feminetik.se feminetik.se

Just nu 1 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Forum

Motiv till förtryck


Gå till senaste inlägget



#1  Motiv till förtryck Thomas
2004-07-12 22:00:26

Är det verkligen rätt som vissa feminister gör: att motivera förtryck mot män p.g.a att män är överordnade?

Jag kan hålla med om att vi som grupp är lite överordnade men det är inte mycket och utvecklingen går mot jämställdhet politiskt och utbildningsmässigt.

Vi lever i en kapitalistiskt samhälle och där överlever den mest kostnadseffektiv.Alltsä om kvinnor producerar lika bra som män kommer vi med nödvändighet gå mot rättvisa inom företagsvärlden?

Det är inte ett mindre brott att förtrycka någon för han är overordnad.

Det låter som en kommunistisk ide och kommunistiska ideer brukar inte fungera speciellt bra

#2  Nej det är inte rätt Alvunger
2004-07-13 10:05:07

Var och hur har du sett feminister motivera att män bör förtryckas?


Jag tycker du har rätt i din samhällsanalys, dvs ja det är kapitalistiskt, ja det handlar om att producera varor och tjänster. Men har du verkligen rätt i att kvinnor inte producerar varor och tjänster lika bra som män? Nog kan vi säkerligen "gå om män" eller bli lika bra inom företagsvärlden, men det handlar ju inte bara om att vara en produktiv arbetare i sig själv, det handlar ju också om att ha tid att vara en produktiv arbetare. Och vad det verkar, så ligger ju barnafödseln i vägen där, dels graviditeten i sig, dels mammaledigheten, men även de resterande 18 åren, då det oftast är mammor som tar sjukledighet, hämtar/lämnar på dagis, och har huvudansvaret för barnen. Framförallt som ensamstående mamma, vilket ju också är vanligare än ensamstående fäder. (Vilket också beror på att kvinnor oftare får vårdnaden i tvister, vilket är fel.)

Iallafall, jag tycker att män skall belönas för sitt i många fall extremt produktiva arbete. Det är ju inte tal om att sänka några löner för män, eller hindra dem som sliter i karriären. Absolut inte. Men jag undrar också när kvinnors arbete skall börja belönas, och jag talar då om det största slaveri jag faktiskt sett, om jag får lov att använda ett så hårt ord. Med slaveri menar jag obetalt arbete. Att bära barn, att föda barn, att fostra barn. När skall kvinnor få lön för det? Jag kan faktiskt inte förstå hur det kan vara obetalt. Det handlar ju om ny produktiv kraft, vilket är nödvändigt för att upprätthålla vårt samhälle, dvs föder kvinnor inga barn, blir där ingen ny arbetskraft. Allt börjar och slutar alltså med att kvinnor föder barn, en siffra som vi ser sjunka mer för varje årtionde.


Detta är inte en kommunistisk idé. Detta är i allra högsta grad en kapitalistisk idé. Man skall ha lön för sitt arbete.

#3  Indirekt förtryck Thomas
2004-07-13 11:49:08

Jag har aldrig upplevt att du(Alvunger)förtrycker.Vad jag menar med förtryck är den systematiska ändring av verklighet som vissa feminister håller på med.T.ex de använder uttryck som vanliga män är våldtäcksmän resultatet blir att vanliga män(oskyldiga) blir ogillade i högre utsträckning det skapas hat i förläggningen.

Eller som Boëthius antyder Vi kvinnor visar allt för stort medlidande med män.(Detta uttalande är något man skulle förvänta sig av en nazist.)

Antagligen ganska omedvetet kommer kvinnor bära dessa nya ideer.Jag tror desutom att de påverkar reelt

En statistik jag kollar på med intresse är hur skillnaden mellan pojkar och flickor angående studieresultat.Vad jag ser blir pojkar sämre och sämre.Det är klart misstänkt att det ligger en attitydförändring hos lärarna bakom nedgången.

Frågan är hur ansvariga kvinnor inom socialvården ska våga lita på män och ge dem vårdnad om barn.Nu gör de det inte de tror antagligen att det finns stor risk för vanvård eller så tycker de av princip att kvinnor har rätt till barnen ensama.De är också påverkade av propaganda från vissa feministgrupper.


