feminetik.se feminetik.se

Just nu 17 besökare varav 0 feminetister och 0 jäif:are

Feministisk mötesplats

Den här sektionen på feminetik.se är ett samarbete med ABF Norra Stor-Stockholm

Hjärtespalten

Dela den här frågan

Om spalten

<3-spalten var en del av Feministisk mötesplats mellan 2012 och 2013. Här gick det att ställa frågor om kärlek och relationer och få svar av kunniga feminister.

Ställ din fråga

<3-spalten har stängt och det går därför inte längre att skicka in nya frågor.

Vi som svarar

De som svarar på frågorna är Andy Candy, Carl Johan Karlsson, Caro Wikbro Carlén, Corazon, Johanna Jers, Maria Andersson Vogel, Maria Kedvall, Petra Andersson, Susanna Warhammar och Tanja Suhinina.

Du själv kan också vara med och svara. Kommentarsfältet är öppet för dig att bidra med tips och erfarenheter som kan hjälpa andra.

Hur leva jämställt med barn?

Lever med en man och vi väntar vårt första barn. Ge mig era bästa tips på hur vi lever jämställt trots barn, det är inte så lätt har jag förstått. Eller?

Isa · 2013-02-13

Svar från Susanna Warhammar

Kära Isa!

Ja du. Tänk att de där små till synes harmlösa bebispaketen kan vara sådana enorma jämställdhetssabbare. Heterosexuella par utan barn lägger som bekant ungefär lika många timmar på hemarbete vardera men i samma stund som barnet bärs in i hemmet ändras den uppdelningen. Till kvinnans nackdel givetvis.

Men de är ju också ganska gulliga di där små, så därför: Det absolut viktigaste är att redan från början bestämma föräldraledigheten delas lika. Rakt av utan pardon! Ekonomiska skäl är inga skäl. Jaja, det finns självklart undantag men alltför många är de exempel jag hör talas om där det bara handlar om en ovilja att dra ner på standarden under föräldraledigheten. Sorteras under "Barnen får inte ändra mitt liv!".

Vissa väljer att dela rakt av från början, alltså att redan från start ta halva veckan var eller till och med halva dagar. Den lösningen är förstås lättast för de som inte ammar och alldeles garanterat lättast för folk med arbeten som tillåter sådan lösning. Men även om en valt att amma tycker jag personligen att det är lite extra viktigt att se till att försöka dela så tidigt som möjligt.

Varför? Därför att medan den som gått hemma lärt sig att navigera rätt bland blöjberg och tvätthögar, lärt sig förstå (eller åtminstone desperat inbilla sig allt möjligt om) vad lillhens olika läten betyder, som en robocop scanna kylskåpet och se vad som saknas, i förbifarten känna på blomjorden och åtgärda ökentorka, upparbetat kontakt med bvc och andra nyckelinstanser och så vidare i all oändlighet så hamnar den andra föräldern efter som en skadad löpare. Kvinnans försprång i de där rutinerna kan vara riktigt tufft att ta igen och redan där är par en god bit på väg mot den så nästintill cementerande ojämställdheten.

Återkom när barnet blivit lite större så kan vi snacka schemaläggning för dagishämtning, vabb och "sexy time" (jag är seriös). Och gör under tiden gärna Försäkringskassans jämställdhetstest med jämna mellanrum. (Finns på deras facebooksida.)

Susanna Warhammar har också svarat på Oärliga känslor, Hur få tillbaka lusten och Måste fantisera för att tända.

Svar från Petra Andersson

Hej Isa!

Nej, det är verkligen inte lätt att leva jämställt med barn. Tvärtemot allt man hör om hur bra det är med jämställdhet, så möter man hinder i sin omgivning hela tiden när man faktiskt försöker leva jämställt. Men så länge barnet är så litet att det knappt konfronteras med samhället -- till exempel i form av förskolepersonal som av någon anledning bara påpekar för mamman att vantar och sockor inte är märkta med barnets namn som de ska -- finns de värsta motståndarna till jämställdhet i ens eget och ens partners inre, i form av internaliserade normer, med ett minimum av otur.

