:59

Förtydligande: Alltså skulle du kunna diskutera med dem det du har diskuterat med mig, med eller utan att blanda in deras relation och hur du uppfattar den utifrån?

#37  RickJames igen kezo
2006-11-18 12:23:31

Det skulle även vara intressant att få några exempel på vad kvinnan säger/ föreslår som mannen slentrianmässigt säger "ja" till, och som sedan inte blir av men båda är nöjda och glada ändå, för allt hon behövde var egentligen att få prata av sig. Vilka ämnen/ områden kan det handla om, och hur uttrycks det? Jag undrar därför att de flesta människor jag känner vill "prata av sig" ibland, utan att känna behov av en förändring. Men då brukar de heller inte föreslå en förändring eller kräva att partnern ska ändra på något. De gånger de gör det (gäller även mig) blir det oftast problem i relationen om partnern spelar med utan att mena det. Jag har sett otaliga relationer i min omgivninng ta slut av (bland annat) just den anledningen.

Därför blir jag lite nyfiken på hur du egentligen menar.

#38  Sv: Empati Karolina
2006-11-22 19:33:34

"Jag hänger inte med på vad du pratar om nu. Att döma ut en människa och att inte blir kontrollerad av en människa är inte samma sak."

Jag känner inte riktigt att jag hänger med på vad du pratar om heller. Du skrev att killar inte vågar kommunicera sina känslor för de är rädda att ses som "unfuckable". Om man ser nån som "unfuckable" så har man väl i nån mening dömt ut personen, i det här fallet som en konsekvens av att man försökt kommunicera sina känslor. Då undrar jag - varför vill man vara med en person som man tror kommer se en som "unfuckable" om man delger sina känslor?

"Ansvaret för kommunikation ligger på den som kommunicerar någonting. Särskilt ansvar för rak kommunikation är det frågan om det ens finns. Särskilt att döma en av de andra trådarna här där man diskuterar just indirekt kommunikation (och hur oförskämd man är annars)"

Jag tycker inte att ansvaret för kommunikation ligger enbart på den som försöker kommunicera något. Det krävs vilja av den som lyssnar också, att försöka ta in vad den andra parten säger, bemöta det den försöker säga med respekt osv. Kommunikation handlar ju just om att det är två eller flera personer som sins emellan försöker förmedla något. Annars kan man ju bara ägna sig åt att hålla monologer och hoppas att folk gillar läget, men det verkar ju mindre lyckat.
Jag tror att vill man ha en lyckad relation, så bör nog bägge parter göra sitt bästa, ta sitt ansvar, för att faktiskt kommunicera så ärligt som möjligt med varann.
Jag har inte läst den andra tråden, men du säger "hur oförskämd man är annars" - jag menar inte att rak och ärlig kommunikation är att brutalt vräka fram sanningen som man ser den, vanlig hyfs och taktkänsla är så klart minimikrav. Men det som det hela handlar om är ju att man för att ge sin partner och förhållandet en schysst chans så bör man faktiskt först försöka tala om eventuella problem som finns.

Sen undrar jag fortfarande vad det är för känslor killar enligt dig inte vågar snacka med tjejer om, i rädsla för att bli sedda som "unfuckable"? Har en känsla av att du faktiskt pratar om något specifikt, men att du inte säger vad det är. Det gör det också svårare för mig att förstå vad du menar.

#39  RickJames Karolina
2006-11-22 19:35:32

Inlägg # 38 var till Dig.

#40  RickJames Karolina
2006-11-22 21:08:06

Fattar nu vilken tråd du pratar om i inlägg #33. Jag har bara läst delar av den. Men jag står fast vid mina ord, vad gäller både den här trådens ämne och den andra:
vanlig hyfs och taktkänsla är minimikrav. Annars, tja, man får svar som man frågar heter det ju.
Det finns faktiskt en gyllene medelväg mellan Idol-jury "ärlighet" och totalt hycklande. Men nu ska vi hålla oss till respektive tråds ämne.

#41  #20 Gullegubben feather
2006-11-22 23:48:44


Empati är mycket ovanligt, det förutsätter att man identifierar någon som helt olik en själv men ändå kan leva sig in i den personens situation. Oftast kan man hitta någon punkt där man är lika och sympatiserar med den andre personen på den punkten och lurar sig själv att man har tagit in den andres hela verklighet och empatiserar med den andre personen.


Alltså kan man säga att sympatifri empati inte existerar alls, eftersom allt vi kan tänkas empatisera över är inte bara allmänmänskliga, utan allmändäggdjursliga, begrepp.
Hur många människor kan titta på en utsvulten hund och inte empatisera med djurets behov av föda? Och det är ju enbart baserat på att vi alla vet hur det är att vara hungrig....?
?

#42  #25 RickJames feather
2006-11-23 00:19:13


Kvinnor misstar ofta män som visar svaghet med män som säger vad kvinnor vill höra för att skapa närhet till kvinnor de tycker om. Äkta svagheter kan endast diskuteras med andra män eftersom kvinnor har svårt att acceptera hurdana män egentligen är.


Könsrollskvinnor ja. De har ju blivit itutade att en man ska vara en Riktig Karl. Och inte visa svaghet.


Att lyssna på dem när de pratar med varandra är komik på hög nivå. Hon föreslår, han svarar javisst älskning vilken bra idé. Han kysser henne och gör inte alls som hon sade men hon beskriver honom som underbar och förstående eftersom han håller med henne. :D


Hon tänker inte mycket, han är manipulativ och troligen är de mycket lyckliga ihop. Kul för dem, men vet de varför du tycker det är komiskt? Tycker de båda att det är lika roligt som du?
Eller är det kantänkas bara den ena som tycker det?
Helt enkelt för att den andra inte vet om hur komiskt du tycker det är?
*nyfiken*


I själva verket är det lätt för män att visa svaghet inför andra män. Allt som krävs är att inte en enda kvinna är i närheten och det finns en ursäkt för detta som inte låter gay. Vill du ha ett ärligt svar från mannen så skicka bort "regeringen" :)


Precis. Och ibland är denna regering hans flickvän, ibland någon opålitlig rackare som står över honom i status i kompiskretsen eller bland kollegorna.
Män undviker att visa svaghet för sådana som kan tänkas utnyttja svagheten emot honom. Det förstås jag fullständigt. Jag är likadan. Varför blotta strupen för en hungrig vampyr
Och en könsrollsorienterad flickvän brukar ju ofta tillhöra "motståndarlaget" för en könsrollsorienterad man.
Vad är det för konstigt med det?

#43  #27 RickJames feather
2006-11-23 00:21:08


Når fram till varandra? Vad pratar du om? Han tar hänsyn till hennes behov, hon tar hänsyn till hans. De har en fullständigt jämställd relation.


OM de båda är medvetna om vad som försiggår. Är de det? Brukar ni alla tre sitta och skrattat tillsammans åt det "tokiga" i situationen...?
Nä, trodde väl inte det.

#44  #36 kezo feather
2006-11-23 00:23:29

Undrar jag också.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?