feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Filmen "Secretary"


Gå till senaste inlägget



#1  Filmen "Secretary" Robert
2004-08-09 23:22:51

Tänkte bara tipsa om en intressant film ur feministperspektiv. Hur tolkar ni filmen "Secretary" ur ett genusperspektiv?

http://www.imdb.com/title/tt0274812/

Enligt mig en ganska sällsam och annorlunda film som definitivt bryter mot en hel del normer. Jag tyckte att filmen var på många sätt var ganska vacker och rörande. Definitivt någonting som varje feminist bör se innan hon (det är oftast en hon) börjar dra allt för långtgående slutsatser om makt, sexualitet och inte minst porr.

#2  en rubrik Åke
2004-08-10 18:00:59

Jag hängde mest upp mig på att huvurollskarraktären tvunget skulle vara ett "ex-psykfall". Tror att det kan spä på fördomar om att det bara är "störda" människor som håller på med BDSM. Annars var det en märklig, men ganska fin film.

#3  Åke: Robert
2004-08-11 01:01:00

Kanske det, men vad är det som säger att det måste vara negativt att vara ex-psykfall?

#4  Recension i feministisk kulturtidskrift Marta
2004-08-11 09:36:47

http://www.femkul.com/
Arkiv
Nr2.04
Recensioner
Secretary

#5  Hmmm... MrG
2004-08-11 11:44:29

Jag vet inte om jag är blind, men jag hittar den inte Marta?

MrG

#6  sorry Marta
2004-08-11 11:52:48

Hmm... Jag skrev visst fel nummer. det skall vara Nr 3.03

#7  hittar Fiji
2004-08-11 11:54:08

hittar den inte heller. Det var intressant att läsa intervjun med anarka-kören dock.

Måste saxa in ett bidrag.

"- Jag umgås mest med tjejer, säger Lotta. Det har bara blivit så. Jag personligen tycker att det är jobbigt att vara med män. Det känns som att jag hatar män. Sedan de var små har de fått inpräntat i sig att de är värda mer än kvinnor. Den mentaliteten har de i sina huvuden. Även om de säger att de är feminister."

Ack så dåligt hon känner oss.

#8  Hmmm... MrG
2004-08-11 12:12:53

Påfallande många radikala feminister är fruktansvärt trångsynta, separatistiska och sekteristiska i sitt tänkande - Samtidigt som de säger att de är för jämställdhet.

Men kan man verkligen vara för jämställdhet om man säger att man hatar alla personer på grundval av deras kön?

Knappast. Det är lika (o)lustigt som att höra en Nazist tala sig varm för demokrati och mänskliga rättigheter. Ja just det. Mänskliga rättigheter - Något som r-feminister är beredda att kasta överbord för sakens skull. Det här är fruktansvärt obehagligt. Jag läste en recension om "Monster" på femkul. Där man försvarade massmörderskans beteende och där man inte ens förfasade sig över att hon de facto mördade också oskyldiga män som inte köpte sex - utan också bla en som bara ville erbjuda henne skjuts med bilen.

Tänk om man gjort en liknande film om en ung Nazist. För Nazister upplever sig också förtryckta av vårt samhälle, av ZOG (Zionist Occupation Government). Byt ut man mot jude och kvinnan mot en Nazist. Hade man hyllat filmen om den stackars förtryckta nazisten också då? Knappast. För Nazistiskt hat är inte rumsrent. Faktum är att väldigt lite hat är rumsrent idag. Men att hata män i Sverige idag, världens mest jämställda land, är inte bara rumsrent utan dessutom politiskt korrekt.

Och alla är "så" förstående till dessa unga kvinnor.

Inte jag.

Jag föraktar dom - För dom hatar mig, utan att veta vem jag är.

MrG

#9  recensionen i femkul Marta
2004-08-11 12:51:57

Secretary
Regi: Steven Shainberg


Lee rör sig genom kontorskorridorerna med händerna fastspända i en stång riggad bakom hennes nacke och kuvert fastbitna i munnen. En emblematisk inledning till Steven Shainbergs film där sadomasochism och den politiska relationen mellan män och kvinnor spelar stor roll.