Man skulle kuna säga att kvinnornas värsta fiende är vissa feminister dels skapar de hat och dels gör de att kvinnor för göra mer och mer av allt arbete p.g.a.att män blir mindre kapabla.

#4  Alvunger David M
2004-07-13 12:43:33

Lön för att bära barn? Det är verkligen inte ett arbete att bära ett barn. Det är ju ett eget val att ändå skaffa barn och hur länge och hur mycket man "offrar" karriären beror också på egna val. Valet av man är också ett eget val. Gör man bra val kan man mycket väl få "betalt" för sig utan att förlora på sin graviditet.

Sen så anser ju jag också att du gör kvinnor till de som ser till att vi har barn på jorden. Jag vet inte, men jag trodde det behövdes två. Och tack vare biologin så är kvinnor utrustade med mekanismer som dels ska få de vilja skaffa barn, samt att få kvinnorna att göra allt för barnens överlevnad. Och detta vill du de ska få betalt för? Löjligt säger jag. Men jag kan hålla med om att man bör göra det lättare för familjer att skaffa barn och ge de lite större fördelar. T e billigare dagis, högre föräldrapenning mm. Men egentligen, probelemt idag är ju att kvinnor INTE skaffar barn pga karriären. Jag skulle vilja att kvinnor och män var mer insatta i biologin faktiskt. Kvinnor kan inte vid 37 års ålder helt plötsligt besluta sig för att "så, nu kan vi ha barn" och sen om de inte fungerar tro staten ska betala dem för få dem befruktade. Tyvärr kan man inte alltid få både familj och karriär. Alla har inte den turen.

Och sen är det ju också så att det mesta ideella arbetet i Sverige (föreningar mm) görs av män. Skulle män ta betalt för det så skulle vi inte ha råd med föreningsliv i Sverige.

#5  Jaså monica
2004-07-14 11:32:08

De flesta män har den "turen" och har haft den "turen" i hundratals år. Att både ha karriär och familj. Vad är det för märkliga åsikter som lyser igenom här? Kvinnan ska föda barn. Punkt och jävla slut. Det är hennes uppgift här i livet. Tycker jag var och en får bestämma själv! Och som du själv säger David, man bör helst vara två, åtminstone vid konceptionen. Det finns kanske ingen lämplig kandidat.

Om män gör så mycket gratis föreningsjobb kanske de inte hinner med att ta hand om sina egna barn och kvinnan vill kanske ha en närvarande pappa till dem, och så blir det skilsmässa istället. Inte för att båda vill göra karriär utan för att han jobbar gratis och aldrig är hemma. Kul för föreningen, men inte för familjen.

#6  ... Olof Öberg
2004-07-14 21:20:24

De som inte har tid för barnen varesig det beror på karriär eller föreningsliv kanske inte borde skaffa barn överhuvudtaget.

Samhället skall i vilket fall som helst inte behöva betala för att inte barnaskaffarna inte vill fullfölja sitt åtagande. Har du inte tid eller råd så skaffa inte barn.

#7  Alvunger Fredrik L
2004-07-14 22:49:44

Du svägar iväg ut i det blå helt utan någon verklighetsförankring. Lön för att föda barn. Det är en idé som ligger så långt ifrån dagens Sverige så det blir mest tröttsamt, och parrallellerna till kommunism och Alvungers feminism blir bara fler och fler.

#8  Huvudet pa spiken, Alvunger!!!! Olle
2004-07-14 23:33:54

For forsta och kanske sista gangen haller jag 100% med Alvunger. Det moderna, sekulariserade Europa har en helt stord syn pa familjebildning och mammarollens funktion i samhallet.

Och eftersom vi lever i ett kapitalistiskt samhalle dar arbetare belonas efter prestation kommer arbetsgivarna aldrig, ALDRIG betala samma loner till kvinnor som kollektiv, eftersom manga av dem har ytterligare ett jobb som morsa, vilket begransar deras produktivitet pa kontoret. Och de kommer fortsatta ta det ansvaret tills den dag som de slutar att insisterar pa att bilda familj med man med hogre utbildning och finare titel an de sjalva. Vilket kommer handa samma dag som man slutar att insistera pa att bilda familj med unga och vackra kvinnor. Dvs aldrig.

