feminetik.se feminetik.se

Just nu 17 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Midsommarbetraktelse


Gå till senaste inlägget



#1  Midsommarbetraktelse FemAspirant
2006-06-28 18:42:46

Det här är främst en fråga till JÄIF:are, den tangerar lite frågan om hur man fått upp ögonen för antifeminism http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?s…

Jag håller med om väldigt mycket av det feminister säger om de delar av könsrollerna som gynnar män och missgynnar kvinnor. Nu undrar jag lite hur ni andra jäifare ser på det.

I midsomras (fredags) var jag ute i en kompis sommarstuga tillsammans med ett lite större gäng kompisar. Vi var typ 10-12 stycken och rätt jämnt uppdelade könsmässigt. De flesta var par och några var singlar. Det var redigt med mat som skulle förtäras, sillunch, grillning, vickning. Efter ett tag började jag dock märka ett mönster. Det var väldigt mycket tjejer engagerade i dukning, matlagning, diskning osv. men väldigt få killar. Killarna fixade en del praktiska saker, typ monterade grillen och bar bord och stolar. Men den arbetsinsatsen var betydligt mindre. Sedan när vi satt ner och åt mat märkte jag att det nästan alltid var tjejerna som skickade mig saker när jag ville ha ost eller sill eller mer potatis eller.. (ja, jag vet, jag är ett matvrak..) . När jag märkte det började jag experimentera lite. Jag testade att titta på en kille utan ögonkontakt samtidigt som jag bad om något utan att uppmärksamma honom om att det var honom jag pratade med – en tjej räckte mig det jag ville ha. Jag testade att bara titta på det jag ville ha lite undrande – en tjej räckte mig det jag ville ha. Jag testade att bara högt ut enstavigt säga vad jag ville ha utan att titta åt något håll –en tjej räckte mig det jag ville ha. Jag testade att prata högt om något så att hela bordet lyssnade och samtidigt flika in att få osten skickad –en tjej räckte mig den.

Jag kände extrema vibbar av Tittmyra/Björntomte experimentet. Nog för att killar vid bordet hade ett språk, men nivån på perceptiviteten för andras behov vid bordet var extremt mycket lägre än vad den var för tjejerna. Och om jag ville ha något skickat kunde jag lita på att denna min vilja kunde tolkas oberoende av hur ofullständigt jag uttryckte den.

Har ni upplevt något liknande? Händer det er, som för mig, även när man umgås i grupper som faktiskt har hört om feminism och kvinnors rättigheter och könsroller sedan vi var små (70- och 80talister)?

Finns det strategier för att upphäva det? Är det ett problem? Ska vi ha skilda matbord ända upp i vuxen ålder?

#2  Sv: Midsommarbetraktelse FemAspirant
2006-06-28 18:52:21

Beskrivning från Tittmyran http://www.internationalen.se/news.php?extend.353 :

Arbetet med språkutveckling är mycket centralt på Tittmyran. Luncherna blir långa, eftersom samlingen runt matbordet tidigare var ett av de tillfällen då personalen behandlade killar och tjejer som mest olika. När en kille tidigare sa ett grymtande ”hicka mölken” var personalen, eller någon av flickorna, alltid snabb att uppfatta vad han ville ha. Det blev ju så mycket lugnare om man snabbt servade honom.
– Nu brukar jag vid ett ”hicka mölken” säga ”Vad är det du vill ha och vem är det du pratar med?”, säger Mimmi. Då får killen en chans att omformulera frågan tills han gjort sig begriplig, att han vill be någon om mjölk.

#3  Sv: Midsommarbetraktelse DavidM
2006-06-28 19:16:50

Känner mer igen detta från familjesammankomster. Däremot inte från fester och så.

Själv är jag lat av mig. Jag gör helst inget :)

#4  Sv: Midsommarbetraktelse Kaiser
2006-06-28 20:27:20

Vem skickade spriten? Eller, vem serverade spriten? Om det nu var sprit alltså, förstås :X

För att knyta an lite till temat så känner jag igen mig ifrån julmiddagar med släkten. Morsan och svägerskan (de enda två kvinnorna i min släkt) fixar maten, bär fram och skickar om man behöver. Men det är bror min, eller jag, som får i uppdrag att handha dryckesförtäringen.

Dukar, det gör jag. Men jag är ju å andra sidan släktens husbög också :o)

Följdfrågan är intressant, nämligen: Varför ska kvinnor ha hand om maten och män ha hand om alkoholen?

#5  Sv: Midsommarbetraktelse Vittra
2006-06-28 20:52:35

Jag känner också igen det. Oavsett om det är släkten eller kompisgänget så är det ofta kvinnor/tjejer som dukar, bär mat, diskar, skickar och allmänt fixar (såvida det inte gäller att grilla - hur har det blivit så att killar "ska" sköta grillen egentligen?). Kvinnorna/tjejerna gör det automatiskt*, medan killarna/männen oftast bara gör det om de blir tillsagda att hjälpa till.

* Inte _alla_ kvinnor dock, det finns ju några latmaskar också, typ jag.

#6  Sv: Midsommarbetraktelse Foretagarsvinet
2006-06-28 23:47:57

Det blir väl lätt sådär. Min mor, som inte är speciellt huslig i övrigt, stressar alltid fram en för tidig avdukning - hon kan bara inte sitta still efter en middag. Jag tycker ofta att det är skönt att varva ned, dricka och samtala efter en måltid utan att man genast måste slamra och samla in allt geggigt porslin. Ofta vill jag hjälpa till (och ibland hinner jag före), men jag och morsan har helt enkelt olika definition på vad som är rimlig tid att sitta utan stressavdukning efter en måltid.

Men trenden är ju givetvis att kvinnor gör mer vid såna här sammankomster, av någon anledning. Om ni slutade med det så skulle kanske männen göra det?

#7  Sv: Midsommarbetraktelse elinlite
2006-06-29 02:04:10

Jag har verkligen försökt att låta bli med "kvinnosysslorna" med det vedervärdiga resultatet att jag fått latmaskstämpel och min partners familj får 0 födelsedagspresenter eller kort (för hen brukar inte komma ihåg sånt).
Blä.

#8  Sv: Midsommarbetraktelse Vasadu
2006-06-29 02:08:27

Vad roligt att du tar upp just detta just nu... läste nämligen om Tittmyra/Björntomte så sent som i går natt. Och till saken hör att jag yttersts sällan läser böcker. Kan inte påstå att jag just testat hur detta med skickande fungerar, men har inte svårt att tänka mig detta. Känner igen de andra fenomenen när gäller festfixande.

#9  Sv: Midsommarbetraktelse Zeppe
2006-06-29 03:11:50

Håller med elinlite om att det är svårt att låta bli. Hemma hos ett ex var det så att om inte jag gjorde nåt fick hans mamma - sjukpensionär - göra allt själv. Som artig gäst och presumtiv svärdotter hjälpte jag alltså till.

