feminetik.se feminetik.se

Just nu 17 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Biologisk längtan efter barn?


Gå till senaste inlägget



#1  Biologisk längtan efter barn? Roger
2006-03-24 17:29:02

Har en fundering, när jag och min fru blev ihop för 15år sedan, så bestämde vi enhälligt att vi inte skulle ha barn och att vi skulle njuta av livet och resa mycket istället. Men för 7år sedan så höll det inte längre hon i princip bönade och bad att vi skulle fixa barn, så nu har vi två barn 4 och 6år gamla. Det märkliga är att exakt samma scenario har hänt med två andra par jag känner.

Har kvinnor en biologisk klocka som gör att de vill ha barn efter en viss ålder?
Har män det? Inte jag i alla fall.
Kanske andra män har det?

Koppling till feminism –biologiska likheter, olikheter mellan män och kvinnor har mer funderingar på lager som kommer om jag får svar på dessa frågor.

#2  Sv: Biologisk längtan efter barn? Karra
2006-03-24 17:39:10

Jag tror att längtan efter barn är till stor del biologisk. Men jag tror inte att det är så att kvinnor längtar mer än män.

#3  Sv: Biologisk längtan efter barn? Jinx
2006-03-24 18:06:22

Hur gamla var ni när hon ändrade sig? Jag har funderat en del på det där...har absolut noll längtan efter barn nu (är 21) och undrar om den nånsin kommer dyka upp.
Är lite orolig att jag kommer ändra mig först när det är för sent och jag inte kan få barn längre.

#4  Sv: Biologisk längtan efter barn? Alex
2006-03-24 18:19:31

Jag har för mig att jag startade en tråd på det här temat för nåt(några?) år sen. Och min uppfattning är att längtan efter barn är en social konstruktion. Den enda som behövs, sett ur ett biologiskt perspektiv, är en vilja att kopulera. Utan preventivmedel kommer då barnen komma av sig själv. Det är bara i dagens moderna samhälle som vi kan komma på idén att det skulle finnas en medfödd instinkt att just skaffa barn.

#5  Sv: Biologisk längtan efter barn? UppåtEmma
2006-03-24 18:21:39

jag tror de flesta människor har en biologisk längtan efter barn, eller i vart fall väldigt många. det gäller både kvinnor och män, och kan infalla väldigt olika - en del kan inte tänka sig barn alls och så pang! när de är 40 så sätter suget in. Andra skaffar barn innan de är myndiga själva ens...
Fasen att kategoriskt säga "jag ska aldrig aldrig ha barn" går nog väldigt många igenom också. vilket är helt ok.

Jag tror till viss del också att det handlar om vilken situation en är i. Om ens kompisar skaffar barn tex. Sen finns det aspekten att när en är ung så har en massa drömmar om häftiga saker en ska göra i sitt liv - sen helt plötsligt närmar en sig medelåldern och lever 8-17-liv ... då blir barn helt plötsligt en dimension att lägga till sitt liv för att lyfta det.

#6  Sv: Biologisk längtan efter barn? Roger
2006-03-24 18:44:07

Jinx: Hon var då 24 år

#7  Sv: Biologisk längtan efter barn? Roger
2006-03-24 18:52:50

Alex, förstår jag dig rätt om du menar att vi har en biologisk drift att ha samlag, men inte en speciell längtan att få barn?

#8  Sv: Biologisk längtan efter barn? kezo
2006-03-24 19:04:43

Det kan vara så att längtan efter barn delvis styrs av biologi. Men det kan också vara en social konstruktion och inte minst en genuskonstruktion: kvinnor "förväntas" vilja ha barn vid en viss ålder. Det ligger i kvinnorollen att vilja bli mor. Och de som inte vill det, möter ofta ett visst motstånd, ifrågasättande etc. De bryter mot den förväntade modersrollen.

Jag vet många män som längtar efter barn, och en del kvinnor som inte alls gör det, trots att de är i trettioårsåldern eller äldre. Skillnaden är att män inte verkar ha samma förväntningar på sig här. Eller, de finns nog på män också, men inte lika starkt.

#9  Roger Alex
2006-03-24 19:10:39

Ja så tror jag att det är.

#10  Sv: Biologisk längtan efter barn? Jinx
2006-03-24 19:23:33

Jag tror också att samlagsinstinkten är mer primär än en biologisk vilja att få barn.
Det jag är rädd för när det gäller barn är att förlora mig själv. Att utplånas, inte existera som jag längre utan bara mamma. Jag tycker de föräldrar gör fel som i alla lägen prioriterar sig själva före sina barn, och jag vill prioritera mig själv. Det borde finnas nån bra mellanväg att gå, men fällan känns SÅ stor. Jag vill vara Hanna, inte "Pelles mamma".
Men vem vet, kanske kommer över det här tänket nån dag också...