Sa, det basta sattet for en kvinna idag att sticka ut fran lonestatistiken ar helt enkelt att skita i att bilda familj och istallet satsa pa karriaren (detta ar i viss utstrackning ocksa sant for man). Hon kommer inte att dras ner av dubbelt ansvar utan kan istallet anjuta en fullvardig loneutveckling och rejalt pensionssparande, och nar hon blir gammal har hon rad att betala dyrt for den lilla vard som star att fa, bristen pa arbetskraft till trots. Till skillnad fran dumsubborna (och dumgubbarna) som - obetalt - satte denna arbetskraft till varlden, uppfostrade dem, betalade ca 1 000 000 kr netto per barn fram till deras myndighetsdag, arbets-och karriarsbortfall ej inraknat.

Problemet ar att samhallets syn pa barn harstammar fran den tiden da vi inte kunde kontrollera hur manga vi fick, och brist pa arbetskraft var ett okant fenomen. Darfor belonas inte moderskap/foraldrarskap varesig ekonomiskt eller socialt, utan ses som en fritidsysselsattning ungefar lika samhallsviktig som att skaffa hund. Och manga kvinnor och man ar rationella och avstar fran barn. Vilket kommer ge oss DUKTIGA problem nar vi ar for gamla for att jobba.

Samhallet borde garantera A-klassiga pensioner till alla som skaffar mer an tva barn. Eller forresten, ge pensionerna till kvinnorna enbart - det ar anda de som tar den storsta ekonomiska smallen under uppvaxten iom att det ar deras karriarer som blir lidande. Detta vore basta tankbara affar for staten eftersom skatteintakterna fran medborgare som aldrig skulle fotts utan dessa incitament mangfaldigt skulle kompensera for utokade pensionskostnader.

#9   Olle
2004-07-14 23:37:54

David, Fredrik: sorry, ur samhallsekonomisk synvinkel har ni bannemig fel i den har fragan

#10  Obetalt arbete och Barnlösa kvinnor Billy
2004-07-15 00:32:31

Då kommer vi då först till det klassiska ämnet militärtjänsten. Jag fick 40 kronor dagen betalt när jag gjorde lumpen, räckte knappt till något att äta efter 17.00 (då det sista målet mat, middag serverades) Detta under 10 månader. För en kvinna att föda barn tar 9,5 månader... Varken män eller kvinnor slipper ifrån gratisarbete av något slag.

"Sa, det basta sattet for en kvinna idag att sticka ut fran lonestatistiken ar helt enkelt att skita i att bilda familj och istallet satsa pa karriaren (detta ar i viss utstrackning ocksa sant for man). Hon kommer inte att dras ner av dubbelt ansvar utan kan istallet anjuta en fullvardig loneutveckling och rejalt pensionssparande, och nar hon blir gammal har hon rad att betala dyrt for den lilla vard som star att fa, bristen pa arbetskraft till trots."

Jag tror inte en kvinna som skiter i att bilda familj någonsin kan vara lycklig när hon blir äldre. Det finns tusentals kvinnor av den sorten i USA som är för gamla för att föda barn och fruktansvärt olyckliga TROTS att de är miljonärer med gigantiska lyxvillor, egna välmående företag och fina titlar. De är ofta inte ens särskilt gamla bara runt 40-45 men har alla gemensamt att de aldrig kommer att föda egna barn. Hur kvinnor är skapade har till stor del att göra med att de skall kunna föda barn så enkelt är det. Gör de inte det någonsin under sitt liv, tja då kommer de sannolikt att delvis sakna mening när de blir äldre. En stor del av vår existen bygger på kretslopp, afrikanerna vet detta, asiaterna vet detta det är bara några tokar i USA och Sverige som fått för sig att de kan gå emot naturen.

Det mest kvinnliga som finns är att föda barn. När feministerna både anser att kvinnor skall jobba som män, klä sig som män och dessutom låta bli att föda barn ja då är det bara att konstatera att de själva gör sig skyldiga till grovt kvinnoförakt. De har vänt ryggen till allting som har med att vara kvinna att göra i iver att tjäna mer pengar och ha mer makt.

"Och manga kvinnor och man ar rationella och avstar fran barn. Vilket kommer ge oss DUKTIGA problem nar vi ar for gamla for att jobba."