Då var det inte ens tal om att nån skulle ta illa upp om jag inte gjort det. I andra sammanhang kan det ju vara så att det blir enormt tydligt vem som inte vill arbeta om 1 tjej sitter i soffan medan de andra är i köket. Oavsett hur många killar som också sitter där.

Göra gemensam sak med alla tjejer funkar inte heller, då blir det lite av "ja, idag är det grabbarnas tur att diska" och nästa dag är det som vanligt igen. Dessutom är det inte det man vill åt; man vill åt en ordning där både män och kvinnor kan känna sig manade av sig själva.

#10  Sv: Midsommarbetraktelse Apoc
2006-06-29 08:49:25

Jag har också funderat på det här. Lite OT, men jag skulle vilja fråga tjejerna (+husbögarna) här en sak.

Jag har hälsat på hemma hos min flickväns familj ett par gånger. När det är dags att laga mat hamnar det alltid i att mamman, min flickvän och hennes syster lagar, medan jag och pappan diskuterar om något manligt. Jag försökte hjälpa till med matlagningen, men inser snart att jag inte vet vad de lagar, inte hur det det går till, och inte har en aning om var någonting finns i deras kök. Jag kommer inte längre än till att fråga vad dom gör, säga att det ser gott ut och interesserat titta på en stund. Sedan blir jag antingen undanskuffad eller går frivilligt och sätter mig igen.

Hur gör ni egentligen för att lyckas hjälpa till i ett främmande hem?

Jag överdrev förresten lite ovan. Jag lyckades få vända några små korvar i stekpannan. :-)

#11  Sv: Midsommarbetraktelse bengtboman
2006-06-29 08:59:31

Könsroller finns och om de sedan är till viss del biologiskt eller endast socialt betingade må vi tvista om. Din fältundersökning är nog tämligen typisk. Jag tycker också att den visar på en total social underordning av män i det att de flesta (således fler än 50 %) inte har förmågan (eller förståelsen för) att hantera ett hushållsarbete. Att kunna och att våga vara aktiv i kök, vid matlgning, servering och efterarbete är en gåva. De som drar sig undan detta är inte mycket värda i mina ögon.

#12  Sv: Midsommarbetraktelse StellaPolaris
2006-06-29 08:59:57

Till elinlite

Ja, det är ett hemskt förtryck att bli utan födelsedagspresenter!

#13  Sv: Midsommarbetraktelse fjallyoghurt
2006-06-29 09:10:40

Jag känner inte igen mej själv i den problematik som FemAspirant beskriver, eftersom jag redan från början ägnade mej mer åt matlagning än min partner. Min svärmor insåg redan tidigt att jag hade hyfsad koll i köket, så jag fick göra min del. Vilket var en komplimang eftersom hon var en traditionell hemmafru med höga krav på matlagningen.

Numer, när barnen är tonåringar, försöker vi se till att både son och dotter är med på både matlagning och disk. Även om dottern nog ibland tycker att det där med disk är en lämplig syssla för hennes bror.

Min slutsats är att det är betydligt enklare att bryta könsrollsmönster innan man hamnar i dem.

#14  Sv: Midsommarbetraktelse Gullegubben
2006-06-29 09:13:51

Som vard gor man allt och som gast gor man inget, annat an efter vardens uppmaning. Det ar den enkla regel jag foljer. Jag erbjuder aldrig hjalp som gast och jag forvantar aldrig hjalp, annat den hjalp jag ber om, som vard. Ju fler kockar, desto samre soppa. Men finns det nagot avgransat omrade dar jag vet hur nagot skall goras utan att fraga och jag inte stor varden genom att hjalpa till, sa gor jag garna det.

Fast allt handlar val egentligen om KOMMUNIKATION.

#15  Gullegubben android
2006-06-29 09:35:26

Var din sista mening en passning till mig, eller?

#16  Som... Fabian
2006-06-29 10:01:12

...en kommentar till inlagg nummer 1:

I Economist för tva veckor sedan (orkar som vanligt inte leda reda pa en lank) berattades om ett experiment som bevisar vad du sager med ett interessant undantag.

Kvinnor och man ombads att identifiera runt 10 olika sinnesstamningar baserat pa en persons ansikte (har neutraliserat).

Kvinnor var runt tre ganger battre an man pa att identifiera andra manniskors ansiktsuttryck och behov. Som vantat.

MEN man var tre ganger battre (eller nagot liknande) pa att identifiera ilska HOS ANDRA MAN, men inte hos kvinnor!!!

Forskarna hypotiserade att detta beror pa att andra mans ilska ar betydligt mer livshotande för andra man an för kvinnor.

Vad tror ni?

#17  Sv: Midsommarbetraktelse FemAspirant
2006-06-29 10:22:05

Intressant att så många känner igen det. Fortfarande mest intresserad av vad jäifare tycker:

Är det här ett problem?

Kan något göras åt det?

Bör något göras åt det?

#18  android Gullegubben
2006-06-29 10:23:49

Nej, men om du känner dig träffad, så gärna för mig.

#19  Sv: Midsommarbetraktelse FemAspirant
2006-06-29 10:25:07

Intressant studie Fabian. Det visar väl att förmåga att tolka kommunikation prioriteras efter hur stor behovstillfredsställelse det ger att klara av att tolka informationen.

Det finns ju t.ex. även studier som visar att biltrafikanter har märkbart större förmåga att uppfatta trafiksskyltar som innebär potentiell fara för bilföraren själv än sådana skyltar som innebär potentiell fara för medtrafikanter. Hjärnan är bra på att tillvarata kroppens intressen..

#20  Sv: Midsommarbetraktelse FemAspirant
2006-06-29 10:27:27

GG sa:
Ju fler kockar, desto samre soppa.


Fast just i frågan om att se bordsgrannars behov av mer smör, ost, sill och nubbe verkar det ju lite ineffektivt om det bara är värden/värdinnan som ska distribuera..

#21  FemAspirant Gullegubben
2006-06-29 10:30:26

"Är det här ett problem?"

För en del är det det tydligen ett problem. Tillräckligt stort för att gnälla om men inte tillräckligt stort för att göra något åt.

"Kan något göras åt det?"

KOMMUNIKATION

"Bör något göras åt det?"

Ja, den som vill kommunicera något till någon bör KOMMUNICERA.

Det är himla roligt att skriva KOMMUNIKATION med stora bokstäver :-D

#22  Sv: Midsommarbetraktelse Gullegubben
2006-06-29 10:39:28

"Fast just i frågan om att se bordsgrannars behov av mer smör, ost, sill och nubbe verkar det ju lite ineffektivt om det bara är värden/värdinnan som ska distribuera.."

Jag skulle ställa grejerna på ett eget bord i så fall och så får gästerna gå till bordet och ta det som de behöver. Redan om jag har fem-sex gäster brukar jag annars dela upp brödkorgar, flaskor etc, så att högst 3-4 pers behöver dela på samma. Om det inte går att dela upp mat och dryck på detta sätt, är ett buffébord det bästa.