#11  Sv: Biologisk längtan efter barn? Alex
2006-03-24 19:29:30

Jag tror absolut inte att det är nödvändigt att prioritera sina barn över allt annat. Har sett många föräldrar som gör det och det tror jag inte är bra för barnen på nåt sätt. Hade jag fått välja så hade jag lätt valt föräldrar som har ett liv framför föräldrar som lever för mig. En vill ju ha vettiga förebilder.

#12  Sv: Biologisk längtan efter barn? Jinx
2006-03-24 19:40:35

Absolut, jag tycker inte heller att föräldrarna helt ska gå upp i barnen. Därför jag skrev "i alla lägen". Men att aldrig prioritera barnen tycker jag är fel, en måste inse att som förälder kan inte livet se ut precis som det gjorde förut. Den som vill ha det så tycker jag inte ska skaffa barn.
Missförstå mig rätt nu, jag förordar på intet sätt bullmammor och liknande... :)

#13  Sv: Biologisk längtan efter barn? elinlite
2006-03-25 15:53:51

Vi har varit tillsammans i 7½ år och gifta i 4. Vi har inte fattat beslut om att skaffa barn, jag har mer erfarenhet av barn än min partner och har kanske ett mer realistiskt perspektiv på vad det skulle innebära.
Den största skillnaden är att ingen verka tycka att min partner är "onaturlig", medan jag i många sammanhang blir sedd som en konstig flick-kvinna som inte har barn än. All annan expertis och erfarenhet jag har ses som noll och intet värda av dessa könsrollfetishister. Det kan vara kvinnor som är betydligt yngre än jag, som alltid bott i samma lilla håla och och aldrig tagit en enda risk utom just att föda barn.

Jag har fått "babyfeber" två gånger, båda gångerna i början av ett förhållande. Det kanske är biologiskt?

#14  kanske biologiskt, till viss del biologiskt.. pelle
2006-03-25 17:41:03

pust!

Att kvinnor längtar efter barn är självklart biologiskt, inte kanske eller till viss del. De kvinnor som inte gör det är naturens vis att pröva något nytt, en s.k. mutation.

Eller finns det möjligtvis någon mystisk polynesisk kultur där kvinnorna inte längtar efter barn?

#15  Längtan efter något helt annat kanske... Polette
2006-03-25 17:41:23

Jag tror att längtan efter barn i många fall grundar sig i något helt annat och som man gärna misstar för barnlängtan - nämligen drömmen (eller snarare föreställningen) om att det finns en människa, vilken som helst, som i alla lägen kommer att älska en helt villkors- och förbehållslöst.
Dessvärre fungerar inte relationen med ett barn på det sättet, varför jag tror att en stor del av alla barnlängtare nog skulle må mycket bättre av att skaffa en hund, där relationen om än inte är villkorslös så i allafall mindre komplicerad än till andra människor.

England har världens högsta andel tonårsgraviditeter och det har vid ett flertal undersökningar visat sig att en stor majoritet av dessa barn är både planerade och efterlängtade - trots att flickorna inte har någon partner som kommer att ställa upp, usla ekonomiska förutsättningar och tveksamma framtidsutsikter. De som försätter sig i den situationen är i de flesta fall ungdomar från svåra sociala förhållanden, inte sällan är flickorna själva mer eller mindre föräldralösa och står utanför samhället på många vis.
Den vanligaste förklaringen till varför de ändå vill ha barn som med största sannorlikhet kommer att få samma omöjliga förutsättningar som dem själva är att de för en gångs skulle vill att det ska finnas någon som älskar dem. Det verkar alltså inte finnas någon som helst biologisk förklaring till denna starka barnlängtan..

#16  Polette kezo
2006-03-25 18:41:01

...och av samma anledning är kvinnor som gör abort långt upp i åren, och i en del fall aldrig skaffar barn, ofta kvinnor från bättre sociala förhållanden. Mönstret är detsamma i Sverige för övrigt, om än inte lika starkt. Förstföderskor på 20 och förstföderskor på 35, tillhör ofta helt olika socialgrupper, kommer från olika typer av hem etc.

Men finns det någon slags biologisk "drift" att få barn, förstår jag inte varför den inte skulle vara lika stark hos båda könen?

