Kommentar till "Genusanalys av King Kong" - feminetik.se

I Diskussion finns tråden "Genusanalys av King Kong" ( http://www.feminetik.se/diskutera/index.php?s… ).

Först en generell kommentar: Om ambitionen är att producera något annat än rent självbiografiska fakta om hur ens personliga tankar om "King Kong", så är det viktigt att noga skilja mellan

(I) Vilka budskap som manusförfattarna m fl avsåg att förmedla med filmen.
(II) Vad en typisk filmtittare snappade upp för budskap år 1933.
(III) Vad en typisk filmtittare snappar upp för budskap år 2006.

Angående (I) så verkar det svårt att bortse från inverkan dels från att rådde ekonomisk depression i USA runt 1930-talet och dels från att Scopes-rättegången, där en W. J. Bryan och en Clarence Darrow möttes i rättssalen angående undervisning i sådant som strider mot den bibliska skapelseberättelsen, hölls några år tidigare. Det är inte en slump att huvudpersonen Anne Darrow har samma efternamn som advokaten i Scopes-rättegången eller att apan Kong uppvisar mänskliga känslor/ansiktsuttryck/egenskaper. I Philadelphia Inquirer, 12 december 2005 ( http://www.mercurynews.com/mld/mercurynews/en… ) står det:

Those scenes give rise to Kong as a metaphor for the Depression itself - a relentless dark force, laying waste to the heart of capitalist America, New York. Some take it even further, seeing Kong as a stand-in for husbands and fathers who lost their status as bread-winners.

"The monster represents the American worker's feeling at being caged by forces beyond his control," says La Salle University film professor Gerald Molyneaux, author of biographies of Charlie Chaplin and Jimmy Stewart. "He is poised to take desperate measures against the system that has deprived him of his role as the man of the house."

Slutligen så vill jag ställa frågan vad man kan hoppas på att fastställa med en "genusanalys" av filmen "King Kong". Vad är syftet med genusanalysen? Exakt vad är objektet för analysen och vad kan man lära sig?