#23  Sv: Midsommarbetraktelse bengtboman
2006-06-29 10:40:39

Är det här ett problem? Kan vara från situation till situation

Kan något göras åt det? Varje problem består av sin egen lösning

Bör något göras åt det? Upp till var och en i sina respektive situationer

#24  Sv: Midsommarbetraktelse Gullegubben
2006-06-29 10:41:37

Fast det bästa är förstås att hyra in serveringspersonal ;-)

#25  #1 Kalle
2006-06-29 10:46:50

Är det relativt jämna par på festen så brukar det oftast av någon anledning bli så att man sitter varannan kille och varannan tjej, även om det inte är bordsplacering. (varför?) Är det då så att sakerna som ska skickas står ganska nära så blir det ju personen som sitter närmast som skickar den. Har du då en tjej på båda sidor om dig så blir ju resultatet som du beskriver. Har du tänkt på om tjejen som sitter bredvid dig kanske upplever situationen helt omvänt...?

Är det något som står lite längre bort på bordet brukar jag be den som sitter närmast att skicka det. Oberoende av kön. (som jag varit inne på i tidigare trådar så är det ingen som lyssnar på mig om jag bara pratar rätt ut i luften, så ett sånt experiment som du pratar om skulle nog inte ge något för min del.)

Sen känner jag också igen att det är oerhört svårt att bli "insläppt" om jag vill vara med och förbereda festen. Om det inte är enkla prylar som t ex att bära bord som vi killar med små hjärnor och knogarna släpandes i marken klarar av. Ugh!) Och svårigheten för sommliga att slappna av och softa i 5 minuter när middagen är över. Nej, helst ska det dukas av innan sista personen har ätit upp!

#26  Sv: Midsommarbetraktelse FemAspirant
2006-06-29 11:00:46

Fast nu tycker jag det duckas lite väl mycket:

GG, att lösa det genom kommunikation som du säger låter i mina ögon som om du inte erkänner det som ett problem ens. Klart att jag kan säga till en namngiven kille, få hans uppmärksamhet och be honom skicka det jag vill ha(KOMMUNIKATION du vet). Klart att jag kan organisera bort problemet med flera brödkorgar eller buffe-bord, klart att jag kan köpa bort problemet genom personal. Men alla de sakerna är lite grann som att lösa ett etiskt dilemma i filosofiklassen genom att säga att man har magiska krafter och kan lösa upp konflikten och ta ett val som bara är gott. Jag frågar om den underliggande tendensen (att kvinnor i större utsträckning ser andras behov i en social kontext kring t.ex. ett matbord) är något som du som jäifare känner igen. Om det är något som du tycker är ett problem och i så fall om det är något du tror det går att göra något åt.

Bengtboman, jag skulle vilja veta om _du_ tycker det är ett problem (och när om du inte tycker att det jämt är ett problem), och om _du_ tycker att något kan och bör göras åt det.

Kalle, jag säger inte att det är så här, det är vad jag tror. I inlägg ett frågar jag först om ni håller med om verklighetsbeskrivningen och sedan om det är ett problem och sist om det är något som det går att göra något åt.

#27  FemAspirant bengtboman
2006-06-29 11:04:47

Jag duckar inte utan uttrycker min uppfattning om att inte staten ska lägga sig i hur individerna väljer att förhålla sig till varandra.

Dock är det väl upp till alla föräldrar att försöka undvika en stel och könsrollskonservativ uppfostran som kan göra män till handikappade i köket.

#28  Sv: Midsommarbetraktelse FemAspirant
2006-06-29 11:12:13

bb sa:
Dock är det väl upp till alla föräldrar att försöka undvika en stel och könsrollskonservativ uppfostran som kan göra män till handikappade i köket.


Är det bara män som förfördelas av den ordning som råder?

Jag har inte pratat om staten, jag har ställt frågor om era åsikter. Jag tycker inte frågelydelserna var komplicerade men jag kanske misstar mig där (kanske måste bli bättre på ggs KOMMUNIKATIONsgrej).

Att lägga ansvaret på föräldrarna är ett helt adekvat svar på frågan om vad som kan göras tycker jag. Tack.

Bör ansvaret läggas på dem? Bör de bestämma själva? Är det bara ett problem om de som fostrar barnen tycker det är ett problem?

#29  FemAspirant fjallyoghurt
2006-06-29 11:12:17

Vad gäller uppmärksamhet från omgivande middagsgäster: det finns män som får mycket uppmärksamhet från kvinnor och det finns män som inte får det. Jag hör till den senare kategorin, kanske är det därför jag inte känner igen mej i din beskrivning.

#30  FemAspirant Kalle
2006-06-29 11:18:06

Jag tycker inte att jag duckade. Fast det kanske inte var mig du syftade på med den kommentaren?

Jag har inte gjort något liknande experiment som du har gjort, och jag förklarar också varför jag tror att ett sådant skulle vara meningslöst.

Men håller jag med om verklighetsbeskrivningen?
Ja, jag håller med så långt att det oftast är en kvinna som skickar något som jag behöver. Men jag tror att det till största delen har andra orsaker än att kvinnor skulle vara socialiserade till att vara känsligare för andras behov.

Om det är ett problem vet ju inte jag. Jag kanske ska fråga mina bordsgrannar nästa gång om de ser det som ett problem att sitta bredvid mig. ;-)

Går det att göra något åt? Inte vet jag, om problemet kan härledas till dagismiljöer kanske vi ska förbjuda dagis...?

#31  FemAspirant Gullegubben
2006-06-29 11:18:11

Det är ett problem om de uppmärksamma tjänstvilliga kvinnorna tycker att besväret är större än belöningen men att det är ett för stort tryck att följa "reglerna", för att de skall kunna göra det som är det bästa för dem.

#32  Sv: Midsommarbetraktelse Gullegubben
2006-06-29 11:25:20

En helt annan sak. Jag tycker att kvinnor sällan är beredda att köpa lösningar på praktiska problem vad gäller, hem, barn, vänner etc. som går ut på något annat än att alla eller fler bör uppträda könsrollskvinnligt. I valet mellan fler brödkorgar och enbart sociala kvinnor vid bordet, föredrar de flesta kvinnor den senare lösningen. Jag vet inte varför.

#33  FemAspirant bengtboman
2006-06-29 11:26:46

Föräldraansvaret borde räcka långt. Dessvärre ser ju verkligheten annorlunda ut. Det är alldeles för lätt att skaffa barn och alldeles för få som hanterar uppfostran på ett sätt som både ger barnen en bra självbild och ett ansvar för omgivningen.

Nej jag vet att du inte talat om staten. Det var och är min egen uppfattning som emellertid inte kan vara diskvalificerad att nämna bara för att du inte fört det förhållandet på tal.