Helt sant! Det roliga är att dessa rationella som avstått från barn kommer att upptäcka att deras ålderdom består av att ligga ensam i en sjukhussäng dag ut dag in, år ut år in. Och det kommer inte att spela någon roll hur mycket de är beredda att betala för vården, det kommer att vara sådan arbetskraftsbrist att ingen väljer långvården. Vi får importera arbetskraft och dessa "Rationella" kommer när de blir gamla att skötas om av panikinporterade albaner som inte talar ett ord svenska eller engelska. Och när de dör blir begravningen besökt av ingen alls.

Trevlig framtid ni ordnar för er själva ni "rationella" säger jag bara.

#11  Lösning efterlyses! Linda
2004-07-15 10:52:06

Vad ska vi göra då? Ska vi enbart skylla på hemska kvinnor som inte vill föda barn och stanna hemma i åratal, och vabba för fullt, medan maken gör karriär? Är de så hemska? När jag själv funderar över framtiden känns barn och karriär som en svår kombination. Jag vill, och tänker ha, båda. Men är det inte bättre att samhället anpassar sig och underlättar för kvinnor som vill kombinera? Höjt tak i föräldraförsäkringen för att få fler pappor att ta ut ledighet, (eller tom individuell föräldraförsäkring) lättare att få arbeta deltid så att ungarna slipper sitta på dagis långa dagar mm. Och en väldig attityd-förändring, så ett större ansvar tas, och förväntas tas, av papporna! Detta ska inte vara ett "kvinnoproblem", det är oftast två personer som gör barn!

Senast igår pratade jag med en väninna om framtida jobb och karriär, och nästan genast kom vi in på barn. Vi inser att vi är i riskåldern när vi ska söka arbete, och att arbetsgivare hellre kommer att välja en man. Det är en tråkig tanke, och jag har full förståelse för de som inte orkar/vill kombinera karriär och barn, och hellre avstår från den ena. Men min sambo går knappast i samma funderingar, för han förväntas av samhället inte ta samma ansvar för barn. Där måste en stor förändring till! Inte hos min sambo då, utan hos samhället och dess förväntningar ;-)

#12  Förakt Linda
2004-07-15 11:09:01

Och nu läste jag Billys senaste inlägg noggrant, och det , om något, osar kvinnoförakt.

"Det mest kvinnliga som finns är att föda barn. När feministerna både anser att kvinnor skall jobba som män, klä sig som män och dessutom låta bli att föda barn ja då är det bara att konstatera att de själva gör sig skyldiga till grovt kvinnoförakt. De har vänt ryggen till allting som har med att vara kvinna att göra i iver att tjäna mer pengar och ha mer makt."

Är jag alltså inte en kvinna om jag inte accepterar min "naturliga" kvinnliga roll och börjar föda en massa ungar? Är jag inte en riktig kvinna om jag vill tjäna pengar och ha lite makt? Vem fan är du att bestämma om min kvinnoroll? Ursäkta, men det var nåt av det gräsligaste jag läst på länge.

Och till din kommentar om militärtjänst. Ja, det är dåligt betalt,MEN; betalningen har ökat på senare år, och militärtjänst är något många män tjänar på. Det är fördelaktigt i vissa yrken, och man får tex ta lastbilskörkort osv gratis. Det går dessutom inte att jämställa det dåliga betalda året med de 9,5 mån en kvinna går gravid. Det obetalda arbetet begränsar sig nämligen inte till de månaderna. Efter förlossningen tar modern föräldrarledigt, hon missar befodringar på jobbet, hon kanske skaffar fler barn, och halkar efter ännu mer. Hon vabbar, och går ner i arbetstid för att ta hand om barnen. Detta pågår i många år, och när ungarna är tillräckligt stora att klara sig själva är kvinnan ohjälpligt på efterkälken på arbetsmarknaden. Hennes man klarar sig jättebra, eftersom (vilket undersökningar har visat) han lyckats bättre i karriären efter de skaffat barn. Voila, en ond cirkel har skapats, där kvinnan/mamman utför obetalt arbete och mannen klättrar på karriärsstegen. Hans militärtjänst betyder noll och intet efter några år i arbete, medan kvinnans barnafödande påverkar resten av hennes yrkesliv.