Efter en tid på mentalsjukhus behandlad för depressioner, har Lee (Maggie Gyllenhaal) kommit hem till sin familj. Vilsenheten i tillvaron och missnöjet med en omgivning som enbart visar medlidande utan en gnutta förståelse gör att hon än en gång börjar skära sig i benen. Den lilla asken där hon förvarar såväl sina vassa verktyg som de antiseptiska medel som ska kunna dölja spåren är typiskt dekorerad med flickaktiga klistermärken. Ett skuldtyngt kamouflage av barndomens frustration att inte kunna visa sin rätta identitet.
Hon skaffar ett jobb som sekreterare på en advokatfirma hos den mystiske Edward Grey (James Spader). Bakom sitt skrivbord upprätthåller han en kylig distans till allt och alla - en studie i pedanteri. Stavfel, klädsel, även Lees snörvlingar blir han irriterad på. Men attraktion uppstår ändå när Lee märker att Edward verkar uppriktigt engagerad i att hon ska hävda sig själv alltmer. Just som man inser att Edward har likvärdiga känslomässiga hämningar som Lee, iscensätter han ett möte mellan dem båda på hans kontor. Vad som börjar i en av hans sedvanliga tillrättavisningar övergår i utpräglad spanking. Scenen är i sig både konnotativ av sexuella trakasserier och sadistisk misshandel, och ytterligare svidande eftersom det är helt på Edwards villkor. Men samtidigt problematisk eftersom det är den första uttalat erotiska scenen i filmen. Och det faktum att Lee njuter av smärtan.
Sadomasochismens fusion av våld och sexuell njutning är svårt att diskutera från ett utifrån-perspektiv. Det vill säga, när man inte kan identifiera sig med den sortens lust. Med en sådan naivitet kan det hela te sig som en enkel dikotomi mellan offer och förövare. Men förhållandet mellan Edward och Lee utvecklar sig till att bli något mer än så. I det sadomasochistiska spelet där han till en början bestämmer reglerna, är Lee ingen passiv deltagare. Hon utforskar sin sexualitet och testar dess gränser, medan Edward på många sätt är fastknuten till sina egna manier. När hon bemöter hans tvångsmässighet, utmanar hon hans position som såväl chef som den dominante i det sexuella spelet och förändrar honom. Uppriktigheten i de förevisade känslorna testas och gör att Lee och Edward till sist möts på samma nivå. På så sätt rör sig filmens utveckling från en vridet provocerande allegori över maktförhållandet mellan kvinnor och män till en skarpsint dialog, såväl verbal som visuell, om ett sätt för relationerna att jämnas ut.

Johan Lindqvist

#10  Hehe Robert
2004-08-12 00:00:37

Jag ser inte ett enda ord av feministers vanliga jargong i den analysen. Alla som sett filmen inser vad löjligt det skulle bli att prata om manlig överordning och kvinnlig underordning.

#11  Hahaha! Skrattretande!!! Billy
2004-08-12 00:13:31

"Just som man inser att Edward har likvärdiga känslomässiga hämningar som Lee, iscensätter han ett möte mellan dem båda på hans kontor. Vad som börjar i en av hans sedvanliga tillrättavisningar övergår i utpräglad spanking."

- Det tycks som om femkul gör allt de nånsin kan för att de som läser denna recension inte skall inse att det som händer är:

a) Mannen slår kvinnan och tänder på detta (Sadism)
b) Kvinnan tänder på att bli slagen (Masocism)

"I det sadomasochistiska spelet där han till en början bestämmer reglerna, är Lee ingen passiv deltagare."

- Hon blir aktivt slagen alltså? :o)

"På så sätt rör sig filmens utveckling från en vridet provocerande allegori över maktförhållandet mellan kvinnor och män

- dvs Mannen so är starkare slår kvinnan som är svagare

till en skarpsint dialog, såväl verbal som visuell, om ett sätt för relationerna att jämnas ut."

- Eftersom kvinnan i detta fall tyckte om detta blir hon den starka.

- Jösses det är inte lätt att vara feminist och recensera den filmen ur genusvinkel på ett sådant sätt att folk som läser recensionen inte har en aning om vad som händer i filmen. Bra försök.

#12  Jag tycker Karra
2004-08-12 10:05:53

att femkuls recension var rätt så bra. Man fick en bild av vad filmen handlade om och vad recensenten tyckte, det är väl vad man kan kräva.
Det här DN's Helena Lindblads åsikt:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=656&…

#13  Kommentarer Michael Lundahl
2004-08-18 14:50:16

@Billy: Du har ingen aning om vad filmen handlar om eller vad recensenten avser utan försöker dölja din okunskap genom förlöjligande. Din postning är ett klockrent exempel på hur någon försöker hävda sig i en debatt där denne inte har ett jota att säga till om. Gå och kamma dig pojkspoling.

@Marta: Jag tyckte FemKul's rescension var riktigt bra. Recensenten har förstått mekanismerna som filmen handlar om och fångat upp budskapet. Tack för länken. :)

@Karra: Hmm... den där recensionen tyckte jag inte alls om. Lindblad sidsteppar hela handlingen genom att prata om kontor(!). Jag får känslan av att hon inte har någon aning om hur hon skall reagera inför den ovanliga filmen och sålunda helt enkelt ignorerar problemet genom att tala om fullständigt oväsentliga saker.

/Micke

#14  Tillägg Michael Lundahl
2004-08-18 14:57:53

@Marta: Det är också intressant att se hur recensenten diskuterar evetuella svårigheter för människor som inte är insatta i dominans/underkastelse att förstå vad detta handlar om. Mycket bra recension. :)

/Micke

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?