Småbarnsfäder tillhör den grupp som arbetar mest medan småbarnsmödrar arbetar minst, dessutom fördelar sig uttaget av föräldraledighet som 25 / 75, där mammor står för den stora delen. För att etablera ett jämbördigt och lika ansvar för barnen redan från början, innan några andra vanor hinner sätta sig, tror jag att man måste dela föräldraledigheten lika. Eller låta mannen ta mer än hälften. En man som inte vill göra detta, eller en kvinna som inte vill det, har betydligt sämre förutsättningar för jämställdhet.

Kanske kostar det mer att mannen är hemma, men det får man se till att klara av. Hans föräldraskap är värt det. Under den tid någon av parterna är föräldraledig, tar den andra parten över barnet vid hemkomsten från arbetet och resten av dagen.

Hur oromantiskt och trist det än låter, fungerar det inte att förlita sig på att det kommer att fungera av sig själv, att det jämställda föräldraskapet kommer att materialisera sig utan medvetna och uttalade ansträngningar. Och det kommer att kräva medvetna överenskommelser av typen "det här är ditt ansvar, din tid, ditt beslut och jag håller mig avsiktligt tillbaka" alternativt "det här är mitt ansvar, min tid, mitt beslut och du får faktiskt hålla dig tillbaka nu". Acceptera under inga omständigheter att enbart mamman kan avgöra vad gråt betyder, eller att enbart mamman kan lägga barnet, eller något annat i den stilen.

Petra Andersson har också svarat på Det här med att styla om sin partner.

Svar från Caro Wikbro Carlén

Jag har visserligen inte barn själv, så det blir ett kort svar från mitt håll. Sätt er ner, skriv ner alla sysslor som måste göras i ert hem, kartlägg vem som gör mest och varför - ta en grundlig titt på hur ni lever som par och vem som har ansvar för vilka områden. Strukturera om ifall ni lever ojämställt. Det finns så mycket som ni kommer kunna göra tillsammans, och det mest primära är väl att även han får vara med i amningen. Oavsett om du kommer amma med din egen kropp eller flaska - se till att dela även på det. När han är hemma kan han mata med hjälp av flaska (om du nu skulle amma) och på så sätt får barnet mer närhet från er båda.

- Annars, se till att dela på allt ansvar för hemmet. Visst, det går inte att göra millimeter-rättvist, men är en medveten om hur ens struktur i hemmet ser ut så kommer det gå att förbättra. Lycka till!

Caro Wikbro Carlén har också svarat på Gayvänliga mindre samhällen, Driva queerlinje för barn, Bygga öppnare och mer tillåtande förhållanden, Oärliga känslor, Måste fantisera för att tända, Vågar inte ta initiativ, Pornografi, Det här med att styla om sin partner, Normbrytande bok- och filmtips?, Strategier sökes! och Feminist och straight.

Kommentarer

Skriv en kommentar

Ett litet vardagstips under föräldraledighetsperioden (som funkade för oss - man är ju olika men ta det tips som du tror funkar för dig) är att låta den som jobbar ta totalt barnansvar så fort hen kommer hem från jobbet. Det är jätteskönt att slippa den lilla parasiten (speciellt om man ammar och har gått igenom en förlossning: då är hela kroppen så kolonialiserad att lite distans är mycket välbehövligt efter åtta timmars total samvaro). Det jobbiga är då att den som är hemma med barnet blir hemmafrun som får stå för all matlagning, städning, tvätt etc. Men: i min lilla familj har vi lyckats hålla en hyfsad jämställdhet genom att dela totalt lika. På grund av våra jobb var jag (som födde och ammade i början) tvungen att vara hemma den första jobbiga perioden, men som belöning för detta fick jag vara hemma lite kortare tid (jag fick spatt av att gå hemma och "bara" vara förälder, medan min partner gillar det) från jobbet. Dessutom hade vi ett avtal om att när vi byter så byter vi allt: dvs när jag kom hem från jobbet så fick jag bara leka med ungen medan middagen serverades och huset städades.

Eurosyne · 2013-02-27

Användarnamn:

Lösenord:

Kom ihåg mig


Vill du bli medlem?
Glömt lösenordet?
Problem med inloggning?