#13  Föräldraskap David M
2004-07-15 11:19:57

För mig så är det en konstig syn på föräldraskap om man endast räknar "hemma med barnen förälder" som det sätt man ska vara förälder på. Man är väl precis en lika bra förälder oavsett om man väljer att jobba heltid eller att stanna hemma fulltid med barnen? Det är ju bara det att man gör olika saker för barnen. Med värderingen ska väl vara densamma? För mig är det iallafall självklart att den som försörjer familjen (oavsett om kvinnan eller mannen gör det) är lika bra förälder som den som stannar hemma och gör tvätten.

Tycker också det låter som om de som jobbar inte gör nåt alls för barnen. Herregud, de är väl hemma vid 1700? Hinner man då inte vara med barnen?

Och Linda, hur du kan lyckas med både familj och karriär beror på hur du väljer att definiera karriär och familj. Om du definierar karriär som att nå väldigt hög lön med hög titel så tror jag tyvärr inte du kommer kunna nå de två målen eftersom du vid uppnått karriärsmål kommer vara kring 40 och chansen till barnafödande väldigt minimal även om den finns. Men jag hoppas verkligen du kan uppnå det du vill, oavsett vad du väljer att vilja uppnå här i livet.

Sen så säger du Linda att du vill lösa problemet. Förstå måste jag fråga. Vad är det som är problemet? Kommer det alltid att vara ett problem sålänge det inte råder matematisk balans i könens olika sysslor i föräldraskapet? Om du har den synen så tycker jag du har fel. Huvudsaken måste väl vara att alla människor i så stor utsträckning som möjligt får välja själva, dvs familj för familj? Om familjers egna val ger ett resultat av t ex 70-30 åt något håll så har staten bara ett val, att acceptera det.

Men sen så har ju jag åsikten att män och kvinnor i stort gör lika mycket det är bara det att feminister valt att definiera begreppet "föräldraskap" till att endast inkludera det kvinnor vanligtvis gör. Skulle vi bredda begreppet till t ex att inkludera skjutsningar, lönearbete, husarbeten, bilarbeten mm så skulle man nästan kunna se att männen jobbar lika mycket eller tom mer. Men sålänge att vara förälderskapet beräknar i termer hur ofta man byter blöjor så kommer troligen kvinnorna alltid att vara de som gör mer.

En fråga. Om det skulle råka att vara så att fler kvinnor än män med helt frivillig vilja väljer att byta blöja oftare än män. Är det då nåt vi ska förändra? Om ja, varför?

#14  Lustigt Fiji
2004-07-15 11:26:41

Vad olika verklighetssyn man har.

I den här tråden får jag känslan av att folk tycker karriären är målet och barnen ett hinder, eller i bästa fall delmål, på vägen.

Jag uppfattar jobbet och karriären som något man är tvungen att göra för att ha möjlighet att ha barn utan att få en ekonomisk kris på halsen. Det verkliga målet för mig är inte karriären, utan familjen.

Jag skulle mycket hellre dumpa karriären än att avstå från barn, om jag nu var tvungen att välja. Och det skulle vara ett enkelt val.

Så jag tycker det är jättekonstigt att folk kan se det som ett straff att vara hemma med barnen. Att klassa karriären till att vara lika viktig som barnen känns lika bakvänt. Helt ärligt kanske man inte ska bli förälder då.

#15  Rimligt Linda
2004-07-15 12:27:40

Det kan jag hålla med om. Jag anser också att barnen är viktigare, och det är inget straff att vara hemma med dem, snarare ett privilegium. Men problemet är att det är helt accepterat att män säger "jag tycker mitt jobb är så viktigt och intressant att jag inte har tid att vara hemma med barnen". Kvinnor får alltid skäll om de prioriterar karriär _också_ (och en massa dåligt samvete), medan män helt ostört får prioritera karriär endast, och lämna barnen till frun.

Det brukar ofta komma upp som ett argument när man pratar om delad föräldralediget, att fråga mammor om inte barnen är viktigast av allt. Borde man inte prioritera dem framför arbetet? Men ingen ställer samma fråga till papporna.

Härom veckan läste jag Aftonbladet och en pappa uttalade sig om ledighet, och tyckte att de män som tar ut ledigheten måste ha tråkiga jobb. Så fastställs könsrollerna; mamma måste prioritera barn (underförstått, annars är hon en dålig mamma), män tycker att jobbbet är intressant, och det är helt okej.