Om det bara är män som förfördelas av en benägenhet att låta pojkar slippa uppfostran i kökssysslor? Ja de facto eftersom det aldrig kan vara fel att kunna något, men däremot det omvända att inte kunna något.

Om vi vidgar frågan så skulle det kunna vara fel att inte engagera flickor mer i exemplevis bilmekanik.

Frågan är dock i hur hög utsträckning det är möjligt att uppfostra någon till något utan att samhället i det korta perspektivet går in och dömer? Med det menar jag att samhället i det korta perspektivet fortfarande ser pojkar som pojkar och flickor som flickor. En "pojkflicka" kan få oönskade problem i form av mobbning just av det enkla skälet att hon avviker från en uppställd norm. Likaså kan en "flickpojke" gå samma öde till mötes.

Det gäller således för föräldrarna att på ett väl avvägt sätt uppfostra sina barn att ta lämpligt och vederbörligt ansvar för sin omgivning i olika situationer utan att driva uppfostran till absurdum.

#34   Sopasopa
2006-06-29 11:40:39

Det är bara en liten teori jag har, den är inte alls välgrundad. Orsaken till att kvinnorna serverade, dukade och det hela på festen kan också bero på att kvinnor mer än män biologiskt är bättre att styra och ställa i små grupper. Vi vet att hos naturfolken, som ju är i små grupper, så är det kvinnorna som styr, det är de som säger vad alla ska göra. Kvinnorna planerar och organiserar vad som ska samlas in, vilka som ska göra det eller det. Vid jakt på större byten så är det män som jagar. Men det är ändå vid få tillfällen. Okey, hos många grupper har mannen det yttersta ansvaret, men det är mer en symbolisk än verklig makt. Kontentan är då att orsaken till tjejerna på festen serverade och dukade skulle kunna vara att de ville ha kontroll, och styra festen.

#35  Sv: Midsommarbetraktelse StellaPolaris
2006-06-29 12:05:35

Till FemAspirant

Vad ska vi göra åt "problemet"? Tja, killarna får väl sitta vid ett bord och tjejerna vid ett annat. Något säger mig att killarna inte kommer att gå hungriga från bordet trots att det inte finns några tjejer som förväntas langa maten till dem!

#36  StellaPolaris bengtboman
2006-06-29 12:27:11

Sant.

Människor blir mätta även vid odukade bord.

#37  Å.. Foretagarsvinet
2006-06-29 13:19:20

...andra sidan så skulle ju män få enormt mycket skit om dom började styra och ställa i köket på ovannämnda fest - "jaha, nu ska han stila och visa att han är mästerkock också - sååå typiskt män!".

Rumpan är som bekant baktill;-)

#38  Apoc, OT Zeppe
2006-06-29 15:02:12

Jag har tummen mitt i handen när det kommer till mat, men brukar göra mig nyttig genom att fråga om jag kan göra nåt i stil med skära sallad, bära ut tallrikar eller favoriten diska undan (mycket bra att diska samtidigt som man lagar mat). Bära ut och diska efter maten går också. Eller så fort nån gör nåt monotont, typ röra i en kastrull, kan jag ta över. Sen kan man arbeta sig upp till mer avancerade uppdrag (fast salta vågar jag nog aldrig).

#39  Sv: Midsommarbetraktelse Ella
2006-06-29 16:01:46

Är det bara jag som tycker att många verkar missa själva frågan...vad jag förstår handlar det om uppmärksamhet på andras behov och inte på kunskaper i köket ??? Att män inte uppmärksammar andras behov i samma utsträckning som kvinnor, är det ett problem för kvinnor eller män? Jag ser ju både fördelar och problem för kvinnors del, och en del fördelar för män (gött att bara bry sig om sig själv, typ;-)) men kan det också vara ett problem för män bland män?

#40  Sv: Midsommarbetraktelse Vittra
2006-06-29 16:18:38

Jag tror att vilka som uppmärksammar vilkas behov kan ha mycket med situationen att göra. Om jag är ensam med några killar så är de ofta väldigt hjälpsamma och osv. Men när det är en större blandad grupp, så är det som sagt tjejerna som fixar och hjälper mest.

#41  Ella Kalle
2006-06-29 18:21:00

Ella: Först och främst så uppfattade i alla fall jag frågan att även handla om arbetsinsatsen i köket, och där ingår ju kunskapen som en relevant del.

Sedan, jag vet inte om du läst mina inlägg, men såhär i efterhand kan jag bara säga att fjällyoghurt säger det suveränt bäst, kort och koncist, i #29.

Olika människor får olika mycket uppmärksamhet av olika medmänniskor av olika kön.

Är det ett problem? Tja, om någon tycker det är ett problem att h*n FÅR för mycket uppmärksamhet, så är det ju enkelt för h*n att tona ner sig lite.

Om någon tycker det är ett problem att h*n GER för mycket uppmärksamhet, så är det ju lika lätt att åtgärda på individnivå.

Personer som GER för lite uppmärksamhet brukar sällan inse att de har problem med det.

Problemet är ju möjligtvis för personer som får för lite uppmärksamhet från omgivningen. Men den aspekten har väl knappast ens varit uppe i den här tråden?

#42  Sv: Midsommarbetraktelse Vasadu
2006-06-30 02:55:05

FemAspirant:

Jag tror inte just detta vid bordet är så stort problem. De är inte så farligt att skicka en grej till någon som vill ha något. Därimot är de ett tecken på alla konstiga grejer som vi får lära oss (kvinnor/män) olika, och många av de andra inlärda sakerna ställer till en massa problem. Sen är de uppenbar att vissa inte fattar eller tar de du skriver på allvar...för att såga Sopasopa förklaring post #34 ska jag hitta på en likvärdig förklaring... när vi ändå sitter och hittar på alltså...

De är så att utomjordingar uppfattar dina tecken om vad du vill (mycket bättre än människor kan), och då sänder de dessa singnaler vidare till de andra människorna vid borde... och de är kvinnors telepatiska förmånga som gör att de kan ta imot dessa singaler från utomjordingarna. Så tror jag!! Alla skillnader mellan könen betende som fysik beror på hur mottagliga vi är för utomjordlingarnas påverkan.

De är roligt att vara otrevlig = ).

#43  Sv: Midsommarbetraktelse Spartax
2006-06-30 04:02:12

Mina erfarenheter stämmer inte alls in med era. Alltid när jag träffar en grupp kompisar så är det alltid killarna som sköter maten och grillen. Aldrig heller haft en flickvän som kan eller är intresserad av att laga mat så det blir alltid jag som står vid pisen och hon hoppandes runt och gör sitt bästa för att distrahera mig.

antar att det beror på individen eller så är det en generationsgrej

#44  Sv: Midsommarbetraktelse Vasadu
2006-06-30 18:13:30

Grillen är som sakt en killgrej, de upplever du precis som oss andra. Tror inte någon sakt något om att kvinnor grillar i den här tråden. Sen är de skälvklart lite olika på olika ställen, jag är skälv också rätt hyfsad på att laga mat när jag vill. Och därför blir jag ofta ganska delaktig i detta när vi har fest, jag är också medveten om alla konstiga könsroller så säger åt tjejerna att de får ta han dom tändandet och fixande av grillen, trots att de utser mig till grillansvarig.