#17  Sv: Biologisk längtan efter barn? Polette
2006-03-25 18:44:31


#18  Sv: Biologisk längtan efter barn? Mumriken
2006-03-25 18:45:23

För mig har längan efter ett barn alltid varit stark, och min dotter är det finaste jag har i livet. Jag tror att längtan efter barn säkert kan finnas hos alla, mer eller mindre, men att vi män har i många fall uppfostrats till att inte visa den typen av känslor utåt... Ju mer den manliga könsrollen ändras till att vara kärleksfull förälder snarare än bestraffande familjechef ("Vänta tills pappa kommer hem") kommer fler män förmodligen att kunna uttrycka en längtan efter barn också... Vi har kommit en bit på vägen, men jag tror det finns mycket kvar i det undermedvetna...

#19  Kezo... Polette
2006-03-25 18:57:34

Jag har funderat över förhållandet att av alla mina kompisar från gymnasietiden så är det bara de som hamnat i arbetslöshet eller är fast i lågavlöneyrken som skaffat barn medan vi som valt att utbilda oss och satsat på arbete utan undantag ser barn och familjebildning som en otänkbarhet.

Jag har i vilket fall som helst fått känslan av att man "skaffar barn" när man på något sätt tappat hoppet om allt annat. Har man ingen annan mening i livet så kan man "bli" något genom att bli förälder, vilket i sig inte kräver så mycket - naturen sköter det mesta själv, ytterst få kan inte få barn i 20-årsåldern.

Jag tror för övrigt inte heller att det finns någon medfödd drift att få barn. Jag tror att många fler än man tror skulle välja att inte skaffa barn om de verkligen tog sig tid att fundera över det hela. Dessvärre är den generella attityden i samhället att "alla vill ha barn" och det krävs en hel del tankearbete och självkännedom för att kunna stå emot. Sorgligt nog leder nog denna allmänna "alla vill ha barn" -föreställningen till att många blir föräldrar genom ett inte alltför övertänkt beslut och när man väl är där skulle man förmodligen spärras in på hispan om man erkänner att det var nog inte riktigt så här man ville ha det...

Om det inte var tillåtet att skaffa barn innan 35 och vi bortser från det biologiska faktumet att fertiliteten minskar med åldern så är jag ganska säker på att det skulle födas MÅNGA färre barn....

#20  Sv: Polette (#15) Linus
2006-03-25 19:06:05

Polette sa:
England har världens högsta andel tonårsgraviditeter och det har vid ett flertal undersökningar visat sig att en stor majoritet av dessa barn är både planerade och efterlängtade - trots att flickorna inte har någon partner som kommer att ställa upp, usla ekonomiska förutsättningar och tveksamma framtidsutsikter. De som försätter sig i den situationen är i de flesta fall ungdomar från svåra sociala förhållanden, inte sällan är flickorna själva mer eller mindre föräldralösa och står utanför samhället på många vis.
Den vanligaste förklaringen till varför de ändå vill ha barn som med största sannorlikhet kommer att få samma omöjliga förutsättningar som dem själva är att de för en gångs skulle vill att det ska finnas någon som älskar dem. Det verkar alltså inte finnas någon som helst biologisk förklaring till denna starka barnlängtan..

Som vanligt är det oklart vad folk menar med "biologisk".

Men låt oss anta att människor, medvetet eller omedvetet, beter sig så att de maximerar sin fortplantningsframgång. Vad är den bästa fortplantningsstrategin för en tonårstjej som inte har någon partner som kommer att ställa upp, usla ekonomiska förutsättningar och tveksamma framtidsutsikter? Att skaffa barn nu eller att vänta?

#21  Linus... Polette
2006-03-25 19:38:02

Det som är intressant i det här fallet är att se skillnaden mellan människor som växt upp under ordnade sociala förhållanden och de som växt upp i det diametralt motsatta:

de utsatta flickorna (i det här fallet handlade det om flickor) som upplevt sin barndom som kärlekslös var mycket mer angelägna om att skaffa barn än de som kom från mer gynnsamma bakgrunder.
Det knyter an till min teori om att barnalstrandet ofta blir något man faller tillbaka till när man inte har något annat att hoppas på.

Om nu människor beter sig så att de maximerar sin fortplantningsförmåga - varför knaprar vi då miljarder p-piller per år (vilket definitivt inte gynnar fertiliteten) och till och med klipper av våra äggledare. Och vi är inte nöjda med de 99% säkra graviditetsförhindrade metoder som finns idag utan vi vill ha ÄNNU säkrare hjälpmedel.
Att fler och fler kvinnor tar ett aktivt val att inte bli föräldrar (säkert lika många män, men jag är mer införstådd med den kvinnliga viljan, eller snarare motviljan mot, att fortplanta sig) tycker jag verkar vara ett tecken på att vi styrs mindre av biologiska drifter när det gäller fortplantningen än vad man kan tro.