#16  Jag tycker Fiji
2004-07-15 14:48:22

Jag tycker det är att vända på förtrycket.

Som du sade är det ett privilegium att vara hemma med barnen. Då är det ju knappast de som fråntas privilegiet som är förtryckarna. Jag tycker det är ojämlikt att kvinnan får vara hemma med barnen och mannen tvingas satsa på karriären.

Tror du de män som är på jobbet är lyckligare än de kvinnor som är hemma med barnen? Knappast. Det är de män som uttalar sig i Aftonbladet som är de värsta förtryckarna också.

Låt oss vara hemma med våra barn. Tvinga inte iväg oss till jobbet.

#17  Linda, svar om detta Billy
2004-07-15 15:55:14

När du säger "Jag vill och tänker ha båda" då är frågan vad du menar med karriär. För det är ju faktiskt så att vilken karriär du väljer är vad som till stor del bestämmer huruvida det är möjligt för dig att få bäggedera.

Är det inte bättre att samhället anpassar sig? Jo det kanske det är, men säg det till alla de kvinnor röstade emot de regelförslag som gavs om detta innan du riktar frågan åt mitt håll. Eller så kanske det är så att de flesta vill ha rätten att bestämma själv. Återstår då attitydförändring och där kan jag hålla med at en förändring är önskvärd.

Tyvärr är det så med människans frihet, ibland missbrukas den. I detta fall handlar det delvis om att den missbrukas ekonomiskt (mannen tjänar oftast mer) men det finns andra orsaker till snedfördelningen också, inte minst den som Alvunger illustrerat genom att tala om SITT barn istället för deras barn. Kort sagt attitydförändringen är lika viktig hos kvinnor som hos män i detta.

"Och nu läste jag Billys senaste inlägg noggrant, och det , om något, osar kvinnoförakt" "Är jag alltså inte en kvinna om jag inte accepterar min "naturliga" kvinnliga roll och börjar föda en massa ungar?"

Vem har pratat om en massa ungar? Frågan gällde huruvida du föder barn överhuvudtaget under din levnad och vad detta beror på. Som jag redan poängterat tycker jag inte det är meningsfullt att diskutera detta, jag är övertygad om att dina prioriteringar i detta ändras liksom kvinnors prioriteringar i hur män skall vara ändras när de blir äldre. Och som sagt, det finns en orsak att kvinnor är skapta och fungerar som de gör.

"Vem fan är du att bestämma om min kvinnoroll? Ursäkta, men det var nåt av det gräsligaste jag läst på länge."

Jag kunde fråga dig samma sak, vem fan är du att bestämma om min mansroll? Ett av mina tydligaste argument i debatten är att feminister (och även andra kvinnor) idag försöker kontrollera BÅDE mansrollen och kvinnorollen i önskad riktning med motiveringen att "eran roll varit orättvis tidigare" De unga män vars roll ni försöker påverka har dock inte själva deltagit i denna historiska orättvisa och de VÄGRAR att acceptera en sämre lott som retroaktivt straff till sina förfäder. Det enda resultatet blir frustration och könsmotsättningar vars yttersta mest extrema konskvenser är det ökade kvinnovåldet vi ser.

Det finns bara en lösning, ni kvinnor feminister MÅSTE helt enkelt VÄLJA huruvida det är viktigast för er att kontrollera kvinnorollen eller mansrollen. Ni har inte skuggan av en chans att få igenom era önskade förändringar av bägge utan att det ger allvarliga efterverkningar ni vill slippa. Personligen tror jag det är viktigare för män att kontrollera kvinnorollen men det är upp till er att välja. Vägen ni valt nu där ni både vill bestämma hur ni själva och männen skall förändras är en återvändsgränd. Vill ni ha förändrade män får ni själva förändra er efter hur männen vill ha er. Ni kommer aldrig att få dagens moderna män att acceptera att ni bestämmer deras roll samtidigt som ni behåller er egen.

Dagens unga tyskar tänker inte acceptera skulden för andra världskriget. De var inte födda då ens.

