Tydligen platsade jag inte som feminist, så har nu registrerat mig som jeyfare. (jeyno är raderad, men finns kvar i databasen, varför jag la till en 2:a.)

Hej allihopa, jag heter Jeyno och jag är... ingenting.

Jag verkar för jämställdhet sedan tonåren (80-tal).
Jag är likhetsfeminist.
Jag trodde att jag var feminist tills nyligen, även om jag tyckte att ordet är olyckligt valt.
När jag läste själva definitionen på ordet, insåg jag att jag aldrig har varit feminist.
Jag har aldrig kallat mig feminist, eftersom jag inte gillar ordet.
Jag har aldrig varit feminist, eftersom jag inte verkar för makt åt kvinnan, utan jämställdhet för båda könen.
Eftersom jag inte kallar mig feminist, kan jag inte vara feminist i det här forumets mening.
Men vad är jag då?

Det känns minst lika frustrerande att inte ha ett fungerande namn på sin åsikt i den här frågan, som att inte ha ett fungerande namn på sitt kön.

Dra till med något. Det viktigaste är ändå vad du gör, inte vad du kallar dig.

/ Per, engagerad i Mansjouren i Stockholms Län

Hej Jeyno

På det här forumet är det förstås enkelt att säga vad du är: du är jäifare. Din syn på jämställdhet och feminism påminner mycket om min och, så vitt jag kan bedöma, många andra jäifares. Att vara jäifare är ett ställningstagande. Det bygger på en genomtänkt åsikt. Det händer visserligen att feminister skriver inlägg som tyder på att de ser saken på annat sätt, men det får man inte ta så allvarligt.

Utanför feminietik är det svårare att hitta en lämplig etikett. Men utanför feminetik är världen mindre tvådelad, så det är inte heller så viktigt. Tycker

/fjallyoghurt

hmm... veligheten tyder på att du är en klockren socialdemokrat!

(SKOJA BARA :-D) Välkommen till forumet, who ever you are!

Hej Jeyno2!

I min värld står feminister på ena sidan och maskulister på andra sidan. Feminister har fokus på att kvinnor ska få det bättre och maskulister har fokus på att män ska få det bättre.

Sedan har vi antifeminister som i första hand verkar jobba för att utplåna feminismen. I andra hand verkar de ta upp problem som männen drabbas av. Detta placerar dem enligt mig som någon slags extrem grupp under maskulismen.

Ordet feminism var från början klockrent tycker jag. De hade ett tydligt fokus på kvinnor och deras rättigheter i värld där det var solklart att kvinnor hade mycket svåra liv.

Dagens feminism har ju som vi alla vet blivit splittrad i olika grenar där vissa grenar nu har fokus på både kvinnor och män. När det gäller dessa grenar håller jag med om att ordet feminism med tiden blivit missvisande.

Jag tycker att alla feminister världen över borde styra upp feminismen. Definiera ordet riktigt och enas över vad feminism står för samt vad de olika grenarna av feminism står för. Kanske bör de också frigöra sig från vissa grenar som inte faller inom ramen för feminism.

Omöjligt att ena så många olika viljor säger ni kanske?

Kolla bara på globala standarder som växer fram hela tiden. EAN13, EPC, ISO9000, ISO14000, ISO26000 och så vidare. Kan dessa definitioner växa fram utan större problem så borde ju feminister kunna enas om vad de står för.

Enligt mig skulle det vara bra om feministerna gick tillbaka till sitt ursprung, kvinnofrågan, och slutade försöka vara politiskt korrekta genom att säga att de också jobbar för att män ska få det bättre. Allt skulle bli tydligare då och själva ordet skulle harmoniera med vad rörelsen står för. Naturligtvis är det många feminister som skulle vägra gå med på en sådan förändring. Men för dem finns det ju ett alternativ.

De skulle istället kunna gå över till den nya rörelsen similism, som har ett tydligt fokus på att både kvinnor _och_ män ska få ett bättre liv. http://www.se.similism.org

Kanske är du egentligen similist?

Ja, jag är similist. Tack för tipset!

Igår lärde jag mig att det kallas postfeminism, även om det uttrycket också används av dem som anser att jämställdheten är uppnådd och att alla kan slappna av, så det är lite farligt att använda det uttrycket.