#22  Sv: Polette (#21) Linus
2006-03-25 21:07:21

Polette sa:
Det som är intressant i det här fallet är att se skillnaden mellan människor som växt upp under ordnade sociala förhållanden och de som växt upp i det diametralt motsatta:

de utsatta flickorna (i det här fallet handlade det om flickor) som upplevt sin barndom som kärlekslös var mycket mer angelägna om att skaffa barn än de som kom från mer gynnsamma bakgrunder.

För någon som maximerar fortplantningsframgång är det bra att, om möjligt, anpassa sitt beteende efter sin framtidsprognos. Om man tror att det är inte blir bättre i framtiden så finns ingen anledning att vänta med att skaffa barn, medan det kan vara värt att vänta om man tror att framtidsutsikterna är ljusa.
Polette sa:
Om nu människor beter sig så att de maximerar sin fortplantningsförmåga - varför knaprar vi då miljarder p-piller per år (vilket definitivt inte gynnar fertiliteten) och till och med klipper av våra äggledare. Och vi är inte nöjda med de 99% säkra graviditetsförhindrade metoder som finns idag utan vi vill ha ÄNNU säkrare hjälpmedel.

Att klippa av äggledare är naturligtvis en jättedålig fortplantningsstrategi, men p-piller behöver inte vara det. Om man t ex tror att framtidsutsikterna är ljusa så kan det vara bra att inte bli gravid för tidigt.
Polette sa:
Att fler och fler kvinnor tar ett aktivt val att inte bli föräldrar (säkert lika många män, men jag är mer införstådd med den kvinnliga viljan, eller snarare motviljan mot, att fortplanta sig) tycker jag verkar vara ett tecken på att vi styrs mindre av biologiska drifter när det gäller fortplantningen än vad man kan tro.

Och att fler och fler väljer att hungerstrejka verkar vara ett tecken på att hunger mest är en social konstruktion. Drifter kan påverkas och modifieras.

För allt jag vet så kan det vara sant som Alex föreslog att vi har en sexualdrift, men inte en skaffa-barn-drift. Men de skäl som anför för att det inte skulle "finnas någon som helst biologisk förklaring till denna starka barnlängtan" motiverar helt enkelt inte slutsatsen.

#23  Sv: Biologisk längtan efter barn? olaberg
2006-03-25 21:36:46

"Det knyter an till min teori om att barnalstrandet ofta blir något man faller tillbaka till när man inte har något annat att hoppas på."

Hmm, fick mig att börja tänka på min egen stooora längtan efter barn från 18-års ålder och framåt.

Det är naturligtvis omöjligt att se vad som är soc konstruerat och vad som mynnar i kroppens mer mystiska spel. Men det fanns (och finns?) inte någon role-model direkt för unga fäder, på samma sätt som unga mödrar. Alla pratade då om hur tjejerna som blev mödrar tidigt automatiskt mognade, medan de unga männen - som natuuuurligtvis iiiiinte hade förmågan att mogna på samma sätt - inte gjorde det.

Självklart inte, eftersom de dels inte ansågs kunna mogna, och dels inte heller ansågs behöva kunna göra det.

Men hos mig kunde jag iaf konstatera en stor längtan efter barn, rätt och slätt. Trösta skrikiga bäbisar, klä på spralliga treåringar, käfta med uppkäftiga sexåringar, jag längtade efter hela paketet. Och när längtan blev verklighet tio år senare så upptäckte jag att det var precis så roligt som jag hade drömt om.

Så det är nog VÄLDIGT individuellt. Min egen längtan beskriver jag som biologisk, för det var så den kändes.

#24  Polette kezo
2006-03-25 23:37:37

Jag håller med dig så långt att ingen som inte tror att barn tillför något i deras liv, blir föräldrar frivilligt. Men jag tror inte att så många skaffar barn uteslutande för att de "förlorat hoppet om allt annat". Inte ens om de är väldigt unga. Tvärtom kan barn ses som ett av många glädjeämnen i livet. En del blir ju också gravida oplanerat men väljer att föda barnet och "kommer igen" på arbetsmarknaden senare. En kompis mamma fick min kompis när hon var 17. Länge hade hon "lågstatusjobb", men nu är hon utbildad socionom sedan många år tillbaka, har rest mycket ihop med sin dotter och sin nya man, tycker sig ha fått ut allt som hon velat få ut av livet etc.

Och det är inte alltid det blir så lyckat även om man är 30+ och jätte-etablerad. Mycket kan hända. Man har inga garantier i livet.