#45  1# FemAspirant feather
2006-07-05 03:27:13

Jag känner igen mig.

Jag var som yngre lite socialt efterbliven sålunda att jag är uppväxt under Pippi Långstrump-förhållanden.
Min mamma dog tidigt, och pappa kanske inte var sjörövare i söderhavet, men han var inte hemma särskilt ofta, så jag och min bror fick klara oss rätt mycket själva. Regelbundna måltider existerade inte. Den som blev hungrig gick till kylen och hämtade nåt att äta och återvände sedan till datorn/teven/boken/tidningen/telefonen... Vi var alla tre lika taffliga kockar, och blev hungriga vid olika tider, så det var sällan vi åt gemensamt.
Att be någon annan skicka mjölken eller osten hände knappt. Man sträckte sig efter det man ville ha själv. Ingen tyckte det var oartigt att sträcka sig över någon annans tallrik tex. Who cares lixom?

Att hamna i en pojkväns familj på regelbundna middagar var en chockartad upplevelse... för dem...
:-D
Om inte jag var sugen på det som erbjöds kunde jag helt sonika laga till min egen lilla måltid, och inte för ett ögonblick tänka tanken att det skulle vara oartigt...
Behövde min bordsgranne få något skickat måste han faktiskt armbåga till mig eller vinka i mitt synfält för att jag skulle uppmärksamma hans behov, speciellt om jag samtidigt pratade om något själv, eller lyssnade på någon annan, eller var ordentligt hungrig (hunger gör mig mycket asocial medan jag äter - jag skyfflar i mig maten först, och snackar goja sedan).
Dålig simultankapacitet samt en total förväntan att alla andra ska klara av att ställa sig upp och sträcka sig efter det de behöver precis som JAG - gjorde, och gör mig ännu, tämligen blind och döv för andras behov vid matbordet.
Detta SÅRAR män, har jag upptäckt.
Men inte kvinnor. Kvinnor verkar vara vana vid att tvingas vidröra sin bordsgranne för att påkalla uppmärksamhet, så de gör det direkt på första försöket för att vara säkra på att höras. Därför har de alltid 100%ig framgång med att få min uppmärksamhet.
Män verkar mycket riktigt förvänta sig att något ska hända automatiskt så fort något saknas på tallriken. Och när jag inte märker ett skvatt, och inte heller hör deras uppmaning att skicka något för att jag lyssnar på någon annan, så slutar det mycket riktigt med att någon annan kvinna löser problemet, antingen genom att skicka det behövda själv, eller göra mig uppmärksam på vad som behövs, samt gärna i förbifarten klandra mig för att jag ingenting hör.

När det lagades middagar jobbade pojkvännens mamma och syster i köket, pappan och pojkvännen själv släntrade in och satte sig när det började bli färdigt, jag och systern dukade framför Männen, måltiden serverades av mamman, som aldrig missade någons behov av något på tallriken (den perfekta värdinnan). Efter måltiden var hon och systern blixtsnabba med att komma på fötter och duka av, medan Männen satt kvar vid bordet och pratade om Viktiga Ting samt rökte cigariller.
Om jag satt kvar med männen kände jag mig stämplad som självisk och lat, men det retade mig enormt att Männen kunde sitta kvar och såsa till förbannelse, ingen tyckte DET var det minsta anmärkningsvärt.
De hade ju Intressanta Saker att prata om, vilket tydligen tarvade rövkontakt med stolsitsen.

Är detta ett problem?
Inte i sig självt, tycker jag.
Men fenomenet visar ju tydligt att könsrollerna råder över oss till vardags.
Personligen tror jag iallafall inte för ett ögonblick att kvinnor är biologiskt betingade att duka av bord, medan män är biologiskt betingade att behålla röven på stolsitsen in i det sista.

#46  #16 Fabian feather
2006-07-05 03:49:20


Kvinnor var runt tre ganger battre an man pa att identifiera andra manniskors ansiktsuttryck och behov. Som vantat.

MEN man var tre ganger battre (eller nagot liknande) pa att identifiera ilska HOS ANDRA MAN, men inte hos kvinnor!!!

Forskarna hypotiserade att detta beror pa att andra mans ilska ar betydligt mer livshotande för andra man an för kvinnor.

Vad tror ni?


Jag tror absolut det där är relaterat till fysisk och mental hotbild, och hierarkisk status.
Småväxta kvinnor är ruggigt skickliga på att bedöma folks sinnesstämning. Många gånger har jag häpnat över sambandet att ju större pojkvännen är jämfört med sin flickvän, desto blindare är han för hennes sinnesstämning... Men han kan ha en fingertoppskänsla utan like för vad som försiggår i den precis lika storväxta kompisens ansikte...
Oavsett kroppsstorlek gäller också givetvis att den som är minst känslomässigt bunden i förhållandet, också är minst uppmärksam på partnerns sinnesstämning och ansiktsuttryck.

Det är ju lite överlevnadsinstinkt att hålla koll på dem som är fysiskt eller självförtroendemässigt överlägsna en själv, och alla med högre social status än en själv.
De av fysiskt icke hotfull storlek, de med mindre självförtroende, eller de under en själv i den sociala hierarkin har man ju "råd" att negligera.
De utgör ju inte en hotbild...

#47  #34 sopasopa feather
2006-07-05 04:17:49

Jaha, men om kvinnor nu är biologiskt betingade att planera och organisera så är de ju födda chefsämnen...
Jag trodde vårt samhälle såg ut som det gjorde för att det fanns en biologiskt förankrad förklaring - så varför är dessa biologiskt predisponerade chefsämnen vanligtvis *underställda* biologiskt predisponerade mindre lämpliga chefsämnen...?

Knepig nöt det där...

#48  feather bengtboman
2006-07-05 09:23:22

"..så varför är dessa biologiskt predisponerade chefsämnen vanligtvis *underställda* biologiskt predisponerade mindre lämpliga chefsämnen...".

Ja vaffö är de på dette viset?

Skämt åsido. Världen är inte optimerad. Makt är inte ett mått på välstånd.

#49  Sv: Midsommarbetraktelse bengtboman
2006-07-05 09:25:09

Välstånd skulle vara välmående i ovanstående ärende.

#50  Sv: Midsommarbetraktelse Kalle
2006-07-05 09:58:10

Hmm, hos oss är det jag som både grillar och lagar den "vanliga" maten.
Men som jag sagt tidigare, det är ju nåt fel på mig.

#51  #47 feather MartinK
2006-07-05 10:50:32

Att man är duktig på att planera och organisera innebär inte automatiskt att man är en bra chef.

