Kunde inte undgå att fundera över feminismens syfte när jag läste i denna tråd:
http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?s…
metamorfos sa:
I dag har jag tagit plats. Jag har brett ut mig som en hel karl och tagit det utrymme som är avsett för mig på tunnelbanan, trots att det satt någon som ville ta en del av mitt utrymme utöver sitt eget.
Är verkligen feminism att bete sig lika eländigt som alla de män man kritiserar? Jag tycker det verkar vara något slags "jag vill vara man"-rörelse som anas i starten, och många av de följande inläggen...
Lite läskigt var det att se att man framhåller destruktivt (fast skönt, måste medges) beteende som bra ur ett feministiskt perspektiv (då i kontrast till att vara duktig på olika vis):
tiarafeministen sa:
På den senaste tiden har jag varit duktig och tagit hand om mig själv utan att detta inneburit: skönhetsvård, shopping eller nyttig mat.
Är det verkligen feminismens ideer som ventileras i dessa exempel. Jag blir lite skräckslagen när jag läser det. När kommer det ultimata exemplet på mansefterhärmande feminism i så fall: "I dag har jag misshandlat min sambo/man"?
Mitt bidrag skulle kanske vara: "idag har jag vägrat hålla upp dörren för en tjej, och jag satt kvar på min plats i bussen när en kvinnlig pensionär kom in". Skulle det platsa, eftersom jag då inte låter kvinnorna vara offer, och mottagare av manlig beundran, utan bara människor vilka som helst? Är det vardagsfeminism?