Det enda som får mig att tveka inför similism är att det verkar vara nytt och ännu inte allmänt vedertaget. Jag har frågor kring organisationen: Hur länge? Hur många? Vad händer just nu?

Det är nytt och inte allmänt vedertaget, men ivrigt propagerat för av de som tillskriver sig definitionen. Dessutom får du väl den extra bonusen (om den nu är positiv alls) att du får förklara för alla du möter vad begreppet betyder. Det kan förstås förta lite av poängen med att använda en term istället för att förklara just sin egen åsikt, men det är väl upp till var och en.

/ Per

Jag gillar just den biten, att förklara för folk och få dem att förstå.

Men jag undrar fortfarande: Hur länge? Hur många? Vad händer just nu?

Tja, du har hittat något att kalla dig. Ditt nästa angelägna val är om du skall propagera för exakt det som beskrivs som "similism" eller om du skall propagera för din egen åsikt men kalla den för "similism" eftersom det är vad du har funnit ligger närmast. Detta är avgörande för hur du kommer att debattera med andra, om de som du tycker att det är viktigt vad man kallar sig.

Hur många? Så många människor du möter varje vecka som vill diskutera det.

Hur länge? Varje gång du möter dem. Tills du hittar något som passar bättre, eller tills det inte längre behövs något ord för den kampen, eller tills vi alla dör. Whichever comes first.

/ Per

"Ditt nästa angelägna val är om du skall propagera för exakt det som beskrivs som "similism" eller om du skall propagera för din egen åsikt men kalla den för "similism"."

Jag ser ingen skillnad.

Men jag skulle gärna vilja samarbeta med andra similister. Finns det inget forum?

Det står om ett nätverk på similism.org, det jag menar är hur länge det funnits, hur många som är med och vilken verksamhet det bedriver just nu.

Du ser ingen skillnad, men om du möter någon annan som också kallar sig similist men som har en åsikt som skiljer sig från dina i någon för dig viktig fråga så är det bra om du vet att du propagerar för DIN åsikt oavsett om den råkar överensstämma med andra similisters, eller om du tänker propagera för andra similisters åsikt för att de ligger "närmare" någon större grupps uppfattning av vad som är och inte är similism.

/ Per

Jag propagerar alltid för min egen åsikt, något annat är mot min natur. Dessutom tror jag inte det finns två personer med samma åsikt, det är ett spektra. Om jag håller med om definitionen av ordet similist, borde det sedan inte spela någon roll vad jag tycker i sakfrågor, så länge de inte strider mot definitionen.

Similismen är som du märker ny, den har funnits snart ett år på nätet.

I korthet har detta hänt:

För nästan två år sedan inser jag att samhället inte är helt jämställt och att det kan bli bättre. Den enda rörelse som på allvar sysslar med sådana frågor är ju feminismen. Märker dock att jag inte kan identifiera mig med den feministiska rörelsen i stort.

Tycker redan då att ordet feminism är missvisande för en modern rörelse som säger sig vilja kvinnor _och_ män väl. Ett neutralt ord vore bättre.

Bestämmer mig för att göra något aktivt istället för att snacka skit om feminismen. Jag ser alltså ett behov av en till rörelse. Hittar därför på det nya ordet similism. Funderar på vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra för feministerna. Skriver ner grundläggande värderingar för den nya rörelsen och lägger ut det hela på Internet.

Allt detta gjorde jag själv för att jag tyckte det var kul. Jag har själv inga problem i samhället som det ser ut idag, men jag ser att samhället kan bli ännu bättre. Lite bättre för mig, och mycket bättre för de som faktiskt känner att sig begränsade i dagens samhälle.

Men en enda persons idéer och visioner blir ju inte automatiskt en global jämställdhetsrörelse. Det inser ju jag också. Därför laddade jag samtidigt upp ett forum på Internet. Tanken var att det där skulle kunna vara möjligt att ge feedback på värderingarna och att alla som ville skulle kunna hjälpa till att bygga upp similismen.

Det krävs dock en hel del för att skapa ett lyckat forum. Framförallt krävs det ett team av personer som jobbar tillsammans och marknadsför det hela på olika sätt. Jag berättade bara om det här projektet på Feminetik, hos Antifeministiska samfundet och i min bekantskapskrets. Av naturliga skäl kom diskussionen aldrig riktigt igång på vårt forum.