#52  #51 MartinK feather
2006-07-05 21:17:36

Så, om nu chefen inte ska göra det, vem tycker du bör lämpligast planera och organisera, styra, och säga "vad alla ska göra"...?

Och framför allt - vad ska CHEFEN göra om nu någon annan gör allt detta...?
Håva in fallskärmsavtal...?
Spela golf...?

Ja visst ja, så är det ju redan...
:-D

#53  #48 bengtboman feather
2006-07-05 21:25:56

Huh...?
Vad har makt och välmående med saken att göra...?

Jag menade att om man försöker förklara nuvarande, moderna samhällsfenomen genom att påstå att så är det för att det är naturligt och har så varit ända sedan stenåldern - så måste man väl ha en förklaring till varför detta naturliga, generella stenåldersinflytande över nutida människors beteende bara finns i teorin? I praktiken ser det ju annorlunda ut?

#54  feather bengtboman
2006-07-06 09:49:20

Makt är det argument som betydande och mediala feminister använder för att (utan konkreta belägg) försöka bevisa förekomsten av patriarkatet. På så vis kan vi säga att den feministiska kärnan består av kampen för maktfördelning mellan män och kvinnor.

Välmående är det som borde vara eftersträvansvärt för alla och envar. Att må väl har inget med innehavet av makt att göra. Strävan efter makt kan nog i vissa situationer till och med innebära minskat välmående.

Att värdera samhället utifrån hur mycket "makt" som könen har är en kapitalistisk värderingsmodell. Jag skulle ha mycket större tilltro till förändringsbenägna krafter som försökte se andra värden än de traditionella av "patriarkatet" framtagna.

Att vara chef bör inte vara ett mått på en människas värde och är definitivt inget mått på hur välmående personen är. Att fler män än kvinnor är chefer säger inget om hur bra män respektive kvinnor mår.

#55  Sv: Midsommarbetraktelse nr1. RasmusS
2006-07-06 11:12:57

FemAspirant sa:
Har ni upplevt något liknande? Händer det er, som för mig, även när man umgås i grupper som faktiskt har hört om feminism och kvinnors rättigheter och könsroller sedan vi var små (70- och 80talister)? Finns det strategier för att upphäva det? Är det ett problem? Ska vi ha skilda matbord ända upp i vuxen ålder?



Visst har jag upplevt det men mest bland den äldre generationen bestående av mor och farföräldrar .I min vänskapskrets är det däremot oftast männen som är värdarna för festligheter vilket har gjort att de axlat ansvaret för att tillgodose gästernas behov. Tror precis som några varit inne på här att det mest är en generationsfråga.

Ja, det händer att trots att alla är ”upplysta” så har någon eller några kvinnor tagit på sig uppgiften att agera servitörer, kockar och diskare under festligheter men eftersom jag så ofta möter män som agera lika ser jag inget problem om det är kvinnor ibland. Däremot så har jag aldrig varit med om att bara kvinnor skickar exempelvis saltet när man ber om det, att skicka tillbehören runt bordet har varit en sysselsättning för alla inblandade när det är vuxna vi talar om.

Problem är det bara för dem som upplever det som problem. Det är inte heller ett större problem för barnen som växer upp i en sådan uppdelad miljö än när de växer upp i någon annan form av könsligt uppdelad miljö. Som vem som målar huset, mekar med bilen, klipper gräsmatta, tvättar, jobbar heltid osv. osv.

Men visst, för barnens skull vore det nog bäst om föräldrarna visade att det inte var könsgränser som utgjorde dessa olikheter utan självvalda val som inte har något med kön att göra.

Skilda matbord förstår jag inte varför de skulle behövas.

#56  Sv: Midsommarbetraktelse Gullegubben
2006-07-06 11:42:53

Enligt några kvinnliga kollegor saknar kvinnor ofta den "kvinnliga" förmågan att vara uppmärksamma på vad andra gör och vill göra samt att vara hjälpsam och tacka för hjälpsamhet på ett viktigt område, nämligen i trafiken. Kvinnor i trafiken är i sin egen bubbla, de ser inte att andra behöver hjälp och tackar inte när de själva får hjälp, deras enda tanke är att "jag skall fram".

Fast det kanske ser annorlunda ut i den svenska trafiken.

#57  #52 feather MartinK
2006-07-06 13:04:21

Att planera och organisera är inte speciellt svårt, de flesta företag organiseras på ungefär samma sätt och man kan dressera en apa att rita organisationsdiagram. Det svåra ligger på helt andra plan, att ta rätt beslut, att våga ta beslut, att motivera folk, att skapa rätt kultur i företaget, att rekrytera rätt folk, att kunna spå framtiden, att sälja företaget, att delegera, att ta rätt risker.
Det sådant en chef skall pyssla med, inte administrativt arbete som vem som helst kan göra.

Men jag förstår ju din villfarelse, feminister vill ju gärna (på traditionellt kvinnligt vis) tro att den som sitter tyst och snäll och gör sin hemläxa är den bästa chefen.

#58  MartinK kezo
2006-07-06 13:33:46

ÄR inte det du tar upp "planering och organisering"? I alla fall delvis?

Chefen planerar och organiserar tillsammans med sina medarbetare. Administratörerna verkställer det som chefen, tillsammans med sina medarbetare, har planerat och organiserat.

Och att skapa en bra kultur, spå framtiden och ta risker kan lika gärna göras av konsulten/ marknadsföraren/ personalvetaren.
Naturligtvis lite olika beroende på vad det är för typ av företag eller organisation.

Därmed inte sagt att jag tror att kvinnor är bättre chefer. Det får stå för feather ;)

#59  #58 kezo MartinK
2006-07-06 14:16:18

Mycket kan läggas ut på andra, men just risktagandet och beslutandet har jag svårt att se att man på allvar kan lägga ut på andra, det om något är kärnverksamhet för chefer och om det är någonting som utmärker dåliga chefer så är det när dem försöker undslippa just dessa bitar (vilket inte är helt ovanligt).

#60  MartinK kezo
2006-07-06 15:27:34

Alltså, en chef har ju, precis som t ex en förälder, det övergripande ansvaret. Men i detta ingår ju planering och organisation? Eller rättare: i planering och organisation ingår beslutsfattande, delegering och ibland risktagande?

Det enda jag försöker säga är att du verkar blanda ihop planering och organisering av en verksamhet, med verkställande av densamma. Verkställande kan vem som helst göra, däremot inte planering och organisering.