Sedan vill jag påpeka att man INTE tjänar på militärtjänst (möjligtvis undantaget körkort i vissa fåtaliga fall) det är en myt. Den enda fördelen arbetsgivaren ser med gjord militärtjänst är just att den är klar och att arbetaren inte tappas i framtiden pga militärtjänst. Och det har heller INTE blivit bättre betalt för samtidigt som daglönen höjts lite har prisindex stigit.

Angående det övriga. JAG kanske gjorde militärtjänst i 10 månader men det kunde lika gärna varit 15 månader beronde på var jag hamnat. Männnens militärtjänst är alltså fullt jämförbar i TID med en kvinna som föder ett barn. Det andra som Linda påpekar har nämligen inte med barnafödelsen i sig att göra.'

Det har med ATTITYDEN att göra. Som jag påpekat att jag faktiskt håller med Linda om. Män behöver ta större del i barns liv. Här är en attitydförändring nödvändig BÅDE hos männen som tycker att de skall prioritera jobbet mer än kvinnorna OCH hos kvinnorna själva som både ser det som "sitt" barn samt ser alla pappor som tänkbara pedofiler och pedofil/incestanklagelser som fullt accepterade vapen i vårdnadstvister.

Men stor poäng till Linda för att hon tog fram attitydproblemet. Det är nämligen det största problemet. Inte att det inte är lagar som tvingar papporna att vara hemma (Som Skugge verkar vilja), utan att varken papporna ELLER mammorna VILL utnyttja sin frihet att bestämma detta

Här funkar inte den feministiska analysen, attityden ligger både hos kvinnor och män. Att skylla på männen är meningslöst så länge kvinnorna själva anser sig vara bättre på att uppfostra SINA barn. Dessutom är lagarna i vårdnadstvister direkt diskriminerande för män så man kan inte säga att män uppmuntras varken av kvinnor eller samhälle att förändra sin attityd.

Vad har ni på forumet då för förslag på hur attityden hos män och kvinnor angående detta kan ändras?

#18   Olle
2004-07-15 16:17:04

Jag tror att i nittio procent av alla familjer ar det den foralder med minst ekonomiskt lovande karriar som tar huvudansvaret for barnen. Av just det skalet. Eftersom kvinnor dras till man med makt och man dras till unga kvinnor, blir det oftast kvinnan som tar ansvaret for barnen. Jag har ingen oficiell statisik som backar denna tes men det stammer till 100% med observationer jag gjort i min egen bekantskapskrets. I de tva (!) par som jag kanner dar kvinnan faktiskt har en battre karriar ar det ocksa mannen som tar huvudansvaret. Hur ser det ut i era kompiskretsar?

Hur som helst, om denna observation ar riktig sa kommer de statistiska loneskillnaderna mellan man och kvinnor besta "until kingdome come". Mojligtvis gladjande for besvikna kvinnor ar att de - individuellt - kan ga mot strommen genom att ta den ekonomiska smallen som det innebar att lata tva karriarer ga pa halvfart. Sen kan man fraga sig vad de vinner pa det - vad det spelar for roll om det ar mannen eller kvinnan som tjanar mest pengar i en familj, eftersom pengarna anda hamnar i en gemensam pott.

#19  Mentalt anpassade till att bilda familj Thomas
2004-07-15 17:10:54

Utvecklingen(genomsnittlig) de senaste 30 åren angående emotion hos kvinnor gentemot män och familj har enligt min uppskattning varit:

Från: jag tycker om män och vill bilda familj.

Till: jag är mycket tveksam till män jag litar inte på dem och är rädd för dem.Jag kan tänka mig ha en familj för en stund jag vill alla fall ha barn.

Utvecklingen har gått från relativ kärlek till mer rädsla och närmare hat.

Vad händer med den mentala utvevklingen under sådana förhållande.

T.ex Ohälsotalet serie för kvinnor mellan år 1998-2002:38,0 41,3 44,1 46,4 51,4 52,0

Jag tror att det fungerar inte att kvinnor och män strider mot varandra i ett könskrig det finns bara förlorare.

#20  Olle träffar klockrent Billy
2004-07-15 19:17:21

...vilket är exakt vad jag har belyst tidigare. Feminismen är en egoistisk ideologi vars enda (ekonomiska)vinst för kvinnor uppstår när de inte bildar familj alls. Så förvånande då att många feministiska förespråkare faktiskt stödjer en utveckling där kvinnor inte bildar familj.