Dock finns det absolut en skara unga tjejer som skaffar barn mer "i brist på annat" än att nu, efter lång längtan och moget övervägande, vill jag bli mamma! De får något att göra, de får lite pengar från staten, de får någon slags status och identitet etc.

#25  Sv: Biologisk längtan efter barn? targash
2006-03-26 00:36:42

Själv vill jag skaffa barn utan mamma men för mig som man är det en omöjlighet.
Just nu sätter jag mitt hopp till kloning och bra investeringar på börsen. Behöver en surrogatmamma därav aktieinvestereringar.
Sen vill jag ha minst 3 barn. Allt detta är inte biologiskt såklart.

Ser man till andra djur så väljer de ju partner och valet av partner måste ju ändå tyda på att det finns en avkommetanke bakom det hela.

#26  Sv: tarqash (#25) Linus
2006-03-26 01:20:00

tarqash sa:
Ser man till andra djur så väljer de ju partner och valet av partner måste ju ändå tyda på att det finns en avkommetanke bakom det hela.

Men det är inte säkert att exempelvis påfågelhonor vet varför deras preferenser är sådana att de föredrar påfågelhanar med stora färgglada stjärtfjädrar. Om vi kunde få dem att fundera över det och kommunicera sina svar så skulle de kanske säga att de bara gör det som faller dem in och att de tror att preferenserna, om något, är mer kulturella än biologiska.

#27  Sv: Biologisk längtan efter barn? Polette
2006-03-26 12:12:37

Olaberg:

"Hmm, fick mig att börja tänka på min egen stooora längtan efter barn från 18-års ålder och framåt."

...vilket får mig att börja tänka på min egen stora MOTVILJA mot att skaffa barn från ca: 5 års ålder.

Bara för att en vilja eller motvilja är mycket stark behöver det inte betyda att den är biologiskt betingad.
Personligen tror jag att både din vilja och min motvilja grundar sig i något mer konkret som har med vår allmänna livssituation att göra.
Sedan om respektive inställning går väldigt djupt och till och med känns som ett grundläggande element i ens personlighet i själva verket är resultatet av en viss kodföljd i ens DNA-strängar är en annan sak och känns i allafall för mig lite tveksamt.

Kezo...

Jag tror absolut inte att majoriteten av alla barn som föds är resultatet av att deras föräldrar har tappat hoppet om allt annat. Det är väl snarare ett problem för de mer utsatta sociala grupperna och de som ingår i dessa som skaffar barn väldigt tidigt utan att ha den minsta möjlighet att självständigt försörja dem.
Det finns naturligtvis även väldigt unga föräldrar vars föräldraskap faktiskt är ett resultat av mycket noga övervägande.

Targash...

Jag lider med dig. Jag hoppas verkligen att man i framtiden kan producera barn genom er mer artificiell process där barnalstrandet inte längre kommer att vara en följd av att en kvinna frivilligt, eller genom tvång, måste upplåta sin kropp för processen.

#28  #linus (26) targash
2006-03-26 15:26:02

Visst det kanske de gör men deras/vår längtan behöver inte vara medveten.
Jag tror människan har en biologisk längtan efter avkomma men vi kan välja att inte följa den.

#29  Polette targash
2006-03-26 15:33:23

Såg inte att du skrivit till mig.
Det där är mer en protest mot dagens samhälle där det inte råder jämställdhet i synen på lämplighet som förälder. Samhället just nu är uppbyggt kring idén att ensamstående män(eller män överhuvudtaget) inte är lämpliga som föräldrar. Ex uppfostrar jag hellre ett barn själv än att partner gör abort men sådana tankar är ju portförbjudna i Sverige.
Själv tycker jag inte att lesbiska par ska få insemineras, ensamstående adoptioner ska vara för alla eller ingen. Osv.

Inom 100 år kommer man nog löst problematiken med artificiella livmodrar. Människan etiska funderingar kommer nog sätta käppar i hjulet för sådana i vilket fall.

#30  Sv: Biologisk längtan efter barn? RasmusS
2006-03-29 09:44:46

Jag vet inte men min erfarenhet är att kvinnor och män kan ha minst lika stor längtan efter barn men att det generellt är kvinnorna som oftast ändrar sig och skaffar barn trots att de alltid resonerat att de aldrig ska föda barn.


En teori på ett delsvar skulle i all enkelhet kunna vara att det är kvinnorna som har apparaten för barnafödandet. Att de vill testa den och på så sätt få sin kvinnlighet bekräftad. Men som sagt, det är bara en teori över ett delsvar.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?