#61  #60 kezo MartinK
2006-07-06 15:45:18

Nej, jag har inte blandat ihop planering och utförande. Men kanske du har blandat ihop planerandet med beslutsfattandet? För det är distinkt olika saker för mig, planerandet kan vem som helst göra, att godkänna planen, besluta om att den skall genomföras är däremot chefens roll, det är chefen som förväntas ha övergripande syn på verksamheten och därför ta ansvaret för att alla jobbar i rätt riktning. Det innebär dock inte att chefen nödvändigtvis måste sköta planerandet, det går bra att delegera, det slutgiltiga ansvaret däremot går inte att delegera.
I praktiken så kan ju chefsroller se väldigt olika ut, med mer eller mindre inblandning i praktiska verksamheten. Men i slutändan har jag svårt att kalla någon chef om vederbörande inte har ansvar och befogenheter över det man är chef över.

#62  MartinK kezo
2006-07-06 17:13:23

Men för att kunna godkänna något måste man vara någorlunda insatt. Du har helt rätt i att chefer som inte klarar av att fatta kloka och rimliga beslut, är dåliga chefer. Men för att kunna fatta kloka och rimliga beslut, måste man veta vad det handlar om, hur lång tid det kommer att ta, hur mycket det kommer att kosta, etc etc. Inte helt ovanligt med chefer som bara sitter och bestämmer över människors väl och ve, utan att att ha verklig koll, eftersom de egentligen aldrig är delaktiga i arbetet ute "på fältet". Därför anser jag att planering, organisation och beslutsfattande/ chefsskap hänger ihop.

Därmed inte sagt att chefen ensam måste göra ALLT detta. Tvärtom vore det nog en omöjlighet. T om vissa beslut brukar därför kunna delegeras.

#63  #62 kezo MartinK
2006-07-06 17:33:37

Jag håller inte med, det går utmärkt att vara en bra chef utan att egentligen veta vad folk gör på fältet/golvet. Det är viktigare att faktiskt våga ta beslut och veta att omge sig med rätt sorts människor än att veta hur verksamheten går till i detalj. Förr var det vanligt att befodra folk med väldigt lång erfarenhet av verksamheten till chefer, just därför att man tänkte sig att den som kan alla detaljer om verksamheten måste vara bli duktig på att driva den. Numera gör man inte så just därför att det är skillnad på att vara expert på detaljerna och att leda.

I många fall är det tvärtom en fördel att inte ha detaljkunskaper eftersom sådana ofta lockar till att grotta ned sig i detaljer.
Och ju högre upp din chefsposten är desto sannare är det. Man blir inte en bra VD för Volvo bara för att man är duktig på att mecka med bilar.

Och för att få lite feministisk anknyting så tror jag det är anledningen till att fler kvinnor med högskoleutbildning inte nödvändigtvis kommer att innebära fler kvinnor i ledande positioner. Det man pluggar på högskolor är nämligen inte nödvändigtvis det som gör en (bra) ledare.

Fast nu börjar vi kanske komma lite väl OT.. Å andra sidan skriver ingen annan här så.. :)

#64  #54 bengtboman feather
2006-07-07 03:10:05

??
Whatever rocks your boat matie...
Men sopasopas stenåldersparallell haltar fortfarande.

#65  #56 Gullegubben feather
2006-07-07 03:17:06

Vilken trafik befinner du dig i? Eftersom det kanske är annorlunda i den svenska...?
Och dina kvinnliga kollegor som har uppmärksammat den diskrepansen i den trafik där du befinner dig är tydligen mer uppmärksamma än andra, eftersom de har lagt märke till detta.

Men jag kan nog hålla med om att de som mest sällan vinkar tillbaka vid framvinkad eller tackvinkad för assistans i trafiken - är kvinnor. Och förstås kepsfarbröder. Men värst är faktiskt buss och taxichaufförer. Yrkeschaffisar vinkar regelmässigt till VARANDRA, men fattar noll när privatister vinkar till DEM.

Innebär den här iakttagelsen att jag är ännu mer uppmärksam på mina medtrafikanter än dina kvinnliga kollegor?
Förresten, är det någon man som har sett något i den här ekvationen...?
;-)

#66  #57 MartinK feather
2006-07-07 03:41:15

Woooohoooo!!!!
Nu ska vi se... att organisera, planera, styra och säga "vad alla ska göra" är alltså administrativa uppgifter som chefen inte sysslar med, enligt dig...?

Men du förstår, alla de små delmomenten du hackat upp ledarskapet i går att sammanfatta med ovanstående begrepp (som du kallar administrativa uppgifter):

Att ta rätt beslut, att våga ta beslut, att motivera folk = att *styra*

Att skapa rätt kultur i företaget, att rekrytera rätt folk, att delegera = att *organisera*

Att kunna spå framtiden, att ta rätt risker = att *planera*

Men jag förstår din språkliga villfarelse, ni könsrollsmän vill ju så gärna (på traditionellt manligt vis) vara precis så kommunikativt handikappade som er omhuldade könsroll gör gällande...
:-D
:-D
:-D


Men jag förstår ju din villfarelse, feminister vill ju gärna (på traditionellt kvinnligt vis) tro att den som sitter tyst och snäll och gör sin hemläxa är den bästa chefen.


Det där var lite förvirrat t.o.m. för att vara traditionellt könsrollsmanligt...
Den som sitter tyst, snäll och gör sin hemläxa kan nog ha lite svårt att leda ett sällskap, såvida inte medlemmarna i sällskapet är telepatiskt begåvade.

#67  #58 kezo feather
2006-07-07 04:32:33

Göta-Petter.
Jag har väl aldrig sagt att kvinnor skulle vara bättre chefer...?

Det var sopasopa som sade att kvinnor är biologiskt predisponerade att styra, kommendera, planera och organisera.
Jag argumenterade ju EMOT det.

Att sedan MartinK anser att chefers aktiviteter inte har något med att styra, kommendera, planera och organisera att göra finner jag dock än mer behjärtansvärt att argumentera emot...
;-)

#68  #61 MartinK feather
2006-07-07 04:44:12


Men i slutändan har jag svårt att kalla någon chef om vederbörande inte har ansvar och befogenheter över det man är chef över.


Den som fattar besluten är helt enkelt chef.
Dvs den som STYR är chef.
Är det din definition?

#69  #61 MartinK feather
2006-07-07 04:53:54

Chefens underhuggare kan ju inte sitta och planera och organisera för sig själva hela högen...?
Chefen drar upp riktlinjer och delegerar sedan pysslet till underhuggare.
Planering och organiserande är därför en del av chefens uppgifter. Även om han kanske väljer att ha förtroende för väl valda underhuggares kapacitet att sköta detaljerna.

Om chefens underhuggare planerar och organiserar ÖVER chefens nivå är ju chefen kanske inte så mycket chef som han tror. I vissa kretsar skulle ett sådant tilltag av underhuggarna kallas för myteri.

Ge dig.

#70  #63 MartinK feather
2006-07-07 05:14:34


Jag håller inte med, det går utmärkt att vara en bra chef utan att egentligen veta vad folk gör på fältet/golvet. Det är viktigare att faktiskt våga ta beslut och veta att omge sig med rätt sorts människor än att veta hur verksamheten går till i detalj.