Eftersom orsaken att vi bor ihop till del är just ekonomisk (två löner) tjänar man på att den föräldern som tar föräldraledigt mest är den med minst lön. Eftersom kvinnor med hög lön oftast väljer män med ännu högre lön (vill vanligen inte byta ner sig socialt) och män skiter i vilket bara kvinnorna är unga och ser bra ut så kommer kvinnor lik förbannat att ha lägre lön än sina män. Socialt Status hos sin partner är nämligen ca tio gånger viktigare för kvinnor.

Det spelar ingen roll hur mycket kvinnor studerar och hur bra jobb de har så länge de väljer män med bättre jobb och högre löner detta säger sig själv. Alternativet är att den med bäst ekonomi tar ledigt men vid valet mellan barn och ekonomi hur väljer de feministiska kvinnorna själva?

Jo exakt som familjerna, ekonomin får gå före. Feministerna klagar alltså på att familjerna gör det val som feministerna själva gör. Hur logiskt är det?

#21  Intressant Alvunger
2004-07-15 19:50:50

Har du en separat statistik över hur feminister ordnar sin föräldraledighet jämfört med ickefeminister. Coolt. Får jag läsa?

#22  billy... olle
2004-07-15 20:01:37

vi verkar resonera pa ungefar samma satt i denna fraga:

1) kvinnor far pga partnerval sta tillbaka lonemassigt pga barnafodande

2) pga detta fods inte tillrackligt manga barn

3) vilket kommer ge samhallet svara demografiska problem om 30 ar

varfor ar det da sa konstigt att foresla en direkt ekonomisk kompensation fran staten till de mammorna, t.ex. i form av garanterade pensioner?

jag betvivlar inte ditt pastaende att barnlosa kvinnor tenderar att bli olyckliga pa sin alders host, men forstar inte varfor detta skulle vara ett argument emot ekonmisk kompensation fran arbetsgivaren - staten - for ett val utfort arbete - fodande och uppfostrande av framtida skattebetalare.

lat oss vanda pa det. jag ar fodd att arbeta. min sjalvkansla skulle nog inte klara att jag levde pa nagon annan. dessutom har jag privilegiet att jobba med det som ar min storsta hobby. icke desto mindre skulle jag bli fly forbannad om nagon nazifeminist deklarerade att jag skulle jobba GRATIS bara for att jag skulle bli sa olycklig annars.

ps ar du samma billy som skriver pa sourze? ds

#23   olle
2004-07-15 20:06:18

"Har du en separat statistik över hur feminister ordnar sin föräldraledighet jämfört med ickefeminister. Coolt. Får jag läsa?"

hm... ett skolexempel pa det retoriska knepet att avleda uppmarksamheten pa en irrelevant detalj, i syfte att forhala/undvika huvudfragan.

#24  olle Billy
2004-07-15 21:07:55

Jupp jag håller med om punkt 1-3 utan förbehåll.

"varfor ar det da sa konstigt att foresla en direkt ekonomisk kompensation fran staten till de mammorna, t.ex. i form av garanterade pensioner?"

Garanterade pensioner har jag egentligen inte något emot. Det jag var emot var att se barnafödande som lönearbete och betalas därefter.

Själv har jag tidigare gått den andra vägen. Jag har föreslagit att staten räknar ut och betalar arbetsgivare den summa de förlorar på att anställa en kvinna så att kvinnor och män kan konkurrera på liknande villkor på arbetsmarknaden trots att kvinnorna har/skaffar barn.

Detta för att undvika att kvinnor skaffar barn med betalningen de isåfall får (om barnafödande avlönas) som huvudanledning. (Fatta vilken knäck för en unge att få veta att han bara kom till världen eftersom mamma behövde pengar)

Nej jag skriver på flera andra forum men det är bara här jag kallar mig Billy.

#25  Alvunger Billy
2004-07-15 21:10:25

Menar du allvar med din fråga eller skämtar du för att lätta upp stämningen?

En feministisk kvinna som vill ha både karriär och barn men satsar på karriären först har ju gjort exakt samma sak som en familj där den med lägst lön får stanna hemma - nämligen maximerat den ekonomiska vinsten på barnens bekostnad.

Du måste bli medlem för att få skriva i forumet.

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?