Istället började alla prata direkt med mig via mail, msn, telefon och i verkligheten. Inte alls som jag tänkte mig. Men jag fick mycket bra feedback och ändrade ganska mycket på texten som förklarar similismen. Similismen är redan nu mycket bättre definierad.

Detta händer nu:

Similismen ligger och gror och mognar i folks medvetande. Forumet har cirka 20 registrerade medlemmar och ligger och vilar på en undanskymd plats. För att similismen verkligen ska få fart krävs det en förening. Turligt nog finns det redan ett par människor som är intresserade av att gå med.
En lämplig tidsram för att hitta tillräckligt många duktiga människor som vill engagera sig kan kanske vara till sommaren. I början av sommaren bör den similistiska föreningen vara grundad.

När föreningen väl börjar ta form blir det riktigt kul. Om du eller någon annan som läser det här ser similismen som en rolig utmaning är det bara att ta kontakt med oss similister genom mailadressen som finns på hemsidan. http://www.se.similism.org

Jag kommer också att anordna nätverksträffar i Stockholm någon gång under vintern. Beroende på intresse får vi se vad vi hittar på.

Hälsningar,
Johan

Hej och välkommen hit.

Var vad du vill, men nämn ordet "feminist" eller "könsmaktordning" då och då", annars håller du dig inte till ämnet.

Jag är ursprungligen vrålvänster, men kunde initialt inte ta tkll mig ordet feminist främst av linguistiska skäl. Att uppkalla en ideologi som strävar efter jämlikhet mellan könen efter det ena könets ordstam är lika idiotiskt som att kalla en antirasist för "negerist". PAftonbladet och AFS hjälpte mig därefter att hitta lite fler inkonsekvenser i det feministiska idébygget.

I övrigt har jag inga bestämda uppfattningar, förutom att man inte skall äta griskött, dricka för mycket alkohol eller betala ränta för pengaupplåning.

Hmm.. det där med räntan fattar jag inte riktigt.

Säg att riksbanken håller inflationen på 2%. Du lånar ut en miljon kronor till din granne ett år. När du får tillbaka dina pengar är du då 20 000 kronor fattigare.

Om du dessutom räknar med att normalt sett är det lite ofördelaktigt att ha en mille i madrassen. Smartare och vanligt är att investera i aktier. Låt oss säga att du är duktig på det och får utöver inflationen 8% i värdeökning.

Om du nu istället för att hålla på med aktier lånar ut din mille till grannen i ett år så kommer du ju att ha förlorat 100 000 på ett år.

Är det girigt att tänka så? Tar religionen hänsyn till inflationen vid utlåning av pengar? Är syftet att folk inte ska låna pengar av varandra?

Hur är det om man handlar med varor? Om du köper, vad vet jag, inredning för 200 000 och säljer den för en 300 000 till grannen, är det tillåtet? Du tjänar ju 100 000 på att sälja grejer till honom.

(Eller i dagens Sverige hade du ju varit tvungen att dra bort skatter som moms,egenavgifter och löneskatt och då hade du ju tjänat cirka 37 000 men det bortser vi från här.)

Vi kan diskutera det där på ett par andra forum, exempelvis via www.jak.se eller www.alternativ.se

Kort sagt är dock en räntefri politik en medveten strategi för att straffa overksamma pengaansamlare (Läs: rika knösar). Ännu fortare går det med negativ ränta, dvs att själva innehavet av pengar skall vara avgiftbelagt.

Om detta: se även Silvio Gesell på Wikipedia.

Tack för länkarna. Det var intressanta. Jag nöjer mig med att läsa där. Det blir för mycket att gå in på ytterligare forum för att diskutera.

I mina ögon krävs det kunskap, hårt arbete och mod för att bli eller förbli en rik knös. Eftersom jag tror på win-win situationer kan man enligt mig bli rik utan att utnyttja någon annan.

Jag ser upp till och respekterar rika knösar och känner inte något som helst behov av att vilja straffa dem.

Jag respekterar och är ödmjuk inför alla människor. De som väljer att inte tjäna pengar och bli ekonomiskt rika, de som inte kan bli rika och de som misslyckas i sina försök att bli rika.