Visst går det utmärkt - OM de där "rätt sorts" personerna i ens OMGIVNING antingen har detaljkännedom själva ELLER kan vaska fram komplett och tillförlitlig sådan i en handvändning...
Dvs att "våga" fatta beslut är tämligen värdelöst om besluten inte är förankrade i verksamheten - på detaljnivå - innan de genomförs.
Om chefens "vågade" beslut skär sig med verksamheten på detaljnivå måste h*n stoppas från att genomdriva detta "vågade" beslut - av folk med den detaljkännedom chefen själv kanske saknar.


Man blir inte en bra VD för Volvo bara för att man är duktig på att mecka med bilar.


Att vara duktig på att mecka med bilar behöver heller inte innebära att man är en dålig VD för Volvo.
Garanterat är iallafall att en VD som inte kan ett smack om verksamheten på detaljnivå har svårare att vinna gräsrötternas respekt än en VD som närsomhelst kan hoppa in i trucken och göra en kompetent insats, om så bara för syns skull.
Och en respekterad VD har lättare att M-O-T-I-V-E-R-A folk, sånt där som chefer visst skulle pyssla med istället för att styra, planera och organisera, enligt någon besserwisser i ett tidigare inlägg, vem det nu var....
:-D


Det man pluggar på högskolor är nämligen inte nödvändigtvis det som gör en (bra) ledare.


Kan jag hålla med om. Även om det är samma sak där - ledarskapets framgång underlättas om ledarens underhuggare har fullt förtroende för att h*n vet vad h*n pysslar med.
Kunskap inom det aktuella området inger förtroende (som iofs är bortkastat om självförtroendet för beslutsfattande saknas...)

#71  feather MartinK
2006-07-07 13:28:46

Detaljkunskap kan vara en fördel, men jag hävdar fortfarande att det inte alls är avgörande för om det är en bra chef eller inte. Som sagt, man blir inte bra chef för att man kan mecka med bilar eller köra truck, man blir det när man vågar ta beslut. I lumpen fick jag lära mig att det var bättre att fela än vela, då tyckte jag det var macho-gojja, men efter att ha sett en hel del olika organisationer så är jag benägen att hålla med. De värsta besluten är de som aldrig tas.


Den som fattar besluten är helt enkelt chef.
Dvs den som STYR är chef.


Nej, jag tycker inte besluta är samma sak som styra. För mig är det helt olika saker, som ofta (men inte alltid) kräver olika kompetens och olika kunskap (hmm eller talanger kanske). Extremfallet är de direktörer som anställs endast i syfte att ta obehagliga beslut. Populärt bland företag som går dåligt, då skaffar man sig en chef som får besluta om det alla vet måste göras men ingen vågar, dvs sparka folk och skära ned. Det enda vederbörande gör är att faktiskt ta beslut som alla egentligen vet måste till men ingen vågat ta. Det befriar underordnade från ansvar (de följer ju bara order) och chefen i fråga går rätt snart vidare till nästa företag (vilket ofta är en förutsättning för att kunna ta de obehagliga besluten).

#72  feather #67 kezo
2006-07-07 14:42:22

Jag fattadet det, ta det inte så allvarligt ; )

I övrigt håller jag med dig. Allt beror ju på vad vi lägger i ORDEN planera, organisera, fatta beslut etc.

#73  MartinK kezo
2006-07-07 14:58:44

Du verkar ha hängt upp dig väldigt mycket vid just ordet "besluta". Självklart tar en chef beslut - annars vore h*n inte chef!

Men att sitta i ett styrelserum och gå igenom med sina medarbetare eller medarbetares företrädare hur verksamheten går, vad som som kan bli bättre etc, ÄR faktiskt att planera och organisera. Skillnaden är bara att i ett stort företag tvingas man dela upp det på flera NIVÅER och mellanchefer, för att det ska bli hanterligt.

Sedan säger det sig självt att ingen kan vara expert på allt. Men det säger också sig självt att en person som inte har en susning om vad som krävs för att en viss verksamhet ska fungera, inte kan fatta bra beslut. Och för att veta vad som krävs för att en viss verksamhet ska fungera, måste man ha kunskaper om den.

#74  Tillägg kezo
2006-07-07 15:02:24

En chef måste kunna fatta beslut.

Men för att kunna fatta bra beslut måste van veta vad det är man beslutar om.

#75  #73 kezo MartinK
2006-07-07 15:15:21

Ja och nej, vad det känns som att ni missar är vikten av att faktiskt kunna/våga ta beslut. Den egenskapen är _mycket_ viktigare än att kunna verksamheten, och det blir bara tydligare ju högre chefer man pratar om. Det är därför det nödvändigtvis inte är samma personer som är duktiga på lägre nivåer som blir duktiga chefer, trots att de kan ha kunskaper om hur företaget fungerar i detalj..

#76  #71 MartinK feather
2006-07-07 22:18:55

Så... den som fattar besluten är alltså inte den som bestämmer...?

#77  #75 MartinK feather
2006-07-07 22:24:25

Och jag tycker det känns som att du

Visst är det viktigt att kunna/våga fatta beslut - men nu har vi här en chef som redan fattat beslutet (h*n har alltså redan vågat fatta ett beslut, ett bra beslut, dessutom, väl i linje med företagets målsättning...) - är den här beslutsfattaren då den som bestämmer...?

#78  #75 MartinK feather
2006-07-07 22:25:36

...känns som att du är i ett annat tempus....

#79  feather MartinK
2006-07-09 09:35:42

Min poäng var egentligen bara att förmågan att ta beslut (dvs i meningen att våga ta beslut och stå för dem) är mycket viktigare än att praktiskt kunna planera och organisera för en chef.

Att styra inbegriper inte nödvändigtvis (för mig) att fatta egna beslut. Och utan att ha funderat så mycket så tror jag faktiskt att det går att fatta beslut utan att egentligen bestämma så mycket, mitt exempel med chefer som anställs för att skära ned bestämmer inte egentligen så mycket, de är bara satta att agera syndabockar genom att ge order om det som omständigheterna/aktieägarna redan bestämt. Men det är egentligen en filosofisk/semantisk diskussion lite utanför min poäng.

#80  #79 MartinK feather
2006-07-10 03:52:37

...men de där gökarna som ANSTÄLLTS för att skära ned, de har ju isf anställts av någon ANNAN som har BESTÄMT att de BEHÖVS. Och vågat fatta beslutet att anställa dem...

Dvs någon överordnad har någonstans STYRT och fattat EGNA BESLUT. Dvs chefat.

#81  #80 feather MartinK
2006-07-10 14:21:03

Nja, syndabockens överordnade behöver inte heller ha styrt så mycket egentligen eller fatta egna beslut, de kan lika gärna ha fattat beslut utan egentliga alternativ, precis som syndabocken gör. Och det illustrerar precis det jag pratar om: En chefs viktigaste uppgift är att fatta beslut, inte organisera eller planera.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?